Sutare, sutare och sutare! Och en slemmig ål

 
Förra veckan blev det fiske riktat efter Sutare för hela slanten (ja nästan i alla fall). Med hopp om någon
bonus-Ruda så klart, som vanligt. Det var som alltid jag och Daniel och första turen hamnade vi i den
legendariska Knektadammen. Okej, kanske inte legendarisk men ack så rolig och populär.
 
Fisket var segt och i början hade vi knappt ens napp men skam den som ger sig som man säger, snart
började fiskarna komma in och bubblorna steg och hamnade runt våra flöten. Till slut fick Daniel ett
helt solklart napp och gjorde mothugg, en fisk satt fast och efter en rätt så händelselös kamp kunde jag
håva fisken. Det var en vacker Sutare i standardstorlek runt 2kg-sträcket som fick agera fotomodell en
liten stund innan hon fick simma tillbaka.
 
 
En kvart senare var det min tur att få napp och jag lyckades också kroka fisken, även denna bjöd på
en relativt medioker kamp och efter en minut kunde Daniel håva den här också. Vi fotograferade den
och sedan fick den simma tillbaka till sina vänner i vattnet igen. Det är så roligt att se fiskar simma
tillbaka efter att man fångat dem, catch and release fungerar och ska göras så ofta som möjligt. Om
man nu inte tänkt äta fisken, men man äter inte Sutare så dessa släpper vi hem precis som nästan
alla våra fiskfångster, från Sarv och Ruda till Gädda och Abborre även om Abborre är riktigt goda.
Nog om vårat fiske och catch and release, här kommer foto på min Sutare:
 
 
Efter den här Sutaren plockade vi ihop och åkte hem för att börja smida planer för nästa fisketur.
 
Och nästa fisketur blev en jakt efter ålen, en slemmig och stark fisk som man fiskar på sommaren
och på natten främst. Platsen för fisket var Landsjön och hemma hos Anders som vanligt. Vi kom
dit runt 22 och kastade ut, rätt snart hade Anders ett run på sitt spö men fisken steg av lika fort.
 
En halvtimme senare fick jag ett run men jag hann inte lyfta spöet innan denna också steg av.
Attans! Vi körde på i hopp om fler napp och till slut, när Daniel var i full gång med att plocka mask
på gräsmattan så piper det till en gång i Daniels larm, vilket jag påtalar och vill att han går dit.
Lugnt och stillsamt lunkar han mot spöet och pratar med mig samtidigt, då det plötsligt börjar
tjuta som besatt i hans larm. Men inget kunde stressa Daniel inte, han lunkade fram och lyfte
upp spöet, gjorde mothugg och hade glömt att veva ett varv för att slå av baitrunnern men som
tur var fick han inte trassel på rullen och kunde göra ännu ett mothugg, och se på fan, ålen satt
kvar! Daniel kunde lugnt drilla in den och var hur stolt som helst över att ha fångat sin första ål.
 
 
Tredje fisketuren för veckan blev i Mogölen. Vi var än en gång ute efter Sutare men hoppades i
hemlighet på att få fånga några Rudor, vilket det finns gott om i den här gölen. Vi kom dit på sen
eftermiddag/ tidig kväll och solen stod fortfarande en bit upp över trädtopparna, och det var rent ut
sagt underbart väder. Jag kunde sitta med bar överkropp och fick äntligen lite sol på min kritvita
bringa. Det var perfekt för lite slöfiske och om vi fick fisk skulle det vara en bra bonus helt enkelt.
 
Det började att bubbla runt Daniels flöte rätt fort men ingen fisk ville nappa, däremot hade jag några
små napp som indikerade att jag hade fisk runt mitt bete. Min plats verkar inte ha botten som ger
ifrån sig bubblor när fisken stökar och bökar där nere så jag hade bara någon enstaka bubbla som
kom upp och avslöjade aktivitet där nere. Det fortsatte bubbla hos Daniel men fortfarande var det
ingen fisk som riktigt ville nappa, några försiktiga pill hade han men inget mer. Jag däremot fick
ett solklart napp när det bubblade som mest hos Daniel, tyvärr så kände jag ingenting vid mothugg
så jag var nog lite för snabb. En liten stund senare sjönk mitt flöte igen och den här gången hade 
jag lite mer is i magen och väntade tills fisken började dra iväg med flötet. Ett snabbt mothugg och
fisken satt på. Som vanligt bjöd fisken på en trevlig kamp och snart kunde Daniel håva en bekanting.
 
 
Gamla Scarface besökte oss igen, det är alltid trevligt att se henne och hon verkar trivas här i gölen.
Efter den här donnan blev det inget mer, solen började gå ner och knotten kom och irriterade oss till
förbannelse. Efter ett tag blev de outhärdliga och vi plockade ihop för den här gången, glada att vi i
alla fall fått en fisk och så klart att vi fick se Scarface igen. Jag vet inte hur många gånger vi fångat
henne nu men det är några stycken under åren i alla fall. Hon måste börja bli gammal nu.
 
Nu ska det bli lite sämre väder så vi får se hur det blir med fisket framöver, kanske kan vi klämma
in ett pass om det blir en lugn och fin kväll. Tills dess får ni ha det så bra och skitfiske till er!