Fotografier från de senaste fisketurerna
Äntligen en Ruda efter så mycket slit.
Undrar om det är en bekanting, jag får kolla igenom mina gamla foton på Rudor från förr.
Vi körde på en timme till men inget mer hände, och jag som hade glömt jackan hemma satt där
Morgonfiske gav nytt personbästa!
Ikväll bjöd gölen på några fiskar
Några fisketurer har det blivit med blandat resultat
Yes! Ännu en fisketur till gölen.
En riktigt bra fisketur till pölen
Rudakväll
Ny art för Daniel under nattens pass
En underbar sommarkväll med framgång i fisket!
Fiske efter Sutare igen
Strax innan regn verkar vara melodin
Det blev ännu ett pass mellan regnskurarna härom kvällen.
Rättare sagt kvällen efter att jag fått årets första Ruda.
När jag anlände såg jag Mattias S sittande vid dammen, han hade fått lite ovärdeligt ledig tid efter att ha
blivit far för inte så länge sedan. Vi pratade en stund och sedan gick jag till platsen där jag tänkt sitta
denna kväll. En öppning mellan träden med stort buskage till höger som går ut ända till vattenkanten.
Jag kastade i några små bollar med mäsk (tack Erik, Joel och Hjelte) innan jag började jobbet med att
bygga upp ett base-camp med stol, paraply (som jag för övrigt såg sjunka likt Titanic två dagar senare),
vägnings- och mätningsgrejer, håv och beten. Här skulle fiskas och inget väder i världen skulle stoppa mig. När allt var i ordning så kunde jag kasta ut kroken och placera spöet i klykorna på mina banksticks.
Då var väntans tid inne, en del i fisket som är gjort så många gånger tidigare att det känns som en
naturlig del av en själv. Hälla upp en kopp kaffe, tända en cigg och luta sig tillbaks.
Men här skulle inte behöva väntas länge. En halvtimme efter att jag kastat ut satt första Rudan, monstret
som jag önskade var det inte men fortfarande en Ruda. Den vägde in på 670 gram och var ynka 29 cm.
Det här var ingen dålig start på kvällen och hoppet om fler fiskar blev ännu större än innan.
Tio minuter senare sjunker flötet igen efter att ha stått och studsat på plats några sekunder.
Det vandrar åt sidan och jag lyfter spöet, krokningen är perfekt och andra fisken drillas mot håvnätet.
Det är ytterligare en Ruda och den här är av lite bättre kaliber. Mätningen och vägningen ger resultatet
33 cm och 920 gram. Dubbelt upp ikväll i mängden Ruda och det har ju nästan bara börjat.
Efter den Rudan fortsatte det att rulla Rudor i ytan som visade att de var i närheten, men ingen ville
nappa. Istället gick en Braxen på runt 2 kg in och grötade på mäskplatsen och till slut hittade den
räkan som satt på min krok. Jag satt ett tag till men det blev ingenting mer.
Jag var jättenöjd när jag gick hem, det är inte ofta man får flera Rudor på ett pass i denna dammen.
Rudan rullade på rätt plats inatt
med mig. När jag kommer fram till dammen som ligger lugn och spegelblank så ser jag något
grönt ligga på ytan där jag tänkt sitta. Då jag närmar mig platsen kan jag konstatera att
Erik redan hunnit sätta sig där.
Vi sätter igång och röjer en plats bredvid honom där jag får plats och sen startar fisket. Nästan
omedelbart krokar jag en Sutare som bjuder på en riktigt bra fight och jag kan parera
rusningarna så att den inte simmar för långt in i näckrosblad och vass. Erik sveper ner med
håven och fångar Sutaren direkt när den är inom räckhåll, så att den inte kan göra onödigt
många rusningar. Vägning, mätning och fotografering går smidigt och Sutaren simmar glad och
pigg tillbaks hem igen efter en minut.
Hon var en väldigt trevlig start men det var ju så klart inte riktigt rätt art för den här kvällen.
Det fanns ingen anledning att vänta, ut med kroken som hade ny fräsch räka och sedan började
väntandet. Erik slet upp en liten Braxen som var för slemmig för att fastna på bild, annars var det dåligt
med napp som man kunde göra mothugg på. Minuterna gick, halvtimmen blev till en timme, timmen blev
till två och Erik som hade suttit där redan innan jag kom dit plockade ihop sina saker för att åka hem.
Inte jag, det är ett speciellt lugn som infinner sig sådär efter 02 nån gång, när bilar slutar köra på
vägarna och man slutar höra fulla ungdommar som skriker och slår sönder saker långt borta. Allt
som normalt hör till cityfisket. Jo efter det där magiska klockslaget när mörkret nästan trycker ner
mot en och det är totalt tyst bortsett från några möss som piper och springer i snåren, det är då som
fiskelugnet kommer på riktigt. Myggen går och lägger sig också vilket är helt otroligt skönt.
Men timmarna går och det enda jag ser av Rudor är en skymt av dem när de hånfullt går upp mot ytan
en meter från mitt flöte, gör en rullning som om de skrattar och säger:
-haha, så dumma är vi inte!
Morgonens ljusnande himmel innan solen hunnit komma upp över horisonten tar även med sig myggen
men också ett uppvaknande i dammen som alla fiskare borde uppleva. Fiskar som vakar överallt och
fåglar som kvittrar. Det är skönt som väldigt få saker.
Strax efter 04 börjar jag se små bubblor stiga nära mitt flöte, platsen där bubblorna ploppar upp
flyttar sig och bubblorna kommer i så konstant takt att man kan följa fisken i realtid där nere.
Den går sakta och gräver försiktigt i slambottnen med munnen efter något att äta.
Slutligen hittar den min räka och jag gissar vid nappet att det är ännu en Sutare för det kom så plötsligt.
Några små gungningar avslöjade att det var på väg att hända men sedan sjönk flötet blixtsnabbt och
vandrade i rask takt utåt där det var lite djupare vatten. Inte så mycket ett Ruda-napp som jag brukar få.
Fisken krokas direkt och jag får en kort men skojig fight innan jag sveper med håven och fångar Rudan.
Rudan var pigg när den åkte tillbaks en minut senare, jag hoppas att den växer till sig och att jag
får nöjet att fånga den vid ett senare tillfälle då den väger över 1200 g.
Lycklig och trött plockade jag sedan ihop mina saker och gick hem för att sova.
Ännu en Söndag, ännu ett fiskepass
Det blev en tur efter Ruda ikväll.
Starten var inte bra med två stycken Braxnar men sedan kom den:
Två kräftor metade jag upp också, riktigt stora var de.
Det var allt jag hade att rapportera denna gång.
Nu blir det sängen.
Dammen ännu en kväll
Tyvärr (inte ofta jag säger tyvärr om vindstilla väder) så blåste det ingenting vid dammen så det var extremt med mygg så klart. Aj aj aj.
Det började ju så där med ett extremt napp och en avsliten krok. Flötet hade jag bara någon meter ut och linan var en aning för uppspänd så när linan spändes till max krokade nog fisken sig själv med följden att spöet nästan flög ur spöhållarna. Jag hann ta tag i spöet och känna något riktigt tungt som rusade i full fart ut mot djupet och sedan small linan nere vid kroken.
Jag gjorde i ordning nytt tackel fort och slängde ut igen, några minuter senare var det full fart på fisken runt betet.
Flötet guppade, det flyttade sig någon centimeter åt något håll, det lyftes för att sedan sjunka tillbaks till standardläge.
Till slut lyftes flötet fem centimeter och började gå åt sidan, lugnt mothugg och en fisk kämpar glatt i andra änden.
Några rätt fina rusningar senare åker den i håven och ännu en Ruda är tagen i dammen. De är på gång nu.
Skojiga fiskar och det känns så underbart att ha lyckats lura två stycken på bara några dagar.
Fler turer blir det säkert, nu väntar jag bara på myggmedel-plåsterlappar från Kina som är på väg.
Fungerar inte dessa så vet jag inte vad man kan göra, har provat Mygga (Apotekets) och Djungelolja.
Djungelolja fungerar väl så där men de är ju ändå i närheten och surrar och ofta sätter de sig ändå.
Medlet Mygga fungerar inte alls, de sätter sig rakt på området där man gnidit ut
det och suger blod lika glatt som utan medel.
Äntligen satt den!
Pär är i stan och hälsar på flickvännen så han och jag tog ett kvällspass idag.
Jag kom dit rätt tidigt, det var varmt och skönt så jag la mig på en bänk och slappade lite medan jag väntade på att Pär skulle dyka upp. Jag låg och funderade på vart vi skulle fiska någonstans och till slut hade jag bestämt mig.
Det skulle senare visa sig vara rätt val av plats.
När Pär var på plats så rensade vi lite vass och kastade ut.
Vi hade valt räka som bete och så mäskade vi måttligt med mäsk gjord på ströbröd och lite majs.
Målet (som jag haft många kvällar men aldrig lyckats uppnå) för kvällen var Ruda.
En extremt svårfångad fisk när de kommer upp i storlek och den här arten har verkligen varit jobbig för mig att fånga.
Det tog inte lång tid innan någon fisk steg nästan rakt upp och bröt ytan, mörkt brun och det kunde bara vara antingen Ruda eller Sutare. Detta hände en meter från mitt flöte.
En liten stund gick och fisken hade varit uppe ett antal gånger och gjort samma sak.
Några väldigt försiktiga pill på betet gjorde att flötet gungade ibland och någon gång sjönk eller steg flötet för att två sekunder senare lägga sig tillrätta igen.
Men plötsligt så sjunker flötet ner, stannar där och sedan reser det sig fem centimeter över normalt och börjar flytta sig åt ett håll. Det vänder och går åt andra hållet och nu har jag tagit ett bra grepp om handtaget. Spöet lyfts lugnt och jag känner tyngd i andra änden.
Fisken gör inte något vidare motstånd mer än lite huvudruskningar så jag gissar för en sekund att det är Braxen. Men jag ser den tydligt då den bryter ytan och den är riktigt mörkbrun i färgen och jag kan konstatera att det är en Ruda i riktigt bra storlek.
Pär springer bort till mig, plockar upp håven och snart har vi fisken över land.
Tyvärr blev det ingen Ruda för Pär men nu har han i alla fall fått se att de finns där så det lär inte varit sista gången för honom i detta vatten.
En otroligt lyckad kväll trots den värsta invasionen av mygg på länge.
Nu blir det att smörja in myggbett i ansiktet, de börjar klia rätt bra nu och svullnaderna vill jag ha bort.
Nya Rudor ikväll med Martin
Jag och Martin var ute en sväng och fiskade.
Regnet som var över Jönköping slutade tvärt när vi kom fram och det blev en jättefin kväll, det gillar vi
Vi satte ihop grejerna och kastade i några mäskklumpar.
Det var många napp där flötet bara guppade till och det var svårt att veta om någon fisk fortfarande hade majsen i munnen.
Men vi lyckades i alla fall fånga tre stycken under kvällen. Martin tog en på 500g och en på 480g, jag fick en som vägde 500g.
Efter många försök har jag äntligen lyckats
Det tog ett tag och nu har jag äntligen fått min första Ruda.
Jag var en sväng uppe i pölen och metade. Att lyckas få en Ruda på kroken har visat sig vara lättare sagt än gjort men jag har ju lagt ner en hel del tid på att locka dem till hugg.
Idag åkte jag i alla fall upp, i första hand var det Sutare som jag ville ha men då Rudan finns där finns ju chansen.
Jag mäskae upp rikligt innan jag började göra i ordning mina spön.
När jag var färdig att kasta ut så var det redan fisk där jag mäskat upp, bubblorna steg från botten så det såg ut som en bubbelpool. Jag har aldrig sett något liknande!
Jag körde med två-tre majskorn som bete och hade några små nafs på dem flera gånger.
Men som vanligt så är det så försiktigt att man kan bli galen. Någon centimeter dyker flötet för att sedan ploppa upp igen och lägga sig till rätta. Om flötet då också är omgivet av en meter bubblande vatten åt alla håll så vet man ju att det är rikligt med fisk precis bredvid ens bete.
Till slut var allt perfekt. Jag satt med mitt spö i handen eftersom det hade varit nere några sekunder tidigare och nu dök det igen. Men den här gången så guppade det lite ovanligt och flyttade sig sakta sakta åt sidan.
Jag tog ett ordentligt tag om handtaget och gjorde ett bestämt mothugg. Och där satt den, en fisk! Den frustrerande tiden fram tills det här var som bortblåst.
Det var inte mycket motstånd, jag gissade på att det kunde vara en liten Sutare men när den var i närheten av land och jag såg den så blev jag ännu mer lycklig.
Min första Ruda! Jag håvade den, vägde och fotograferade den. Sedan sänkte jag den sakta ner i vattnet igen och nästan omedelbart simmade den ner mot botten.
Kastar in ett foto från en sjö som jag var och testfiskade i Fredags också.
Det blev ingen gädda tyvärr, dock hade jag ett hugg på mörten och några sekunders kamp mot den innan den släppte.
Abborre och Mört fanns det däremot gott om.
Här ser man en liten vik i sjön och i nederkant en liten fåra som gick in ungefär hundra meter där det var gott om småfisk.
Synd att jag inte lyckas få kompisarna så intresserade att de är villiga att prova på sjön. Fast vem vet, de kanske ändrar sig nån gång. Tyvärr är det en aning jobbigt att komma hit då man får gå i riktigt kuperad skog. Jag trodde jag skulle dö när jag väl kom fram och när jag kom tillbaks till bilen för att åka hem så var det till och med ännu värre.
Men med en så här otroligt vacker sjö så var det helt klart värt det.
Och är man fler så kan man ju dela upp packningen bättre och inte behöva ha med så mycket.