Värme försvårar fisket från isen

 
Nu har det kommit en värmebölja som kan sätta käppar i hjulen för oss som vill fiska från isen några
gånger till. Förhoppningsvis håller isen tills det blir kallt igen, om det nu blir kallt igen. Men som det
ser ut kommer det framåt att vara plusgrader både dag och natt i ett par veckor framåt, med några få
undantag kanske. Vi får se helt enkelt. Kanske blev helgens fiske det sista ismetet för säsongen.
 
I vilket fall så har vi alternativ, om det blir varmt så smälter isen på vår favoritplats för Lake (Lota Lota)
och då blir det mete från land på det stället. Sen kan man ju alltid flötmeta/bottenmeta efter Gädda.
 
Det finns alltid något alternativ, det gäller bara att man ska ha lust att fiska på det sättet också.
Men något ismetepass till vill jag ha, kanske kan jag lyckas fånga den här donnan igen :)
 
 

Helg i fiskets tecken

 
Oj vad det har fiskats den här helgen, hela dagen igår och hela dagen idag spenderade vi på isen.
Igår var det jag, Daniel, Martin, Anders och Björn medan dagens fiske blev med Markus, Anders och
Björn. Det var första gången som Markus var med oss och fiskade och han visade vart skåpet skulle
stå, mer om det här nere.
 
Vi startar på lördagen.
 
Dag 1
 
Martin hämtade upp mig tidigt på morgonen och vi anlände hos Anders runt åtta. Daniel, Anders och
Björn hade redan hunnit ut och var i full färd med att sätta ut sina sista spön när jag och Martin klev
på isen. Vi ville inte vara sämre utan började borra upp hål till oss direkt.
 
Första "fället" kom på ett av mina spön, det med elektroniskt napplarm. Då blir det egentligen inget
fäll där en vippa utlöses och gungar fritt i vinden utan med napplarm piper det istället och en diod
börjar lysa på larmet. Det fungerar utmärkt med dessa, vi köpte ett paket var med tre stycken larm
som hette TF Gear och de har hållt i många säsonger i ur och skur. Bra skit, mycket för pengarna.
 
Tillbaks till fisket. Jag sprang bort till mitt spö, det var närmast oss så det var inte mycket till spring-
tur direkt men ite varm hann man bli. Jag såg att fisken gick när jag närmade mig spöet och sen så
stannade den plötsligt. Jag väntade lite, kände efter och bekräftade att en gädda tagit betet och lyfte
det för mothugg. Fast fisk! Den var inte stor men bjöd på en helt okej fight. Snart kunde den landas
och den var i bra kondition, tjock och pigg. Den kan väl ha vägt 2,5-3 kg
 
 
Efter den här var det några fäll på de andras spön där det inte fanns någon gädda på när vi kom fram
till hålet. Så är det ibland. Men någon timme senare fällde det på Daniels spö och vi sprang dit. Upp
kom en gädda som var aningen mindre än min, men i samma bra kondition.
 
 
Nu hade vi fått sällskap av motocross-åkare som man kan se en i bakgrunden här. Det var hela
14 stycken crossar som åkte runt på en ploga bana mitt på sjön, ett stenkast från mitt yttersta
spö. Jag vet inte om dessa högljudda maskiner störde gäddorna något, men nån lugn och ro
fick ju inte vi :) det gjorde inget, vi fortsatte fiska lika glatt som innan.
 
Jag lyckades knipa en till gädda i slutet i ungefär samma kaliber som Daniels. Dessa gäddor i
Landsjön är i så bra kondition alltså, de är breda och välfyllda med bytesfisk och har klara fina
färger. Det är så kul att se, annars brukar man ju få lit slitna gamla gäddor med bara lite färg.
 
Vi åkte hem slitna och trötta när mörkret fallit och vi inte såg vipporna längre, klockan var runt fem.
 
Dag 2
Dagen efter hade vi bestämt fiske hos Anders igen tillsammans med Markus. Han hämtade upp
mig runt kvart i nio, idag blev det sovmorgon :) och vi kom fram runt nio. Anders och Björn hade
precis hunnit ut på isen när vi anlände och vi rensade de gamla hålen och återanvände dem.
 
Men idag var det segt. Inte ett fäll på hela morgonen och vi fick vänta till klocka slog ett innan
första fället kom, det kom på Markus yttersta spö som var väldigt långt ut. Han hade mörten på
två meter under isen kan tilläggas. Något som skulle visa sig vara melodin idag.
Vi sprang alla ut till fället och Markus gjorde mothugg. Skulle fisken fastna?
 
 
Ja gäddan krokas och Markus drillar en lite större fisk, större än gårdagens snipor i alla fall.
Några fina rusningar senare ligger den på avkrokningsmattan och vi väger och mäter den.
Den vägde strax över 6 kg. Det är inte fy skam.
 
 
Vi fortsatte fiska och solen gjorde några försök att bryta igenom molnen men molnen vann och
det var grått och dystert hela dagen. Blåsigt var det också och kallt fastän det var nån plusgrad.
Efter en stund fällde det på Markus yttersta spö igen och vi sprang dit. Mothugget satt och upp
kom ännu en välkonditionerad gädda med fina färger och tydliga fläckar. Den vägde runt 4 kg.
 
 
Ytterligare tid gick och vi satt där och spanade på vipporna när jag såg att Markus yttersta spö
ännu en gång fällde och vi sprang dit igen, gott att värma upp sig lite med en springtur. Han ser
att gäddan simmar med betet för att linan rullas ut från rullen i stadig takt. Så han sätter mothugg.
 
 
Drillningen var rätt händelselös och vi kunde landa gäddan rätt fort. Den här var i 4-kilosklassen
som den sista var och efter en snabb fotosession släpptes hon tillbaka.
 
 
Nu började vi alla bli trötta och packade ihop våra prylar för den här gången. Det hade ju gått bra
för en av oss i alla fall. Vi andra fick nöja oss med att se på när storfiskaren visade hur man gjorde.
 
Nu är man allt seg i både kropp och huvud, det ska bli skönt med en paus från fisket minst fem
dagar och kanske blir det fiske nästa helg. Inte två dagar i sträck dock. Vart, hur och när vet vi inte.

Spontanfiske med nytt personbästa!

 
Ja vart ska man börja?
Jag och Daniel satt på Facebook och snackade om ifall vi skulle fiska idag, valen stod mellan
Landsjön och Barnarpasjön men till slut valde vi att åka ut till Anders och Landsjön. Vilket bra val!
 
Vi kom ut till Anders runt 12 vilket var rätt sent för oss att åka iväg och fiska men vi tänkte att det kunde
vara några helt okej timmar på isen där ute med Anders. Vi satte ut våra spön och gjorde i ordning vårt
basläger. Det var lätt packning idag, ingen grill och annat som tog plats. Vi satte oss till rätta och
väntade tåligt. Tiden gick och ungefär en timme in på passet fick jag fäll på mitt yttersta spö och vi
sprang dit. Linan låg still på rullen så jag kände efter genom att dra försiktigt i linan för att se om det
satt någon fisk på kroken men kände ingenting. Gäddan hade spottat ut mörten redan innan vi kommit
fram till hålet.
 
Ännu en stund gick men till slut fick Daniel fäll på sitt yttersta spö och vi sprang dit. Daniel kände efter
och visst satt där en fisk. Han lyfte sitt spö och satte in ett fint mothugg.
 
 
Han började drilla fisken, som inte kändes så värst stor, men efter några sekunder gick fisken av.
Vi gick och satte oss i stolarna igen och väntade. Efter kanske en halvtimme fällde det på Daniels
spö igen och vi sprang dit. Den här gången hade gäddan spottat ut mörten innan vi ens var framme.
 
Ytterligare en stund gick innan Anders kom ner med ett spö och satte ut det, så skulle han gå upp
till huset och brygga kaffe när Daniel säger åt mig att jag har fäll, ännu en gång på mitt yttersta spö.
Jag hoppade upp från stolen och sprang halvvägs dit för att sedan gå fram till hålet, när jag kom dit
sprutade det ut lina från spolen och jag greppade mitt spö. Jag väntade några sekunder dels för att
jag hade en rätt stor mört på och dels för att Daniel skulle hinna ut till mig. Anders sprang och
hämtade sin systemkamera och när han vänt om kom mot oss tog jag ett ordentligt grepp om spöet
och gjorde mothugg när det fortfarande åkte ut lina från spolen. Någon tyngd kände jag inte till en
början men jag kände inte heller de där typiska smågädde-rycken utan det var långa gungningar
som ofta skvallrar om en större gädda. Jag vevade och vevade men kände inte mycket motstånd
först. Snart kom dock de där långsamma tunga knycken och gäddan började rusa, gång på gång.
 
Jag stod nog och drillade i ett par minuter men det kändes som en halvtimme innan vi såg skymten
av gäddan i vattnet under isen, den här gången hann vi inte se storlek på fisken men med dessa
långa rusningar kunde den inte vara någon dussinfisk på 5kg i alla fall. Jag fortsatte kämpa med
att få upp den till hålet och den fortsatte med sina långa rusningar så rullen skrek. Och till slut
fick vi se den, när den sakta gled förbi hålet strax under den kristallklara isen.
 
 
Nu visste vi att den var av större kaliber, men jag vågade fortfarande inte hoppas att den var ett nytt
personbästa. Nästa rusning som den gjorde var lååååång, för lång för att jag skulle känna att den var
redo. Jag började veva in lina och drilla fisken mot hålet igen och ännu en lång rusning kom.
 
Nu kände jag äntligen att jag hade övertaget och nästa gång gäddan kom upp till hålet satt Daniel
redo att ta den, han lyfte upp den på avkrokningsmattan som han nyligen blött ner för att inte fisken
skulle ta skada. Där låg hon, den största gäddan jag sett och en av de fetaste. Skulle hon tynga ner
vågen till 10 kg eller skulle jag få fortsätta jaga den där drömgränsen?
 
Vi lyfte över gäddan i vågsäcken som var fuktad och redo, nu var sanningens ögonblick här.
Gäddans tyngd gjorde att Daniel darrade men till slut stannade vågen och glädjen var total.
 
 
 
Gäddan vägde in på hela 10,31 kg och var 111 cm lång! Oj vad glad jag var, nästan så jag glömde
bort kylan som gjorde att det värkte något enormt i händerna på mig. Nu hade mörkret börjat lägga
sig och vi insåg nog att det förmodligen skulle bli enda fisken för dagen men OJ vilken fisk!
 
Jag har fortfarande inte landat och insett riktigt att jag lyckats med den här bedriften, att äntligen
komma över 10-gränsen på gädda. Det är en helt otrolig känsla som jag kommer ha med mig länge.
 
Vi satt ett tag till men när vi inte såg våra yttersta spön längre kände vi att det var för mörkt och vi
plockade ihop våra prylar. Vilken tur att vi åkte ut på den här spontanturen, vilken avslutning på dagen!
Fyra och en halv timme och jag hade plockat min största gädda någonsin. Tack Daniel för förslaget
och tack till både dig och Anders för sällskapet och hjälpen med landningen.
Nu kommer jag att sova riktigt gott och veckan som börjar imorgon kommer gå fort, snart är det helg
igen och kanske blir det mer fiske. Det återstår dock att se eftersom det ska bli varmare några dagar.
 
Nu ska jag ta en kopp kaffe, luta mig tillbaka i soffan och försöka smälta det här :)

Iskyla och ismete, vinterns underbara nöje i frusen natur

Klockan ringde vid sju och termometern visade -16, det skulle bli en kylig dag på isen idag.
Jag packade mina grejer och var redo när Magnus skickade medddelandet att han just åkt hemifrån
och var på väg att hämta upp mig. När han svängde in på min gata stod jag utanför mitt och huttrade.
 
Vi mötte upp de andra, Daniel och Darko, vid Torsvik och så åkte vi i samlad trupp mot sjön där vi
tänkt fiska. Alla var taggade till tusen, vi vet ju vilka monstergäddor som simmar där.
 
Isen låg tjock och snötäckt, inget att vara rädd för. Men för att vara på säkra sidan skickade vi ut
Darko först med isbillen, hackande framför sig medan vi andra gick bakom på betryggande avstånd.
Jag hittar inte mina isdubbar vilket är synd, får köpa nya till nästa säsong. Men jag har ett rep med
mig ifall någon mot förmodan skulle ramla igenom isen. Man ska alltid vara försiktig på ny is.
 
Vi borrade hål och satte snabbt ut våra ismetespö, här gällde det att vara igång för det var svinkallt.
När det är så här kallt gäller det att vara skyndsam med fisken, aldrig låta den vara uppe ur vattnet
mer än några sekunder i taget, helst kroka av fisken i hålet och bara ett snabbt foto om man vill
ha det. Gäddans slemskikt tar skada av den här kylan, egentligen fiskar vi inte om det är -10 eller
kallare men idag gjorde vi ett undantag då vi var på tok för sugna på fiske efter en dålig vinter fram
till nu då vi inte kunnat fiska på någon is förrän för en vecka sedan.
 
Första fället fick jag, en liten gädda hade tagit min mört men den släppte efter en kort drillning.
Nästa fäll kom på Darkos spö, en liten gädda som han släppte tillbaks innan jag hann fotografera
den. Så är det, både fiskaren och fisken vill ha det överstökat så snabbt som möjligt för att inte
förfrysa. Snart kom ännu ett fäll på Darkos grejer och den här gången var gäddan lite större, men
fortfarande väldigt liten. Det brukar inte göra något, det är alltid roligt att få fisk.
 
 
Den här gäddan lyckades jag i alla fall fotografera fastän Darko var snabb att släppa tillbaka den.
Som sagt, snabb avkrokning och ett snabbt foto är A och O om man fiskar när det är kallt.
 
 
Darko och vi andra kör gärna med endast en trekrok för att enklare kroka av fisken och minska
risken att få en krok i fingret, det gör ont kan jag lova och är det riktigt illa får man uppsöka läkare.
 
Vi fortsatte och slumpmässigt kom det något fäll ibland, vissa fiskar tappade vi och några krokade
vi och fick upp. Men de stora gäckade oss. Darko överglänste oss och tog klart flest fiskar.
 
 
Magnus gick och isade av hålen som en kung men ingen fisk ville nappa på hans spön den här
dagen. Daniel däremot fick en gädda till slut, här gör han mothugget. Jag älskar att ta actionfoton
på mothugg :)

Fisken var liten men även dessa är välkomna en seg dag som denna.
 
 
Darkos överlägsenhet visade sig gång på gång och här sitter han och Daniel vid hålet och fångar
den största gäddan för dagen, en liten krabat på knappa 2 kg. All fisk är rolig om man har dåligt
resultat, även dessa små.
 
 
 
Slutligen kunde även jag fånga en minigädda, den var som vanligt för liten för att fastna på bild.
Sammanfattning för dagen är: Inte så många gäddor och inga stora, kyligt värre och gott sällskap.
 
Nu blir det några dagar utan fiske för min del, men kanske blir det fiske på söndag.

Smultronstället i lingonskogen

I förra inlägget skrev jag att vi skulle ut och fiska Lake, men tji fick vi!
När vi anlände till vår fiskeplats var ån helt täckt med is, det var många mil nästan helt i onödan.
Men vi fick i alla fall lite Löja att fiska med vid en framtida fisketur, närmare bestämt dagen efter
då vi hade vår premiär från isen. Vi bestämde oss för en liten göl utanför Vaggeryd där isen hunnit
lägga sig och vår förhoppning om fisket var rätt låg, det var bara skönt att komma ut på isen.
 
 
 
Jag hade för någon vecka sedan investerat i ett par nya stövlar, ett par Igloo Thermo++ som ska
klara temperaturer ner till -60, värsta modellen som de har. Dessa ska hålla mina fötter varma i
den bitande kylan. Jag köpte också ett par riktiga broddar som nog är en aning overkill för isen.
 
Don´t mind the chaos in the background :)
 
Daniel och jag åkte från Jönköping runt halv åtta på lördagsmorgonen och Darko skulle möta upp
oss vid gölen. När vi kom fram så hade Darko redan hunnit ut på isen och när vi lastat ur, packat
Daniels stora pulka och kommit bort till vår basecamp så hade Darko borrat hål och satt ut de
flesta av sina spön. Vi var så taggade att vi knappt kunde vänta, vi dumpade våra grejer vid vårt
basecamp och började sätta ut våra spön också. Isen var i tunnaste laget och knakade när vi gick
så man kände lite oro kan jag villigt erkänna, jag är inte glad i tunn is. Men smidigt att borra hålen
var det på den tunna isen. Det gick på ett kick, bara 3-4 borrtag tog det.
 
 
Jag hann bara sätta ut mitt första spö och var i färd med mitt andra då det började pipa (jag
körde elektroniskt napplarm på ett spö) och jag kastade sakerna som jag höll i handen och
sprang till hålet. En kort och händelselös drillning senare satt jag med första gäddan för den
här dagen, för vintern och för det här året. En gädda som var så liten att den inte fastnade på
bild. I med den direkt efter avkrokning och så kunde jag fortsätta att placera ut mina andra
spön. Det här kunde ju bli en riktigt bra dag, första gäddan innan man ens fått ut alla spön.
 
Det tog en liten stund till och så skrek mitt napplarm igen, jag sprang dit och gäddan gick
med betet i munnen så jag tog upp mitt spö och gjorde mothugg. Andra "fället" och ännu en
fast fisk. Hur bra var inte detta? Jag drillade den i lugn takt och kunde kroka av den snabbt
för att sedan ta ett foto med mobilen, systemkameran var för långt bort och gäddan var liten.
 
 
Vi fortsatte fiska och plötsligt piper det i mitt napplarm IGEN, jag krokar fisken och upp kommer
en tredje gädda. Även denna var så liten att den inte fastnade på bild och släpptes tillbaks direkt.
 
Nu hade jag tagit 3 stycken gäddor ur samma hål. Hur skulle detta sluta?
Jag kan avslöja att det slutade där, inga fler gäddor för mig denna dagen.
 
Daniel fick ganska snart också en gädda som var mindre än min minsta och den tog vi inte heller
kort på. Darko däremot visade vart skåpet skulle stå och drog största gäddan, på minsta spöet!
 
Nappet kom en halvtimme efter min sista fisk och det var på abborre-spöet så klart. Ett litet
pimpelspö med en liten haspelrulle på. Darko krokar fisken och drillar den hårt.
 
 
Gäddan bjuder på många rusningar så att det skriker i rullen och spöet böjer sig så det nästan
knäcks. Men gäddan kommer upp och väger knappt 3 kg skulle jag tro. Rolig fight på det spöet.
 
 
Det här var femte fisken på bara ett par timmar och dagen hade börjat riktigt bra. Men sen tog det nog
en timme innan nästa fäll och det var på Darkos abborre-spö det också. Vi springer dit och Darko
sätter mothugget snabbt, sen drillar han den hårt upp till hålet och döm om vår förvåning när det
faktiskt ÄR en abborre, en rätt stor sådan också. Då blir han lite nervös och vill inte tappa den.
Väl uppe vid hålet kan han efter några små rusningar få tag i den och lyfta upp den.
 
Att den var stor visste vi, vi hade ju skymtat den vid hålet några gånger men den var större än vi
trodde. Darko är helnöjd och när vi vägt den är han ännu mer nöjd. 880g och 40 cm visade det sig.
 
Nytt personbästa för Darko och första abborren som jag ser bli tagen på ismete
 
Efter det här var det Darkos tur att springa på alla fäll, det nappade inte på något av mina och
Daniels spön mer den här dagen men Darko fick några gäddor till innan vi plockade ihop.
 
Allt som allt var det en riktigt bra säsongsstart. Många gäddor upp och gött väder.
Nu hoppas vi att kylan håller i sig och att isarna lägger sig på de större sjöarna också.
 
Men jag måste varna för isarna, var otroligt försiktiga där ute. Det är inte värt att gå igenom isen
bara för att få fiska, riskera inget utan vänta tills isarna blivit tjocka nog. Och bär med er isdubbar,
ett rep och var alltid flera när ni ska ut. Aldrig själva.

Nytt år och 50.000 besök

Ja nu har jag nått ännu en milstolpe.
Jag har från 2009 då jag startade min fiskedagbok haft hela 50.000 besök och strax under 75.000
sidvisningar! Det kunde jag aldrig tro när jag började skriva om mina äventyr. Jag tackar er
alla som återkommer för att läsa det jag skriver, samt välkomnar alla nya läsare. Det är för er
jag skriver.
 
Nu startar ett nytt år och jag hoppas detta året bjuder på många nya personbästa för både mig
och alla er. Redan ikväll blir det fiske, efter Lake den här gången. Ska vi få en stor? Vi får se.