Finalen på is?

Idag var förmodligen sista passet på isen för oss, isen var mjuk och inte många centimeter tjock.
Vår destination var som vanligt Landsjön och Fondans place. När vi parkerade bilen kom Anders
och mötte oss, han berättade då att det var vatten på isen och det nog behövdes broddar. Något
som jag så klart inte hade med mig för att jag tappat bort mina, som tur var hade han ett par
extra så det ordnade sig.
 
Vi satte snabbt ut våra spön, Anders och jag körde bara ett var medan Daniel och Darko satte
ut två var. Det fanns inte mer plats helt enkelt, vi vågade inte gå längre ut än tills isen blev 5 cm
tjock. Tunnare än så och så mjuk som den var skulle någon garanterat ha ramlat igenom.
 
Anders fick fäll först, innan Darko fått ut sina båda spön. Efter en kort drillning kunde vi syna
första gäddan för dagen, en praktig och tjock tös vid namn Annika. Hon ville gärna fotas så
här är ett foto på Anders och Annika.
 
 
Nästa fäll tog en bra tid, ända fram till eftermiddagen och det kom på ett av Darkos spön. Han sprang
ut och gjorde mothugg men ingen fisk ville fastna. På med mörten igen och så började väntan på
nästa hugg. Detta kom också på Darkos ena spö och den här gången satte han mothugget.
 
 
Upp kom en fin dam på 3,5 kg har jag för mig. Henne glömde jag fråga namnet på.
 
 
Självklart visade Darko vart skåpet skulle stå och fick nästa fäll också. Han gav sig ut på en springtur
med älgakliv över den blöta isen och ut till yttersta hålet. Där tog han upp sitt spö och satte ett stenhårt
mothugg. Nästan så man trodde spöet skulle knäckas, man funderade också på om det inte var en
monstergädda han fått på kroken så som spöet bugade sig.
 
 
Han satte i alla fall mothugget perfekt och drillade fisken ett tag. Den här var helt klart störst idag.
 
 
Drillningen gick i alla fall fint och inte så lång tid efter mothugget kunde han lyfta upp gäddan.
Den här tanten vägde 5,4 kg och var Darkos personbästa. Grattis Darko!
 
 
Snart ville hon hem, tant Märta, så vi letade upp öppet vatten så hon fick simma ut till sina kompisar.
 
 
Ja det här var förmodligen sista ismetepasset för den här vintern, det har varit skitdåligt väder för
ismete i vinter. Men snart kommer våren och fisket efter gädda fortsätter ;-)
 

Fiskerapport från Landsjön

 
Äntligen blev det fiske för mig och det var ismete på schemat. Isen ligger rätt bra åtminstone inne
vid kanterna och 100 meter ut. Längre än så gick vi inte, men isen var rätt så jämntjock på runt
10 centimeter. Vår morgon på isen började med att borra hål, jag borrade 3 hål med en liten isborr
och slog sedan bort isen mellan dessa hål för att få ett hål stort nog att få upp en gädda ur.
 
Säkerhet är viktigt, och här har vi både isbill för att hålla koll på isens tjocklek när vi går
samt ett rep ifall någon skulle gå igenom och behöver hjälp att ta sig upp ur vaken.
 
När detta var klart riggades spöna och sedan kunde vi vänta. Första fället tog ett tag men till slut
gungade vippan på ett av Daniels spön och han sprang dit. Fisken hade tagit mörten och drog ut lina
så Daniel gjorde mothugg men fisken satt bara kvar någon sekund. Detta hände för de andra också
några gånger, medan det för mig inte hände någonting under hela dagen.
 
Daniel får dock öva in sig lite på mothugg och drill, det bästa är att stå upp då man får mest kontroll.
Men det krävs ju några gäddor innan det sitter, jag vet hur jag missade flera gäddor i början och
gärna satt på knä de första gångerna. Här är Daniels mothugg på fisken som inte hängde med.
 
 
När sedan Jörgen kom med korv så var det dags för den traditionella grillningen. Magen behöver något
i sig under den långa dagen på isen, och man behöver energi för att klara kylan när det blåser iskalla
vindar över sjön som det gjorde igår.
 
 
Efter maten började Anders att pimpla och snart hade han fått en fisk, en abborre som skulle visa sig
bli enda fisken för dagen. Den var inte stor men ändå välkommen.
 
 
Det sista som hände var att Daniel fick fäll igen och den här gången följde gäddan med en bit, här
sitter han och Anders beredda att landa gäddan. Den slet sig dock några sekunder senare.
 
 
Slutet gott allting gott som man säger. Nästa helg blir det möjligtvis en tur till Landsjön igen.
 

Ismetepremiär!

 
Ja då var det äntligen dags, första ismetet för vintern.
Daniel kom först och stod nedanför mitt när jag kånkade ner grejerna och Peter kom strax efter.
Vi lastade in och åkte glada upp mot Kaxholmen och Fondan.
 
Väl där möttes vi av det trevliga ljudet från motorisborren och då kände vi att, äntligen är det
vinterfiske igen. Kallt men alltid så otroligt trevligt.
 
Vi halkade ut till baslägret med prylarna och satte sedan i lugn och ro på oss broddarna så
vi skulle slippa halka mer under dagen, det blir snabba springturer när man får fäll och då
är det guld värt med broddar. Jag tog motorborren och började borra upp hål till oss medan
Daniel fixade med sitt spö vid hans hål, tacklet på och mörten på kroken så var han snart
klar och kunde hjälpa mig att sätta ut mina spön. Jag tror nog att Daniel kommer köpa fler
spön nu, han är fast i ismeteträsket efter den här turen.
 
Peter tacklar upp ett av sina spön
 
Snart hade vi alla fått ut våra spön och väntan kunde börja. Det tog en liten stund tills det var dags
för Fondan att ta första fisken. Ett hårt mothugg och gäddan satt fast.
 
Han drillade den bestämt men försiktigt och jag landade den med gälgreppet i hålet. Det var kallt
om fingrarna men gäddan går först så jag höll den under vattnet i hålet tills han kunde hämta våg
och avkrokningstång. Den här gäddan vägde in på strax över 5 kg vilket var en fin början.
 
 
Vid mätningen häll jag fortfarande gälgreppet, gäddan tyckte inte om detta och gjorde en kraftig
krokodilrullning vilket fick min hand att fastna i de tandförsedda gälarna och skadan var ett faktum.
Blodet droppade från handen och färgade snön intensivt röd. Efter lite tvättning kunde skadan synas.
 
 
Bit ihop och kom igen, det är nyckeln till framgång vid fiske. Skador är att räkna med och det här
var inte så farligt, några få djupa rivsår men annars var de väldigt ytliga. Och i kylan känner man
inte så mycket av det ändå så det stoppade mig inte.
 
Just när vi släppt tillbaks Fondans gädda fick Björn fäll på sitt innersta spö och vi alla kutade dit.
Lagom till vi andra kommit fram gjorde Björn ett prakt-mothugg och gäddan satt även den här gången.
 
 
Den här verkade en aning större och efter några rusningar kunde vi landa även denna.
Efter vägning kunde vi konstatera att den faktiskt var det, om än med liten marginal.
Runt 5,5 kg och 98 cm har jag för mig att hon vägde.
 
 
I med henne och tillbaks till väntandet.
 
Nu dröjde det ett tag men sen när jag just skulle flytta in ett av mina spön, jag hade satt alla långt
ut, så löste vippan ut på det spöet jag sänkt ner till botten och jag sprang dit. Mothugget satt och
första ismetegäddan för året var ett faktum. Den vägde runt halvkilot och var så liten att den nog
inte skulle ha synts på bild så vi sket i att fotografera den.
 
Nästa gädda tog ytterligare ett tag på sig att hugga och det var på Daniels spö. Det var Daniels
allra första ismetetur i hela sitt liv och då även hans första ismetegädda i sitt liv. Den var inte
stor men det gör ju ingenting när det är första i ens liv. Runt kilot vägde den här.
 
Se vad glad han är, ismete-Daniel
 
Nu var det bara Peter kvar som inte fått fisk och tyvärr dog det helt och hållet, vi väntade länge på
hugg någonstans men det kom aldrig. Vi får hoppas på bättre tur nästa gång, Peter.
 
 
 

Summering av senaste turerna - Vårvibbar

 
Så här på vårkanten kan man få uppleva riktigt skönt fiske, ett fiske där man inte bryr
sig nämnvärt ifall man får fisk eller inte. Vissa perioder håller man till och med
tummarna för att man INTE får fisk på en stund så att man kan njuta med varenda
cell i kroppen. De sista turerna på isen har varit just sådana dagar. Strålande sol
och bara några få vindpustar som isande kickar en tillbaks till verkligheten.
 
Jag tänker att bilder får berätta om mitt fiske i detta inlägg istället för text.
 
Gädda på 3,6 kg
 
Gädda på 4,44 kg
 
Gädda på 4,7 kg - Mibe som fångstman
 
Solskensfiske i Vaggeryd
 
Som sagt, solskensfiske. Det var så varmt att det brände på mina knän där solen
strålat rakt på gummit och overallen tryckts mot benen. Dessa dagar är så sköna.
 
Grillning på avancerad nivå
 
Gott med stekt fläsk och korv när man är ute på isen, smidig liten ihopfällbar stekpanna
 
Minigädda från Hjortsjön
 
Ja där, mina vänner, är berättelsen i bilder som utlovats.
Snart är våren här men det kan säkert bjudas på ett eller två ismetepass till innan isen försvunnit.

Fisketur med Magnus + "Gilla" på Facebook

 
 
 
Här har det nu tagits steget in i Facebook med min fiskedagbok.
Klicka på länken här nedan och Gilla sidan så kommer uppdateringar om
nya äventyr direkt till din Facebook-sida. Smidigt va? Gör det på en gång.
 
Och sedan var det fisketuren.
Magnus hämtade upp mig strax efter yrvaken-tillstånd just när tuppen skrikit sig hes
och vi var så taggade. Vi hoppades verkligen på att få upp någon abborre. Kylan under
natten höll i sig ett tag men det var inte för jäklar kallt så jag klagade inte.
 
Jag hade även dragit med mig mitt halvsöndriga ekolod som jag ville prova på isen.
Detta kopplade vi till Manges 12v-batteri och satte i ett av hålen.
 
Någon gång såg vi fisk men mesta tiden såg det ut som på bilden, sänket/beteslåset som
översta streck och betesfisken som understa...de strecken som är ovanför botten alltså :)
 
Vi gjorde ett försök att få abborre men det lyckades inte. Jag blev totalt fisklös och Magnus
fick nöja sig med en pytteliten gädda. Gott att han fick en fisk i alla fall.

Tillbaks på isen fast utan nya rekord

 
I Lördags blev det en fisketur igen. Jag känner att min kropp inte orkar med så här mycket
och jag behöver en vila, men någon liten tur ibland måste det bli. Fiske ger mig en viktig
mental kraft, och en känsla av tillhörighet vilket är behövligt för alla att känna på något sätt.
 
Tillbaks till fisket. Vi började vår resa i centrala Jönköping då Martin S plockade upp mig
utanför min port. Taggade till tusen och trötta som tusan landade vi till slut på Anders
bakgård och tittade ut över sjön. En kall sydvästlig vind drog över isen och det betydde
en kall fiskedag. Baslägret som började mitt ute på sjön flyttades raskt in i lä bakom
vassen utanför Anders strandkant. Anders bor så underbart vackert till, med strand och allt.
 
Till och med måsen stod på isen och huttrade
 
Men det klarnade upp emellanåt och blev riktigt skönt de gånger solen faktiskt behagade att
bryta igenom molnen. Och i lä bakom vassen mådde vi inte dåligt alls.
 
Fisket däremot var segt bortsett från en liten snipa som jag fångade tidigt på förmiddagen.
Den var precis som de andra gäddorna vi fått nu på senare tid riktigt fullmatad och redo att
göra nya små gäddyngel när isen släpper från kanterna. Jag ser nöjd ut och det var jag så klart.
 
 
Efter den här gäddan blev det några fäll på vipporna och fisk som tagit tag i mörten och simmade,
men ingen som fastnade. En aning frustrerande. Jag gissar på att det var större abborrar som var
framme och smakade. Men i brist på fisk kan man ju fotografera, speciellt fint när solen är framme.
 
 
Just när vi var redo att plocka upp grejerna så fällde det äntligen på ett av Martins spön och
upp kom en fin lite krabat som fick bli en perfekt avslutning på fisketuren. Senare plockade
även Anders en gädda.
 
 
Det var en bra fisketur med sol och trevligt prat, hade det blivit lite fler gäddor skulle det kunnat
vara en riktigt bra fisketur. Men det blir det kanske nästa gång.
 
Vi ses!