Idag åkte vi iväg och fiskade Lake igen.
Det kändes inte så hett, regnet duggade nästan konstant och Magnus fiskeklocka visade noll fiskar(nyfiken på hur den fungerar faktiskt, den har oftast rätt)

Vi satte upp grejerna och väntade, snackade lite sk*t och drack kaffe.
Det plingade till jättelite i min spötopp och jag satte mig redo för mothugg, en darrning och sedan några snabba små skakningar följdes av krokningen som satt perfekt. Där drog första fisken på kroken och den gungade mitt spö riktigt bra. Martin trodde genast att det var nytt rekord för mig men jag var lite tveksam.

Jag hade, i Mars detta året, fått min största Lake(tjocka tanten) hittills och hon var bra mycket större än jag hade fått innan så jag vet inte hur en "medelfisk" beter sig. Och tjocka tanten som jag fick i Mars (4,2 kg) var en riktig fighter som gjorde sköna rusningar och trevligt motstånd.

Den här tyckte jag kändes lite mindre och inte så pigg på att rusa. Men visst böjde sig mitt spö ordentligt och slirbromsen gick igång några gånger under drillningen.

Jag pressade henne hårt och till slut slank hon över sidan på håven och Martin lyfte henne galant.
Då insåg jag att det var en riktig best som jag hade fått, hon var mycket större än jag trodde under drillningen.

Hon var sprängfylld av rom och hade riktigt vacker teckning.
Vågen stannade på 4010g och hon var 77 cm lång.

Efter närmare inspektion av mina foton från i Mars samt de foton på den här damen så finns inga tvivel om att det är en och samma fisk, jag lyckades locka Tjocka tanten till hugg ännu en gång.
Fan vad jag älskar henne :-)

Det var det enda som hände under hela kvällen, bortsett från några små pill så Magnus klocka hade rätt.

Fast jag är självklart helnöjd med min tant.

Tack Martin, Magnus och Peter för turen och tack Magnus för de fina fotona!