Fiske ger inte alltid utdelning


men skam den som ger sig.
Martin kunde följa med mig och Magnus igår, det var på tok för länge sedan så det var väldigt trevligt.
Efter en sväng för att skaffa betes-löja så kom vi till slut fram. Det var kallt, blåsigt och kolsvart.

Flytoverallerna krånglades på och då var man av med de två väderbaserade minustecknen.
En pannlampa senare var även mörkret ett så litet problem att man kunde leva med det.

Det var segt ikväll, riktigt segt. Sammanlagt hade vi två garanterade ryck i betesfisken, och resultatet blev en endaste liten Lake.

Min lilla Lake, den var ungefär 20-25 cm lång.

Något väder för fotografering var det inte heller tyvärr, blött och molnigt.
Nämnde jag att det regnade också? :)

Det svaga ljuset från närmaste samhälle var tillräckligt för att få fram något liknande den här.

Som sagt, skam den som ger sig. Är man inte på plats så är chansen att få monsterfisken 0%.
Vi gjorde ett försök och det är huvudsaken. Nästa gång smäller det.

Ja nu verkar Laken vara på plats


Ikväll blev det en tur med Magnus för att jaga storlake.
Efter en väldigt lyckad betesfiskfångst så var vi snart på plats och kunde kasta ut.
Dimman låg som ett täcke över och runt oss, det var en aning kusligt måste jag säga.

Sekunden efter att Magnus kastat ut sitt så gör han ett mothugg, fisken hade tagit betet direkt när den landat på bottnen. Upp kom en pytteliten Lake som inte ens gick att fånga på bild om man zoomade in till max. Nej inte riktigt så liten men den var nog den minsta vi fått där. Ungefär så här stor var den *måttar upp maxavstånd mellan tummens topp och pekfingrets topp*

Efter den så hade vi båda lite napp men ingen ville fastna verkade det som.
Jag hade det första riktiga gunget men kände bara ett litet motstånd någon millisekund innan kroken lossnade från betesfisken och slank ur munnen på Laken. Magnus hade sedan några ordentliga hugg men det var samma visa där, ingen ville sätta sig.

Jag passade på att nattfotografera när det var som segast, och med dimman så blev resultatet rätt okej.
Hade varit fint med någon sorts ljussättning dock.


Efter att vi haft några stycken pill till på våra beten tog en Lake tag i betet som jag hade på mitt napplarm-spö och drog ut några decimeter lina så att det pep några gånger, när mothugget kom så kände jag inget motstånd alls. Surt, ännu en fisk missad.

Jag sätter på en ny betesfisk och kastar ut. Jag hinner sätta ner spöet och spänna upp linan innan jag ser några ordentliga gungningar på mitt feederspö (det till vänster på bild som står lite snett) och avbryter det jag håller på med på napplarm-spöet.

Ett bestämt mothugg senare känner jag ett ordentligt motstånd.
-Ja den sitter och den känns STOR, sjunger jag med världens största leende.

-Ofan gott Tintin, säger Magnus och gör iordning håven direkt.

Slirbromsen satt lite för löst dragen så den började dra ut lina. Jag drar åt slirbromsen och ser att spöet nästan böjer sig ner till vattenytan av tyngden. Några rusningar hinner Laken med innan den är framme vid land, och vi hade inte sett den ännu.

Magnus sveper under fisken med håven och lyfter den ur vattnet.
Den var inte något monster men störst för säsongen än så länge. Att drilla en Lake större än den här storleken, på ett känsligt feederspö är inte att rekommendera.





Den här har vi aldrig fått förut vad jag kan minnas

Laken vägde 2430g och var 69 cm lång. Magen var som en ballong när den låg platt mot avkrokningsmattan, den här Laken hade ätit upp sig ordentligt eller så var den fylld med rom. Nej inte sån man dricker.

Tyvärr blev det ingen bjässe för Magnus den här gången heller, men nu snart är det dags. Jag känner det.
Han missade däremot en lite större på runt 1,5 kg, den släppte på väg mot håven.
Vi såg den klart och tydligt dock.

Kvällsfisket efter Lake blev rätt bra


Ikväll åkte Magnus och jag till vårt favoritställe för att fiska Lake.
Temperaturen låg strax över nollan när vi åkte från Jönköping och när vi närmade oss slutdestination så var den nere på exakt noll. Senare skulle det gå ner ytterligare någon grad.

Vi kom fram och packade upp, satte ihop våra spön och kastade ut vår betade krok.
Det var segt i början så vi passade på att fotografera. Nattfotografering är riktigt kul, man kan få väldigt fina bilder med jättelång slutartid. Och ibland blir bilderna mindre bra men det gör inget.


Magnus spön syns där i mitten, med lysstavar i toppen. Slutartid 30 sekunder.

Månen var ljus och vacker ikväll och jag gjorde några försök att få en bra natthimmel-bild.

Det var alltså mörkt, gräset och gränsen mellan det och träden bak i bild syntes inte alls.
Slutartiden var satt på 30 sekunder här också så kameran får ta in så mycket ljus det går.

Till slut började det att nappa, vi missade några napp var innan jag lyckades kroka en jätteliten Lake.
Jag krokade av den och släppte fort i den igen. Sedan var det Magnus tur att fånga en och den var i ungefär samma storlek. Medan han höll på att kroka av sin så fick jag napp och nu kändes den lite större.
Men eftersom jag använde mitt feederspö så kunde jag inte vara så säker, det är extremt känsligt och även små fiskar kan kännas stora.

När jag fått in den bara några meter från land så märkte jag däremot att den måste vara av lite större kaliber, den gjorde några rusningar och stångades bra innan jag fick upp den till ytan och såg den för första gången.
Magnus var färdig med sin Lake och kom ner till vattnet för att hjälpa till med håvningen.

Detta var resultatet:



Laken var 67 cm lång och vägde 2230 gram.

Magnus fångade ännu en Lake och sedan blev det inget mer. Allihop utan Laken på bilden ovan var från 15 till 25 cm långa. En bra fisketur överlag men några stycken fler Lakar av större modell hade vi ju kunnat få. Jag vill att Magnus får en riktigt stor snart. Det är du fan värd, så som du kämpat där.

Årets sista tur med båten?



Klockan 7 i Lördags körde Magnus upp framför mig, morgonen var riktigt kall och solen hade ännu inte hunnit upp.
Vi skulle ut på en trollingtur och var så entusiastiska som man kan vara. Död mört var betet för dagen, men Magnus hade även med sig en stor sill som han tänkte prova.

Väl framme vid sjön och båten kunde vi konstatera att förutsättningarna var riktigt bra för gäddfiske.
Knappt någon vind, mulet och kallt. Nu var bara det svåraste kvar, att få dem att nappa.
Båten vändes och puttades ner i vattnet och alla prylar flyttades från bilen till båten fort.
Vi var riktigt uppspelta och sugna på att få ut våra spön i vattnet.

Vi började sakta trolla på västra sidan av sjön, upp mot norra delen. Sedan gjorde vi en stor sväng och gav oss ut på djupet för att till slut hamna på västra sidan igen. Ingen fisk ännu men det var en så skön morgon att det inte gjorde så mycket. Det skulle hända snart, det var vi säkra på.

När vi kommit ner till södra änden och vänt så ser jag att mitt flöte sjunker.
Jag gjorde ett ordentligt mothugg och möts av några halvdana gungningar.
En fisk var på och det bådade ju gott.
Med mycket lina ute så tog det ett tag att drilla in gäddan till båten och sedan kunde den håvas fort av Magnus.
Den var inget monster direkt men gäddorna i den här sjön är så ljusa i fjällen så den var en fröjd att se.
Vi har inte haft så mycket tur när det kommer till gädda i den här sjön.
Men nu satt jag där med en i handen


Vi körde någon timme till med några napp, men ingen mer fisk blev det.
En trevlig tur i alla fall, synd bara att Magnus fortfarande inte fått någon gädda på sitt nya spö.
Men det kommer.

Kanske var detta sista tur med båten för året, det skulle visst komma in kalla vindar från öst nu.
Vi får se helt enkelt. Nästa tur blir nog Lake, det tycker vi om.