Martin och jag har varit ute och metat Gädda några gånger den senaste tiden.
Fisket från den 28:e har jag redan rapporterat om, men vi var även ute den 25:e.

Den gången släpade vi med Martins fru Suzanne ut på båten.


Hon trivdes nog bra där framme i fören, fast kanske blåste det lite väl mycket. Det var ingen vindstilla dag precis men fisketokar som vi är så gav vi oss ändå ut.

Fisket var inte att hurra för men Martin tog en hetsig liten rackare.



Idag var vi också ute en sväng, Martin och jag. Vi vittjade stugorna men idag var det inte så mycket mört.
Däremot blev det en Braxen i Martins stuga.



Den här gången var det betydligt mer hugg...på Martins mörtar alltså. Han missade några fiskar och landade två stycken. Den största på 4520 g. Jag fick erkänna mig besegrad med ett enda hugg som ingen av oss ens märkte.
Tre ordentliga revor på sida av mörten vittnade om att ett gäng skarpa tänder varit framme och smakat på mörten.

Idag var en varm dag men det blåste ordentligt.
Det stoppade ändå inte mig och Martin att ta en fisketur med båten.

Vinden och vågorna var jobbiga och med elmotor är det inte det enklaste att parera sidovind av detta slaget.
Men Martin gjorde ett riktigt bra jobb, han kan styra rätt nästan hela tiden.

Vi vittjade mörtstugorna och fick ihop 10 st mörtar, sedan begav vi oss ut mot Tabergsåns utlopp för gäddmete.
Vi låg där ett tag men det blåste på tok för mycket så vi gled in i viken (där de andra sagt länge att det är dåligt fiske) och ankrade upp intill vassen.

Inne i viken var det jättelugnt och riktigt skönt. När vi fått ut gäddmeteriggarna så började några stora fiskar att vaka runt båten där inne i viken. Antingen var det Abborre runt eller till och med över ett kilo eller så var det Gös. Vi såg klart och tydligt när ytan exploderade då de slukade någon insekt eller mindre fisk men vi lyckades aldrig riktigt se vilken art det var.

Det tog en stund innan jag fick mitt första napp. Det betedde sig väldigt underligt. Flötet gled, för fort för att vara mörten, på ytan. Det bytte riktning och någon gång ibland sjönk det sakta ner.
Jag gjorde ett mothugg och kände att jag hade fisk på. Men inga skakningar eller huvudryck att tala om utan det verkade som att den givit upp redan innan den tog mörten. Några sekunder senare släppte den tyvärr så jag fick aldrig reda på vad det var för art. Kanske var det en Abborre eller Gös som tagit min mört.

Ut med en ny mört på kroken och efter ett litet tag hade jag åter napp. Den här gången gjorde jag några extra ryck i mothugget, som Martin instruerat mig, och nu satt fisken fast.

Den ville verkligen inte ge upp och gjorde många sköna rusningar. När jag fått den intill båten och den slutat rusa ner mot botten så gav jag Martin spöet och lyfte upp gäddan försiktigt.
Jag trodde att den skulle vara nytt personligt rekord då den var riktigt tjock om magen och säkert runt 95-100cm lång men det blev inget nytt rekord. Jag är lika glad för det, den här gäddan var väldigt efterlängtad efter så många bompass medan de andra fått gädda.

Idag var jag och Magnus ute en sväng och metade mört till morgondagens gäddfiske.
Eller ja, Magnus metade mört och jag...jag bara metade.

Jag hade några pill på betet, det var det enda. Men Magnus, han vevade in fisk hela tiden.

Efter en stunds fiske och med en full hink begav vi oss till båten. Nu skulle ju mörtarna ner i sumpen bland de andra tre mörtar som vi fick några dagar tidigare.
När detta var klart skulle vi titta till mjärden, den hade legat i några dagar och vi hoppades (fast vi hade inga stora förhoppningar) att mjärden med en massa godsaker skulle ha lockat till sig i alla fall några mörtar.

Jag drar upp den från botten och när den är några decimeter under ytan ser jag klart och tydligt att det är fisk i den. Jag var hur glad som helst, ända tills jag såg att bland mörtarna så låg det en Braxen på ett halvkilo.

Men vi hade ju i alla fall fått några mörtar i den så det gjorde inte så jättemycket. Braxen lirkades ut och fick vara med på en snabb fotosession innan den fick simma ner i djupet.