Det tog ett tag och nu har jag äntligen fått min första Ruda.

Jag var en sväng uppe i pölen och metade. Att lyckas få en Ruda på kroken har visat sig vara lättare sagt än gjort men jag har ju lagt ner en hel del tid på att locka dem till hugg.
Idag åkte jag i alla fall upp, i första hand var det Sutare som jag ville ha men då Rudan finns där finns ju chansen.
Jag mäskae upp rikligt innan jag började göra i ordning mina spön.

När jag var färdig att kasta ut så var det redan fisk där jag mäskat upp, bubblorna steg från botten så det såg ut som en bubbelpool. Jag har aldrig sett något liknande!

Jag körde med två-tre majskorn som bete och hade några små nafs på dem flera gånger.
Men som vanligt så är det så försiktigt att man kan bli galen. Någon centimeter dyker flötet för att sedan ploppa upp igen och lägga sig till rätta. Om flötet då också är omgivet av en meter bubblande vatten åt alla håll så vet man ju att det är rikligt med fisk precis bredvid ens bete.

Till slut var allt perfekt. Jag satt med mitt spö i handen eftersom det hade varit nere några sekunder tidigare och nu dök det igen. Men den här gången så guppade det lite ovanligt och flyttade sig sakta sakta åt sidan.
Jag tog ett ordentligt tag om handtaget och gjorde ett bestämt mothugg. Och där satt den, en fisk! Den frustrerande tiden fram tills det här var som bortblåst.

Det var inte mycket motstånd, jag gissade på att det kunde vara en liten Sutare men när den var i närheten av land och jag såg den så blev jag ännu mer lycklig.
Min första Ruda! Jag håvade den, vägde och fotograferade den. Sedan sänkte jag den sakta ner i vattnet igen och nästan omedelbart simmade den ner mot botten.