Martin, Peter, Magnus och jag kände fiskenerven vrida sig och något bara måste göras.

Vi bestämde oss för en morgontur till lokala sjön, Munksjön som jag skrivit om många gånger förr.
Hon ligger och slappar mitt i centrala Jönköping och är i nästan direkt anslutning till vår näst största sjö, Vättern.
Med en 100 meter lång kanal mellan varandra delar de både vatten och fisk i en perfekt symbios.

Förr var detta en plats för riktiga skådespel då skepp slussades genom kanalen på väg till pappersfabriken Munksjö AB och andra fabriker i anslutning till sjön.

Vi hade satt oss vid en lång stenkaj på västra sidan av sjön, bara tjugotalet meter från kanalens början ut mot Vättern. Dagen innan var det någon mete-tävling vid platsen men vi trodde i vår naivitet att det inte skulle vara något problem för oss att sitta där den här morgonen.
Ack vad fel vi hade. Vi hann nästan bara kasta ut innan en bil stannade och killen sa att mete-tävlingen höll på i två dagar och att det snart skulle vara överfullt med aggressiva metare som ville ha våra platser.


Lugnt och snällt (med en hel massa tyst mummel) plockade vi ihop alla våra saker och vevade in våra linor.
Här gick inte sitta så vi förflyttade oss till andra sidan av de nybyggda magasinen, alltså rakt över på östra sidan av sjön. Där kunde vi sitta och se metarna på "vår" plats.


Detta blev utsikten på nya stället, nu hade ljuset kommit och man kunde se de frosttäckta grässtråna
Det var kallt fortfarande men det såg ut att bli en väldigt vacker dag, knappt några moln på himlen.

När solens strålar började värma oss här nere på marken så passade Magnus på att försöka meta upp mört med sitt minispö. Tyvärr så var det helt utan framgång, mörtarna hade säkert hittat över till 'proffs'-metarna som förmodligen mäskat hela veckan där borta där vi ville fiska.


Ingen fisk, en hel del snoriga näsor och mycket frisk luft & sol.
En vanlig dag för oss, det glada gänget, här i Jönköping.

Tack allihop, detta får vi göra snart igen :)


Följ min blogg med bloglovin