Det känns långt in i kroppen nu, när man suttit några timmar vid sjön under kvällen.
Mörkret kommer väldigt fort och kylan är inte långt efter.

Jag och Magnus gav oss iväg på säsongens första fiske efter Lake.
Vi kom på plats precis när det börjat mörkna och fixade till våra prylar.
Det var rätt kallt men ingen vind och inget regn så vi var vid gott mod.



Betesvalen var flera ikväll. Vi hade Räka, Abborre och Makrill.
Jag började med ett spö riggat med Räka och ett med Abborre.
Magnus satsade på Makrill har jag för mig.
På bilden ovan sitter Magnus och finslipar de sista detaljerna för att sedan sätta sig till rätta i stolen och vänta på napp.

Nappen uteblev denna kväll och vi visste redan innan att det är i tidigaste laget för riktat fiske efter Lake än så länge. Vi ger det några veckor till innan vi gör ett nytt försök.

Gott om annat djurliv var det däremot. På vägen dit kunde vi glädjas av att se sammanlagt 6 stycken rådjur.
Väl på plats överraskades vi efter mörkret fallit av högljudda och skrämmande vrål ett hundratal meter bort från oss. I mörkret såg vi inte annat än några ljusa vålnader röra sig i det halvmeterhöga gräset då vi försökte lokalisera dem med våra halvtaskiga pannlampor.
Efter några snabba kommentarer om rabiata älgar och vildsvin så la vi benen på ryggen och sprang bort till bilen för att kunna hoppa in där ifall någon grizzlybjörn ville äta upp oss.

Magnus satte sig i bilen, startade den och började sakta rulla framåt i en snäv kurva med helljusen igång. Till slut såg vi några rådjurs ögon lysa i mörkret en bra bit därifrån och vi vet inte om det var dessa som var källan till vrålen eller om det var andra djur. Vad vi däremot vet är att de måste ha varit väldigt snabba med att förflytta sig åtminstone 300 meter i terräng för att hamna där vi såg dem, på bara en halvminut ungefär.

Lite senare hörde vi samma vrål fast då lite närmare och åt ett annat håll från där vi sett rådjuren. Vi såg inga vita skepnader den gången.

På hemvägen mötte vi först en stor vacker räv lunkande sakta över vägen och några hundra meter senare ännu en räv nere i vägkanten.

Naturen är underbar.

I helgen blir det förhoppningsvis abborrefiske i Rocksjön, mer om det rapporteras senare...ifall det blir av det vill säga.

Skitfiske!

Köldknäppar & isvindar, nu är det höst!
Nej, jag har inte gått i ide, inte heller har jag givit upp fisket.

En rätt lång paus har det dock blivit, bortsett från några stycken korta turer utan fiskelycka.
Slutet på sommaren är inte något vidare fiske egentligen, visst går det få fisk av de flesta slag men det är väl egentligen bara ålen som man fiskar riktat efter då.

Nu har hösten kommit i stormfart och temperaturen börjar falla som en femtioöring från toppen av Eiffeltornet. Visste ni förresten att Eiffeltornet stod klart till 1889 och byggdes för att visas upp på Världsutställningen i Paris samma år och att det skulle monteras ner redan efter 20 år?
Nu, 123 år senare så står det fortfarande kvar och är förmodligen den mest kända byggnaden i världen med många miljoner besökare per år.

Jag tror Parisborna är rätt så glada att det inte revs när det var tänkt.


Okej, tillbaks till fisket.
Senast jag fiskade på riktigt var det efter ål och det vet ni ju hur det gick. Se annars inlägg nedanför.
Jag och Martin S var ute i hans båt på Munksjön en gång, mest för att kolla hur hans båt gick och hur motorn mådde. Perfekt och perfekt.
Det blev ingen fisk den gången men jag hade ett rejält napp på trolling och Martin hade ett pill när vi närmade oss en plats där vi tänkte vertikalfiska lite grann. Vi ryckte lite jigg på platsen men det enda liv vi bjöds på var en kraftig fisk som valde att hugga på mitt (Martins) vertikalspö som Martin precis hade köpt.
Fisken valde efter någon minuts kämpande att kliva av så den såg vi aldrig, men den kan inte varit många centimeter under ytan då den släppte.


Fiskenyheter!
Två nya svenska rekord har annonserats i dagarna.

Bonito är en fisk som inte är vanlig i våra vatten och den nya rekordinnehavaren heter Lars-Erik Brattström från Stockholm. Boniton vägde 2,602 kg.

Som de flesta sportfiskare vet så ströks de gamla rekorden för Ruda då det uppdagades att de eviga rekordrudorna from Paviken i själva verket var hybrider mellan den vanliga Rudan och Silver-Ruda.
Med en vakant plats så var det ju bara en tidsfråga och nu har en ny rekordfisk korats.
Kristoffer Pettersson från Vikingstad fiskade i sjön Snuggan och lurade upp en Ruda med den imponerande vikten 2,745 kg.
Ett stort grattis till er båda!

Snart börjar Lake-fisket igen och jag ska försöka ta en till storfisk, jag sätter ribban på 5 kg och över det vill jag komma. Vi får se till våren hur nära jag lyckas nå.

Gädda kan det nog bli några försök på också, höstfisket är riktigt bra för det mesta.
Vintern kommer nästan garanterat bjuda på rejäl is så ismete blir det förmodligen med.
Ska försöka få tag i billiga ismetespön+rullar, får se hur det blir med det.

Här loggar jag ut för denna gången, hoppas det blir lite fiske snart så man har något att skriva om.
Skitfiske till er allihop!