Magnus och jag hade bestämt oss för en fisketur men under dagen regnade det och vi var osäkra på
om det skulle spricka upp. Vi ville ut på Munksjön med vår båt, något vi inte funnit tid och ork att göra
ännu i år. Magnus hade även skaffat sig en bensinmotor som vi var sugna på att prova.

Regnet och blåsten höll tyvärr i sig så vi valde Västersjön och mete från land istället.
Vi hade inga problem med betesfisk och snart var vi igång med fisket. Bröderna Nordling tittade förbi
och just när de skulle gå och jag var 10 meter bort med jiggspöet så skrek Magnus att mitt paraply hade
flugit ut i vattnet. Berättade jag att det blåste? :)

Som tur var hade paraplyet kantrat i grunt vatten och stod på sned på bottnen. Av med kängorna och
upp med byxbenen, snart hade jag hämtat mitt underbara paraply. Jag ville inte att det skulle hända
igen så jag la det på kant så att det i alla fall täckte mina fiskeprylar och väskan.
Nu skulle det vara säkert...jo visst.

Jag plockade upp mitt jiggspö igen och gick bort där jag stod innan. Då skriker Magnus att jag har fisk.
Mothugget indikerade gädda av rätt stor modell, även fast mitt spö är på tok för mjukt för att kunna
känna skillnad på liten och stor gädda. Den kändes i alla fall som en 10+

Rusningarna hade jag ingen möjlighet att stoppa och eftersom det är så långgrunt så kunde man flera
gånger se den som en torped i vattenytan med fenorna stickande upp över vattnet. Slutligen tröttnade
gäddan ochjag kunde få in den till kanten. En kraftig best men inte var det en tia. Detta spö kommer
inte användas för gäddfiske igen, det kan jag lova. Mjukt ända ner till korkhandtaget och omöjligt
att drilla med.



Några abborrar av mindre storlek blev det också, en bra fisketur bortsett från vädret.
Regn och vind är inte någon skojig kombination. Tur att det finns flytoverall.