Ismete i storstaden
Det har inte blivit mycket fiske senaste tiden men några gånger har vi varit ute och halkat omkring.
Sista isfisket utspelades i en av våra stadssjöar här i Jönköping. Jag och Magnus hade planerat allt in i detalj och det var en enkel match att förverkliga allt.
Dagen innan fisketuren ordnade vi mört och passade samtidigt på att scouta läget där vi tänkt fiska.
Det var tjock is och såg riktigt bra ut för morgondagen.
Magnus dotter och framtida storfiskare Noelle gjorde oss sällskap
När vi var klara där så började väntan på nästkommande dag och fisketuren.
Vi såg till att vara på plats vid sjökanten redan innan 8 på Lördagen och vi var båda så enormt
taggade att det var svårt att hejda sig. Men mycket skulle plockas ur bilen och läggas på pulka.
Till slut satt vi där i alla fall.
Isen var mellan 25 och 30 cm tjock och det kändes i armarna efter borrning. En motorborr skulle varit underbar att ha haft. Då går det ju göra lite förflyttningar ifall fisket är dåligt. Så som det var idag.
Det tog några timmar innan första nappet, jag satt vid mitt yttersta spö och pysslade med uppsättningen.
Mörten hade jag sänkt så den simmade några meter från isen, ungefär lika långt både upp till iskanten som till bottnen. Magnus hade tillfälligt gått till bilen för att fixa med ena foten som blivit blöt och nedkyld så han satt och njöt i värmen en bit bort.
Till vänster hör jag ett plingande och när jag tittar bort mot Magnus yttersta spö så ser jag hur vippan böjer sig mer och mer samtidigt som den skakar lite grann. Till slut så löser den ut och gungar fram och tillbaks.
Första nappet äntligen...men Magnus är flera hundra meter bort!
Jag ställer mig upp och viftar med armarna allt vad jag kan och skriker, inte för att jag tror han ska höra men det kändes rätt i alla fall. Ingen Magnus kommer ur bilen. Jag springer bort till hans spö och ser att fisken som tagit mörten drar ut lina i stadig fart. Då försöker jag igen att vifta med armarna men ser ingen rörelse på bilen.
Det får bli jag som tar det här fället helt enkelt eftersom Magnus inte kommer hinna ut hit innan fisken både svalt och skitit ut mörten som den tuggar på, tillsammans med några trekrokar vilket garanterat skadar fisken om den sväljer tacklet. Mothugget känns bra och jag drillar upp fisken mot hålet, fisken gör några rusningar men det är inte någon överväldigande fight direkt och efter en halvminut kan jag ställa mig på knä och föra ner handen i hålet för att få ett gälgrepp. Stadig som nästan alltid lyfter jag upp gäddan och samtidigt ser jag Magnus komma springande ut på isen. Vi möts halvvägs vid basecamp och där krokas gäddan av och släpps tillbaks i ett av pimpelhålen.
Någon bjässe var det verkligen inte men det är trevligt att det i alla fall kommer upp någon fisk ur hålet.
Den här var enda gäddan för dagen. Jag missade en rejäl abborre som självklart tagit den största mörten vi hade som satt på de största krokarna. Synd, den var riktigt stor.
Sista isfisket utspelades i en av våra stadssjöar här i Jönköping. Jag och Magnus hade planerat allt in i detalj och det var en enkel match att förverkliga allt.
Dagen innan fisketuren ordnade vi mört och passade samtidigt på att scouta läget där vi tänkt fiska.
Det var tjock is och såg riktigt bra ut för morgondagen.
Några skridskoåkare hade intagit isen och gjorde piruetter av glädje innan de
så småningom kanske halkade och slog sig. Skadegjädje? näää, inte jag inte
så småningom kanske halkade och slog sig. Skadegjädje? näää, inte jag inte
Magnus dotter och framtida storfiskare Noelle gjorde oss sällskap
När vi var klara där så började väntan på nästkommande dag och fisketuren.
Vi såg till att vara på plats vid sjökanten redan innan 8 på Lördagen och vi var båda så enormt
taggade att det var svårt att hejda sig. Men mycket skulle plockas ur bilen och läggas på pulka.
Till slut satt vi där i alla fall.
Magnus pimplar men ingenting händer under hela dagen på pimpelspöet.
Lite kaffe och macka går det också åt för att hålla värmen uppe.
Lite kaffe och macka går det också åt för att hålla värmen uppe.
Isen var mellan 25 och 30 cm tjock och det kändes i armarna efter borrning. En motorborr skulle varit underbar att ha haft. Då går det ju göra lite förflyttningar ifall fisket är dåligt. Så som det var idag.
Det tog några timmar innan första nappet, jag satt vid mitt yttersta spö och pysslade med uppsättningen.
Mörten hade jag sänkt så den simmade några meter från isen, ungefär lika långt både upp till iskanten som till bottnen. Magnus hade tillfälligt gått till bilen för att fixa med ena foten som blivit blöt och nedkyld så han satt och njöt i värmen en bit bort.
Till vänster hör jag ett plingande och när jag tittar bort mot Magnus yttersta spö så ser jag hur vippan böjer sig mer och mer samtidigt som den skakar lite grann. Till slut så löser den ut och gungar fram och tillbaks.
Första nappet äntligen...men Magnus är flera hundra meter bort!
Jag ställer mig upp och viftar med armarna allt vad jag kan och skriker, inte för att jag tror han ska höra men det kändes rätt i alla fall. Ingen Magnus kommer ur bilen. Jag springer bort till hans spö och ser att fisken som tagit mörten drar ut lina i stadig fart. Då försöker jag igen att vifta med armarna men ser ingen rörelse på bilen.
Det får bli jag som tar det här fället helt enkelt eftersom Magnus inte kommer hinna ut hit innan fisken både svalt och skitit ut mörten som den tuggar på, tillsammans med några trekrokar vilket garanterat skadar fisken om den sväljer tacklet. Mothugget känns bra och jag drillar upp fisken mot hålet, fisken gör några rusningar men det är inte någon överväldigande fight direkt och efter en halvminut kan jag ställa mig på knä och föra ner handen i hålet för att få ett gälgrepp. Stadig som nästan alltid lyfter jag upp gäddan och samtidigt ser jag Magnus komma springande ut på isen. Vi möts halvvägs vid basecamp och där krokas gäddan av och släpps tillbaks i ett av pimpelhålen.
Någon bjässe var det verkligen inte men det är trevligt att det i alla fall kommer upp någon fisk ur hålet.
Den här var enda gäddan för dagen. Jag missade en rejäl abborre som självklart tagit den största mörten vi hade som satt på de största krokarna. Synd, den var riktigt stor.