Vinterfiske med tung snö
Vrigstad var platsen för drabbning och kvällen såg lovande ut då vi sakta och säkert rullade ut på E4an.
Snön hade lagt sig som en matta, vägen var aningen för varm för att låta snön regera fullständigt så det var slask på sina ställen.
Ju längre ifrån vårt kära Jönköping vi kom desto mer snö fick ligga kvar på backen och när vi äntrade Hook hade snön helt tagit över som kung av naturen. Vi skaffade oss betesfisk på vårt vanliga hemliga ställe och det tog nästan knäcken på oss och våra mesiga fingrar. Kastnätet frös mellan varje utkast, det var som att kasta en pappkartong. Men fisk fick vi till slut.
Väl framme gjorde vi, huttrande och kaffesugna, iordning våra fiskegrejer och kastade ut betet. Det tog inte lång tid innan första nappet på Magnus spö. Någon sekund senare på mitt spö. Inget av dessa resulterade i någon landad fisk men det tände hoppet i alla fall, kanske gjorde det oss även lite lite varmare.
Vi kämpade på, drack kaffe och snackade skit som vanligt. Allt mellan yta och botten diskuterades och vi kom nog fram till åtminstone någonting vettigt.
Det ryckte i våra spön med jämna mellanrum men fisken var väldigt försiktig. Helt otroligt försiktig.
Slutligen lyckades jag med konststycket att göra ett mothugg i rätt tid och en tyngd i andra änden skvallrade om en Lake i bättre storlek.
Ivriga och glada lyfte vi Laken upp över ytan och konstaterade att den var störst för denna vinter.
Inga fler Lakar blev det, fastän vi hade många pill på våra beten.