Jag och Magnus rastade Nabby i Gös-sjön
Solen strålade och det hade lovats lugnt på vindfronten också för kvällen.
Magnus ringde och sa att han var på väg, så snabbt ner med prylarna och sen åkte vi.
Som alltid blir man aningen skärrad vid första anblicken av Nabby i början av säsongen.
-Hur ska man få med all utrustning?
-Hur ska VI få plats?
-Hur ska båten kunna flyta?
Men man lugnar sig när man börjar glida ut...om det är hyfsat fritt från vågor det vill säga.
Sjön var rätt lugn och det var inte värst kallt, fastän temperaturen kröp ner många grader
de senaste dagarna. Våra förhoppningar var riktade åt ett enda håll, Gös. Här är ett riktigt
bra vatten för stor Gös och det var en av dessa bjässar som vi hoppades få på kroken.
Det gick inte riktigt som vi tänkt oss kan man säga...men det visste vi inte just då.
Vi ankrade upp och gjorde i ordning våra spön, det var bottenmete strax utanför ett utlopp som gällde. Strömmen går riktigt stark ett 50-tal meter ut som man kan se tydligt på ytan. Mitt i strömmen vill Gösen jaga. Efter en timme eller något utan fisk bytte vi taktik. Vi satte på var sin jigg på jiggspöet och började arbeta av området metodiskt. En kort förflyttning till andra sidan av strömmen ankrade vi upp och fortsatte jigga.
Några möjliga hugg hade vi ända tills jag krokade en fisk som, när den kom upp till ytan, dessvärre visade sig vara en gädda. Och ingen stor heller. Avkrokning i vattnet och fortsätta fiska.
En stund senare stöter det till i min jigg, mothugget missas. Ännu en stöt men jag hinner inte reagera denna gången heller. Tredje stöten är jag mer mjuk i greppet och lyckas känna rycket som jag sedan gör mothugg på. Fisken skakar ordentligt och det känns inte som gädda. Kan det vara en Gös äntligen?
Då fisken bryter ytan några meter från oss säger Magnus att det är en Gös men ändrar sig sekunden senare.
-Nej det är ju en abborre, en riktigt stor abborre!
Jag ser också fisken tydligt nu och abborren är verkligen stor.
Jag greppar den i underkäken och lyfter den över relingen. Vi visste ju att det fanns stor abborre i sjön också men jag hade inte sett någon i denna kaliber innan. Efter mätning och vägning är jag en riktigt nöjd grabb.
Den var inte så värst tjock så den har förmodligen hunnit leka redan, tänk vad den vägt strax innan lek.
Allt som allt blev det två gäddor för mig och en gädda för Magnus, och denna abborren så klart.
Gösens frånvaro var inte rolig, men med några gäddor och en riktigt fin abborre kan man inte
vara missnöjd. Vi tar gösen nästa gång helt enkelt.
Magnus ringde och sa att han var på väg, så snabbt ner med prylarna och sen åkte vi.
Som alltid blir man aningen skärrad vid första anblicken av Nabby i början av säsongen.
-Hur ska man få med all utrustning?
-Hur ska VI få plats?
-Hur ska båten kunna flyta?
Men man lugnar sig när man börjar glida ut...om det är hyfsat fritt från vågor det vill säga.
Sjön var rätt lugn och det var inte värst kallt, fastän temperaturen kröp ner många grader
de senaste dagarna. Våra förhoppningar var riktade åt ett enda håll, Gös. Här är ett riktigt
bra vatten för stor Gös och det var en av dessa bjässar som vi hoppades få på kroken.
Det gick inte riktigt som vi tänkt oss kan man säga...men det visste vi inte just då.
Magnus är redo för en huggsexa av bästa sort
Vi ankrade upp och gjorde i ordning våra spön, det var bottenmete strax utanför ett utlopp som gällde. Strömmen går riktigt stark ett 50-tal meter ut som man kan se tydligt på ytan. Mitt i strömmen vill Gösen jaga. Efter en timme eller något utan fisk bytte vi taktik. Vi satte på var sin jigg på jiggspöet och började arbeta av området metodiskt. En kort förflyttning till andra sidan av strömmen ankrade vi upp och fortsatte jigga.
Några möjliga hugg hade vi ända tills jag krokade en fisk som, när den kom upp till ytan, dessvärre visade sig vara en gädda. Och ingen stor heller. Avkrokning i vattnet och fortsätta fiska.
En stund senare stöter det till i min jigg, mothugget missas. Ännu en stöt men jag hinner inte reagera denna gången heller. Tredje stöten är jag mer mjuk i greppet och lyckas känna rycket som jag sedan gör mothugg på. Fisken skakar ordentligt och det känns inte som gädda. Kan det vara en Gös äntligen?
Då fisken bryter ytan några meter från oss säger Magnus att det är en Gös men ändrar sig sekunden senare.
-Nej det är ju en abborre, en riktigt stor abborre!
Jag ser också fisken tydligt nu och abborren är verkligen stor.
Jag greppar den i underkäken och lyfter den över relingen. Vi visste ju att det fanns stor abborre i sjön också men jag hade inte sett någon i denna kaliber innan. Efter mätning och vägning är jag en riktigt nöjd grabb.
Abborren vägde 1100 g och var 42 cm lång.
Den var inte så värst tjock så den har förmodligen hunnit leka redan, tänk vad den vägt strax innan lek.
Allt som allt blev det två gäddor för mig och en gädda för Magnus, och denna abborren så klart.
Gösens frånvaro var inte rolig, men med några gäddor och en riktigt fin abborre kan man inte
vara missnöjd. Vi tar gösen nästa gång helt enkelt.