Daniel och jag blev så sugna på att fiska på fredagskvällen så Daniel kom förbi, vi packade bilen

och åkte iväg till Knektadammen för att njuta av dagens sista värmande solstrålar.

 

Den vackra Sarven var på schemat och vårt val av utrustning var ett feederspö, mäsket

Breamcrack i feederkorgen och en liten krok med ett enda majskorn på. Det har fungerat riktigt

bra för oss tidigare. Många använder bröd som bete till Sarv och det kanske fungerar bättre men

vårt koncept ger också fisk så vi kör på det.

 

När vi kom fram till Knektadammen, som skulle behöva kommunens kärlek snart igen med vår

vägledning så det blir bra ur fiskesynpunkt, gjorde vi i ordning alla prylar så allt var klart när vi

väl fått fisk. Eftersom vi släpper tillbaks fisken vill vi minska stressen på den så gott vi kan

och minska tiden ur vattnet. En minut skulle jag gissa att det tar för oss att väga, mäta och

fotografera fisken innan den får simma tillbaka och det är ingen fara med den.

 

Jag hade rörelse i spötoppen rätt omgående men det var förmodligen bara linebites, alltså att

fisken simmar in i linan. Slutligen hittade en fisk mitt majskorn och ryckte till, sen blev det

slaklina och dum och ivrig som jag var gjorde jag mothugg. Den missade jag, som nästan

alltid när man får slaklinenapp. Jag kastade ut igen och det tog kanske 20 minuter innan

nästa småpill i den ultratunna toppen kom. Jag gjorde mig beredd för mothugg och kunde

snart sätta det då toppen bugade sig ordentligt. Fisken satt på och efter en händelselös

drillning kunde vi se den guldglimmande vackra fisken glida in över håvkanten. Den var stor

och jag fick ett stort leende på läpparna. Det var just den fisken som vi kom hit för.