Idag hade jag och John bestämt oss för att komma iväg tidigt och fiska i en skogsgöl utanför Jönköping.
Det finns några arter i gölen och vi var fyllda med både förväntan och hopp om att morgonen skulle ge oss några fiskar.


Morgonen var mörk, vattnet låg spegelblankt och det var riktigt kyligt.
Till råga på allt så var himlen totalt fylld med moln när det började ljusna. Ingen värme skulle komma på ett bra tag verkade det som.

Vi började med att kasta ut några bollar med mäsk på väl utvalda platser och sedan slängde vi ut våra krokar med majs på.

John var inte riktigt klädd för denna kyliga morgon men som den tuffing han är så sa han inte ett ord om att han frös.
Ögonen och ansiktsuttrycket sa något helt annat dock...
*brrr*

När det ljusnat så började fiskarna faktiskt att nappa, om än väldigt försiktigt.
Plötsligt gungade mitt flöte till och sedan lyfte det sig halvvägs upp. Det började vandra i rask takt åt höger och guppa ordentligt.
Mothugget skvallrade direkt om att en fisk fastnat och vi blev varma på en hundradels sekund.
Jippie, äntligen har vi något på kroken. Med sin mörkbruna/röda sida trodde vi båda till en början att det var en riktigt stor Ruda men då vi såg den klart från sida så kunde vi konstatera att fisken var på tok för långsmal för att vara Ruda.

John håvade graciöst fisken och lyfte upp den över land och fångsten var ett faktum.


Jag hade fångat en KARP, den allra allra första i mitt liv!
Den är inte stor, men naggande snygg.


Jag namnger dig härmed till Scarface, med ditt sargade ansikte och missfärgningen bakom ögat



Tack John för en trevlig, men kall, morgonfisketur.
Tänka sig att det gav utdelning!