Magnus och jag bestämde oss i tisdags för en fisketur, vi samlade ihop vår utrustning och

åkte ut till sjön som låg allt annat än lugn. Det skulle bli svårt att fiska men det brydde vi

oss inte om. Vi lastade båten och iväg vi for, vågorna skvalpade mot sidan på båten och det

var svårt att fixa till våra spön.

 

Nu började vi med att söka efter ekon på ekolodet och vertikalfiska på dessa men det var inte

lätt i vinden. Då gick vi över till trolling och det var lite smidigare, ingen fisk blev det där heller.

Vinden började till slut att avta så vi gjorde ännu ett försök med vertikaljiggning. Jag släppte

på ett eko men fick lite problem med rullen så jag stannade flera meter ovanför fiskekot för

att hinna fixa till rullen, då hör jag Magnus säga:

Några tunga men korta ryck hann jag känna innan fisken steg av och gick ner mot botten igen.

Vi fortsatte med förnyat hopp men det var svårt, fiskarna steg visserligen men ville inte hugga.

Till slut, när det var Magnus tur, kom ett eko på lodet och han släppte ner jiggen, stannade en

meter ovanför och ryckte lite försiktigt så jiggen förföriskt rörde på sig.