Premiärfiske på gössjön
Idag skulle det fiskas, det hade vi bestämt jag och Magnus och vi tänkte inte låta någonting stå
i vägen för detta. Kläder lades fram redan igår och vår utrustning låg på plats för att bara bäras
ut till bilen. Vi var taggade till tusen och drömde redan om monstergösar och tunga gung i spöet.
Först åkte vi förbi kiosken och köpte ett årskort till mig och sedan direkt till sjön, båten var halvfull
med vatten så den fick vi ösa ur lite snabbt. Sedan lastades båten och vi gled ut. Så började
Magnus att dra i startsnöret som en galning utan att något hände. Skulle det bli fiske eller skulle
vi få ta oss in till kanten igen och skippa det? Efter många ryck i snöret kom Magnus på att man
behövde bensin och snart hade vi en brummande motor, precis som det ska vara. Nu kunde vi
åka iväg ut på sjön och vädret kunde knappt varit bättre, det blåste nästan ingenting och solen
sken så glatt på oss.
Det var vertikalfiske på programmet och vi tog fram några jiggar var för att ha dem redo under
fisket, tacklade våra spön och började sedan leta ekon på lodet. Vi hittade många ekon på
runt 11-13 meter och det tyckte vi var för djupt för att kunna släppa tillbaks fiskarna igen så
dessa ekon brydde vi oss inte om. Men några stycken ekon på mellan 5 och 10 meter såg vi.
Vi rundade ön en gång och hoppades på att det skulle stå fisk där det brukar göra det på sommaren
men ingen fisk var hemma, det var nog lite för grunt för årstiden.
Magnus släpper jiggen mot ett fisk-eko och sitter på helspänn för ett mothugg
Fiskarna som vi släppte jiggar på var inte så värst intresserade och om det berodde på
temperaturen eller något annat vet vi inte. De gled upp och tittade på jiggen för att sedan simma
ner till botten. Så här var det på nästan varenda fisk som vi såg, ända tills vi såg ett riktigt starkt
eko på skärmen och det var min tur att släppa på fisken. Magnus bromsade in som ett proffs och
placerade båten perfekt över ekot. Jag släppte ner jiggen, stannade en meter ovanför och höll jiggen
precis stilla. Fisken steg sakta men var ändå försiktig, precis som de andra fiskarna varit innan.
Jag gjorde några väldigt försiktiga knyck med spötoppen för att få jiggen i rörelse och fisken steg
bestämt och hög tag i jiggen. Jag gjorde mothugg och kände tyngden av en riktigt fin fisk i några
sekunder och spöet böjde sig till bristningsgränsen, sedan släppte fisken och vi kunde se på
ekolodet hur den simmade ner till botten. Fan också, tänkte jag. Skulle detta bli enda chansen idag?
Vi fortsatte någon timme till att försöka finna ekon som inte var på 11-12 meters djup och lyckades
hitta några stycken men ingen av fiskarna var på hugget så vi bestämde oss för att istället försöka
oss på bottenmete med död mört. Sagt och gjort, vi åkte bort till vår favoritplats och ankrade, gjorde
i ordning våra metspön för bottenmete och kastade ut var sin mört.
Linan är spänd och baitrunnern på, ska det här kunna bli något?
Vi körde på ett tag men ingenting hände så vi tog beslutet att avsluta dagens premiär. Ingen
fisk blev det men det var inte något vi egentligen räknade med så här på första turen.
I vår/sommar blir det helt klart många fler turer till den här sjön och när som helst kan den där
jättegösen hugga. Charmen med fiske är att man aldrig vet vad som beslutar sig för att nappa.
Tack för att ni läser min fiskedagbok och kommenterar ibland, det är så trevligt med kommentarer.
Utan er läsare och era kommentarer vore det inte lika roligt att skriva här vill jag lova. Jag ska
försöka hålla fiskedagboken uppdaterad så gott jag kan, ibland blir det dock inget fiske.