Och här en liten gös som Magnus fångade
Vi hade inte direkt dåligt med napp men fiskarna ville inte riktigt fastna på kroken.
Magnus hade några gäddor varav en släppte vid båtkanten och en som vi inte fotograferade, jag
hade några hugg på stor mört som förmodligen var gös men jag kände inget vid mothugg.
Och så nästa fisketur.
Den här gången var det jag och nybörjarfiskaren Patrik som åkte iväg för att testa hans helt nya
uppsättning av fiskeprylar. Vi var iväg härom dagen och köpte nytt spö, rulle, lina, flöten, sänken,
krokar, stol och håv till honom så nu har han en bra början. Men fiske är ju lite av en materialsport
så det lär nog bli fler köp för honom i framtiden. Men tillbaks till fisket!
Vi valde Västersjön och dess stora abborrar som mål och när vi kom upp blåste det ordentligt där
på höjden. Flygfältet låg bakom vår rygg och vinden var kall och bitande. Men vi skulle ändå ge det
en chans, man vet ju aldrig. Jag satte igång direkt med att försöka fånga betesfisk med mitt topp-
knutna metspö och det visade sig vara svårt i dessa vågor. Flötet guppade så man hade svårt att
se indikationer på napp. Men till slut, efter många om och men, fick jag ihop så att vi båda kunde
kasta ut var sin mört, Patrik fick den minsta som var i perfekt abborrestorlek och jag tog en lite
större som nog bäst hade lämpats till gäddmete. Men nöden har ingen lag som man säger.
Jag fortsatte att försöka fånga betesfisk och plötsligt hör jag bakom mig:
-Tintin, jag har nog fisk...
Jag vände mig om och ser hur Patrik står upp och sakta vevar in lina med spöet böjt och svagt
gungande, visst hade han fisk. Men tekniken på drillning av fisk får han slipa på. Upp kom en
fin liten abborre på 3 hg och Patrik var själaglad över ett nytt personbästa.
Vi släppte tillbaka den och jag fortsatte att försöka fånga betesfisk vilket visade sig vara riktigt
trögt en blåsig och mulen dag som denna. Då, är jag var mitt inne i metandet, säger Patrik att
mitt flöte beter sig konstigt. Det rör sig väldigt fort säger han. Jag tittar bort och konstaterar att
han har alldeles rätt i det och lägger ifrån mig metspöet, tar upp mitt haspelspö och vevar in
slaklinan, känner att något lite tyngre än mörten är i andra änden och gör ett mothugg. En fisk
har fastnat i andra änden och jag drillar enkelt in den till kanten där Patrik håvar fisken.
Här stoltserar jag med en grann abborre på något hekto mer än Patriks.
Den här abborren var riktigt vacker och vägde någonstans runt 4-5 hg, bra matstorlek om man vill
ta hem och äta men jag släppte tillbaka den så den får chans att växa till sig. Kanske kan jag
fånga den igen om några år, då den väger upp mot det dubbla?
Ja fler fisketurer har det inte blivit för oss på senaste tiden, inte några som har genererat fisk i
alla fall. Och de som är fisklösa och ointressanta har jag skippat att rapportera av förklarliga skäl.
Nästa tur ser ut att bli ikväll och då blir det nog feedermete efter stor mört, vi får se hur det går :)
Tack för att ni läst, ni är bäst! Skitfiske till er alla!