En kväll i gösens tecken

När Magnus frågade om vi skulle fiska i måndags var jag snabb att säga ja, suget efter gös-sjön har
varit stort och jag såg verkligen fram emot en skön kväll med många gösar. Kanske till och med ett
nytt rekord? Nja, man ska väl inte hoppas på för mycket :) men några gösar kunde vi väl få fånga.
 
Vi kom fram till en sjö som låg rätt lugn, bara lite småvågor på ytan och det funkar ju. Vid tidigare
försök var det på tok för blåsigt och även riktigt kallt. Men den här dagen sken solen och det blåste
knappt alls. Underbart!
 
 
Vi hade bestämt oss för att prova trolling för att avsluta med mete om trollingfisket gick trögt. Sagt
och gjort, vi släppte ut våra wobblers av olika storlekar och färger efter båten för att se om någon
föll gösen i smaken. För gös finns det här i sjön, och stora finns det också. Bara man får dem att
nappa vilket inte alltid är lätt här, men skam den som ger sig. Vi trollade runt några gånger och
till slut ryckte det som besatt i mitt paravanspö, jag sträckte upp, ryckte till så paravanen utlöste
och sedan gjorde jag ett mothugg. Fisken satt fast men skvallrade direkt om att det inte var en gös
utan en gädda. Den här vägde kanske 2,5 kg och fick bli mat till Magnus svärföräldrar.
 
Vi fortsatte att trolla och jag lyckades fånga två gäddor till, dessa krokade vi av i vattnet och lät
simma tillbaka igen för att växa till sig. Men det var ju inte gädda vi ville fånga och trolling verkade
inte ge annat än denna gröna slemmiga fisk så vi la om taktiken och åkte för att meta upp betes-
fisk istället. Något som visade sig vara svårare än normalt. Vanligtvis brukar det gå rätt smidigt
men idag var det trögt, det kan vara för att vi brukar använda maggots och idag använde bröd-deg.
 
Till slut hade vi i alla fall betesfisk för ett litet tags fiske och åkte till utloppet där vi ofta får gös.
Vi tacklade upp våra metspön och kastade sedan ut åt var sitt håll. Snart betedde sig mitt flöte
underligt, det rörde sig i ytan lite för snabbt för att vara betesfisken så jag sträckte upp och kände
motstånd men fisken tog bara mörten för mig. Magnus flöte låg still fortfarande.
 
Jag kastade ut igen, snart dök flötet några gånger och förflyttade sig snabbt, en fisk (kanske samma)
hade tagit mörten igen och jag sträckte upp linan tills jag kände fisken och gjorde mothugg.
Ingenting!
Magnus flöte låg fortfarande och guppade som om inget hänt.
 
Två mörtar hade gått åt inom loppet av en kvart, och vi som bara hade 6 st att dela på. På med en
till mört och så kastade jag ut på samma ställe, nu tog det kanske tjugo minuter men så plötsligt
ryckte det till i flötet, det gungade och guppade några gånger och sen dök det. Den här gången
valde jag att vänta en extra lång stund innan mothugg och äntligen satt fisken. Den skakade några
gånger på huvudet och gav inte mycket fight och det skvallrade om att det kunde vara en gös äntligen.
Och visst var det så, en grann gös på knappt 1,5 kilo gled till slut över håvkanten och dagen var räddad.
 
 
Det var inte den största gösen vi fått på något sätt men oj vad skönt att vi äntligen lyckades kroka
rätt art. Jag hade lovat min bror att han skulle få en gös så den här fick följa med hem.
 
Magnus flöte guppade vidare en stund till utan att något hände och jag fick ingen mer fisk heller innan
mörkret kom och vi gav upp för dagen. Vi får trösta oss med att det var en underbar dag för fiske, även
fast resultatet blev dåligt. Det är alltid tråkigt när inte båda får fisk men några gånger har det varit jag
som gått lottlös hem, den här gången var det min tur helt enkelt. Nästa gång är det Magnus tur och
då lär det säkert bli en riktig monsterfisk :)
 
Jag tackar så hemskt mycket för att du tog med mig, Magnus. Det här behövde jag.
Nästa fisketur kan nog bli i Knektadammen i jakt på den sluga och försiktiga Rudan igen. Men om man
får något så är det väl en Sutare eller i värsta fall en Braxen eller en Karp.

Skriv en kommentar