Snart kommer våren och då är det inte lång tid kvar till den riktiga värmen och solskenet.
Då blir det också skönt mete efter Gädda och Abborre.
Vad underbart det ska bli, det bara pirrar i hela kroppen när jag tänker på det

Tre av oss i fisketeamet tog E4an ner en liten bit och platsen blev en mindre sjö som ingen av oss hade fiskat i innan.
Isen var 30 cm och det var säkert 5 cm snöblask. Det regnade lite grann i början och under dagen kom några små regnskurar. Kallt var det och extra kallt efter att vantar och mössa börjat bli riktigt våta.
Jag fick första abborren, en riktigt liten borre som jag satte direkt på mitt ismetespö.

Det tog inte lång tid innan vippan löste ut och jag sprang bort för att se om det var ett bomfäll eller ifall det faktiskt var en större fisk som kommit dit och mumsat i sig min lilla Abborre.
Väl där så märkte jag fort att det var en storre fisk som tagit min betesfisk, linan hade snott sig runt en av pinnarna som står upp för att hålla spöet på plats men det stoppade inte fisken från att dra ut linan från rullen i rask takt.
Jag gjorde mitt bästa för att så snabbt som möjligt trassla upp och frigöra linan, tog tag i spöet och gjorde ett ordentligt mothugg. Då märkte jag att jag inte dragit åt slirbromsen sedan jag trixade med den sist och det var nog för att monstret skulle kunna spotta ut betesfisken och simma vidare. Ingen fisk fortfarande på mitt ismete men jag ger inte upp.
Jag kastade ut igen men inget mer hände på mitt ismetespö under resten av dagen.

Kompisarna hade också var sitt fäll men de lyckades inte heller att kroka den. Martin var helt klart närmast som hade en gädda bara några decimeter från hålet innan en krok fastnade i underkanten av isen. Borren satt kvar på en krok men gäddan var spårlöst försvunnen.

Martin satt och pimplade i lugnan ro, jag stod och pratade med honom och Magnus stod hundra meter bort i full färd med att borra ett hål när plötsligt Martin får på något på sitt pimpelspö.
Jag inser fort att det är något stort när jag ser Martin ställa sig upp och hålla ett hårt tag i linan som bara glider och glider.
Martin landar vår första storabborre för dagen, en riktigt fin riddare på 590g


Det blev tyvärr inte fler riddare den här dagen men det ska säkert vara is nog för att kunna klämma in några fler pimpelturer. Fiske är underbart, frustrerande många gånger men alldeles, alldeles underbart.

Nu är kvällen här och det är snart dags att lägga sig och sova. Söndag blir förmodligen nästa fisketur.
Önska oss ett riktigt skitfiske!

Igår hade vi bestämt att vi skulle ta upp båten från Munksjön.
Isen hade nästan lagt sig över hela sjön, endast några få områden mitt i sjön var öppna förmodligen på grund av strömmar med varmare Vättervatten.
Väl nere vid båten kunde vi konstatera att det skulle till en del arbete för att få loss båten från det 10-15 cm tjocka istäcket.

Vi hade ingenting att hugga upp isen med men som tur var hade vi ju det hemmagjorda ankaret, en hink fylld med betong.
Den väger otroligt mycket och med några kast på samma ställe lyckades man komma igenom isen. Efter ett otal sådana kast så var båten loss och vi kunde dra upp den på land och vända på den.


När detta var färdigt var jag ivrig att komma in i bilens värme igen och det bar av till Jula för inköp av en isborr.
Det blev en blå borr med två handtag, fråga mig inte mer om den då jag är totalt borta när det kommer till sådana saker.

Jag och Martin gjorde ett snabbt besök hos Kurres fiskeshop (bästa fiskeshoppen här i krokarna) för att köpa ismetespö till Martin och maggots & pimpelspö till oss båda.

Magnus och Björn hade under tiden åkt ut till sjön som vi skulle fiska på.
Väl där möttes vi av bilar, bilar och åter bilar som stod parkerade längs vägen och på varenda parkeringsplats.
Var det något evenemang här som vi inte hört talas om?
Var det kanske någon istävling på gång?
Nej det kryllade istället av skridskoåkare.

Magnus och Björn hade i alla fall hittat ett litet område där vi kunde slå oss ner och börja fiska. De hade även borrat upp ett hål till oss var. Nu var det bara nappen som saknades.

Jag hade redan vid 10 öppnat två påsar av mina nya värmepåsar och lagt dem i stövlarna. Som jag nämnde i tidigare inlägg så är värmeutvecklingen inte att hurra för direkt men minsta lilla kan göra mycket skillnad.

Nu när vi alla var på plats så kunde vi äntligen börja fiska, och Björn var snabbare än blixten att kroka första fisken för året. En Abborre av mindre kaliber. Efter det så avstannade nappindikationerna en aning, möjligen på grund av ett par idioter till cross/fyrhjuling-förare som dödade lugnet ute på isen.
Jag tog till slut en abborre, mindre än Björns men inte pytteliten.

Det blev en kort fiskerunda som i alla fall slutade med en fisk var åt mig och Björn. Inget för Magnus och Martin desvärre, men det ska ändras på.
Nu har vi fått känna på det, vi har knappt haft riktig is på flera år så den här kylan har med sig något gott som tur är.

Grattis Björn, till 2008 års sista fisk och till 2009 års första fisk.



Just det ja, värmeuppdateringen var ju inte klar.

Nu, nästan 24 timmar efter att jag startade påsarna så håller de fortfarande en högre temperatur än rumstempen!
Detta är sannerligen en intressant uppfinning. Vill du ha något som värmer lite men inte allt för mycket, lider du kanske av värkande muskler och får smärtlindring av en uppvärmd vetekudde? Köp ett gäng sådana här och njut av värme som du slipper micra och som håller värmen i många många timmar.

Nej nu har jag inte tid att skriva mer.
Här finns krokar att slipa, drag att putsa!
För man vet aldrig när nästa storgädda kommer, så håll utkik!
Fiskebloggen uppdateras med nya mystiska äventyr och bravader så fort något finns att rapportera!

/Christian