Ismetets förföriska stämning

Nu har tempen gått en bit under 10 på nätterna, det börjar närma sig nu.
Ismetesäsongen talar jag givetvis om, när isen lagt sig blir det mycket av den varan för mig.
Vi fiskar oftast ute hos Anders och vi har så roligt och trevligt där på isen, med mycket
skratt och goa grillade korvar med kaffe eller saft till. Det finns sämre sätt att fördriva tiden.
 
 
Det brukar bli några gäddor under en vintersäsong och här kommer ett axplock från förra året
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och så klart mitt livs gädda som en kall dag i slutet av vintern valde att sluka min mört
 
Just precis under 10 kg fördelat på över 1,10 meter lång gädda
 
Den här fisken blir svår att slå men kanske kommer den där 10+ kg stora besten redan den
här vintern. Man vet ju aldrig. Vad jag vet är att jag verkligen ser fram emot vintersäsongen nu.
 
Men fram till dess är det trots allt fortfarande en hel del fiske som man kan ägna sig åt, nu
är det gös framöver här och sedan kommer Lake-säsongen att börja. En och annan abborre
och gädda kan det också bli som bonusfisk. Livet är fullt av överraskningar.

Carpe karpen

Ja så blev det en fisketur igen i gölen. Jag och Daniel drog iväg sent på fredagskvällen för att
försöka lura upp någon nattaktiv fisk och det gick inte som väntat men var ändå trevligt.
 
Vi kom dit när mörkret lagt sig och hade lite svårt att ta oss igenom skogen denna becksvarta
kväll. Men till slut fann vi vägen fram till gölen välbehållna.
Stjärnorna lyste klart och det var kallt.
 
 
I mörkret fixade vi fram grejerna och snart hade båda två fått ut krokar med räka på och väntade
på napp. Det tog ett bra tag och vi funderade på om det kanske var för sent på året nu, sutaren
och rudan som vi var ute efter är ju sommarfiskar egentligen. Men den som inte provar kan inte veta.
När det gått några timmar kom äntligen ett napp på Daniels bete, flötet sjönk och vid mothugget så
kände Daniel knappt något motstånd alls. Upp kom en liten abborre som tagit räkan.
 
Det var inte mycket liv i ytan heller den här kvällen, överlag kändes det tomt och dött i gölen.
Men till slut började mitt flöte sakta men bestämt förflytta sig mot näckrosorna och jag gjorde
mothugg, nu satt en fisk fast på andra sidan linan. Den gjorde rusning efter rusning och skvallrade
om att det varken var ruda eller sutare, och om det var något av dessa arter var den väldigt stark.
 
Jag lyckades till slut att drilla in den till kanten och döm om min förvåning när jag såg den breda
ryggen på den, en typisk siluett av en fjällkarp. Vi fick upp den på land och den vägdes till 2600 g.
 
 
Inte största karpen jag fått men oj vad roliga de är att få på kroken. Några snabba foton senare lät
jag den simma tillbaks ner i det mörka djupet. Vi fiskade en stund till men några mer napp blev det
inte. Det blev kallare och kallare och snart ville man bara in i värmen. Man får tänka om lite när man
ska klä sig nu på hösten, men det lär man sig väl snart :)

Mask som p"ÅL"ägg

 
Ja igår var det dags igen, dags att nöta ål alltså.
Vädret var klart och kallt, nu skulle det väl ändå bli en ål till mig. Här skulle fiskas ordentligt!
Sagt och gjort, sakerna packades i bilen och vi åkte hem till Fondan.
 
Platsen var Fondans gräsmatta och betet för kvällen var bytt från räka till daggmaskar.
När vi kom dit satt Fondan nere på bryggan och metade gädda, för att inte vara sämre fixade
jag i ordning ett gäddmete också och snart stod jag och drillade en mindre gädda in till bryggan.
 
Den här lilla gäddan vägde strax över 3 kg och fick simma åter efter några snabba foton.
 
Efter det här var det dags att fixa till allt för ålmete och sedan kastade vi ut. Mörkret kom
och vi satt där väntande. Anders fixade kaffe och när vi avnjutit en kopp tillsammans med några
varma bullar började mitt larm tjuta ordentligt. Jag kastade mig på spöet och mothugget satt
perfekt. Äntligen skulle jag få en ål, men jag kunde känna att den inte var så stor. Det gjorde mig
dock ingenting, jag var ju glad att ha fått napp. Nu skulle den bara drillas igenom växtligheten som
jag visste fanns ungefär 10 meter ut. Det gick galant och jag kunde kroka av en liten ål på 810 g.
 
 
Just när jag släppt tillbaks min ål tjuter det i Fondans larm och han krokar fisken, som visar
sig vara en ännu mindre ål än min. Två ålar på en kväll fick vi vara nöjda med för sedan så
dog det ut helt. Vi satt tills postplanet flög över oss vid 23 och sedan packade vi ihop.
 
En skoj kväll som vanligt. Men nu längtar jag till vintern med Lakemete och isfiske efter gädda.
Och Gösen så klart, det börjar bli dags för en tur till gössjön snart igen.

Räka som p"ÅL"ägg

 
När söndagen kom blev det fiske, kvällsfiske efter ål för att vara exakt.
Magnus ringde och var på tok för sugen för att hålla sig, nu skulle väl kvällen komma, den
där kvällen som man längtat efter då allt fisket efter de här ålarna slutligen lönade sig.
 
Magnus hämtade upp mig och vi drog iväg till sjön, packade ur sakerna ur bilen och var
snabbt på plats med prylarna uppsatta. Ut med kroken, agnad med räka, nu började den
där ofta återkommande väntan på mörker och napp.
 
Spöet ligget på banksticken/larmet, nu väntar man på de hysteriska pipen
 
Vi fick som vanligt vänta till skymningen men strax efter att mörkret lagt sig tjuter det till
i Magnus spö och vi hoppar båda till i förvirring över vad som faktiskt hänt. Har Magnus
äntligen fått napp på sitt jinx-spö? Ja så var det, Magnus tog tag i spöet och satte ett
ordentligt mothugg och sedan var drillningen ett faktum. Ut på bryggan och veva in fisken
i hopp om att det var en stor ål. Svårt att veta när man aldrig fått fisk på detta spö innan.

Fisken visade sig till slut och det VAR en ål turligt nog, jag lyckades håva den efter några
försök och vi bar in den till stranden, krokade av den och släppte tillbaks den igen. Den
var inte stor nog att vägas men vi gissade på någonstans runt 600 gram.
 
Återutsläpp av Magnus fina ål, stort grattis till fisk på spöet!

Gölen bjuder på trevligt Sutarfiske

Igår åkte jag och Daniel upp till gölen för att meta, i hopp om Sutare och Ruda. Den här gången
blev det bara Sutare precis som förra fisketuren. Metoden var flötmete med räka, och självklart
lyftmetoden som är i mitt tycke det bästa sättet att meta Sutare och andra liknande fiskar.
 
Kvällen var så lugn och skön men jäklar vad det börjar bli kallt när solen går ner.
Första Sutaren tog Daniel efter att ha haft besök en längre tid vid sitt bete, det bubblade
friskt en stund innan nappet. En hona i riktigt bra kondition som bjöd på fin fight.
 
Jag fick vänta länge på mitt napp men till slut, när vi var nästan redo att ge upp, så började
Sutaren avslöja sig och man såg att den var på plats genom bubbel och några försiktiga
lyft i betet, vilka resulterade i att flötet guppade och lyftes och när det händer sitter man som
på nålar. Man är på helspänn när man ser att något är på väg att hända och redo för mothugg.
 
 
Dessa Sutare låg på snittvikt, Daniels låg strax över 1900 g och min vägde nästan 2200 g.
Fan vilket roligt fiske detta är, när man får på en Sutare i dessa storlekar blir det åka av.
 
Nu får vi se vilket fiske som bjuds på nästa gång, det är tal om ålfiske men inget är bestämt.
Gösfisket är lagt på is ett tag i hopp om att de ska sätta på strömmen igen i sjön.

En kort tur denna lugna kväll

Det blev en fisketur i Tisdags kväll, efter att vi skaffat mört till Magnus som skulle ut dagen efter
och fiska. Vi valde Västersjön där det finns massor med mört och man enkelt kan fiska upp
tillräckligt för en fisketur. När vi kom fram möttes vi av en spegelblank sjö och det var riktigt varmt
och skönt i luften. Det gick fort att fixa betesmört och snart gjorde vi klart våra gäddmeteprylar.
 
Här i sjön går det riktiga monster men de är få och svåra att fånga. Skulle idag vara dagen?
Kvällen började bra med att jag, när jag skulle trycka ner min bankstick i marken, råkade
bryta av en plastbit och skar upp hela handen. Det blödde och sved men jag fick bita ihop.
 
Magnus sitter redo, ett spö för stor-mört och ett spö för stor-gädda
 
Vi satt och njöt av solnedgången bakom oss, och där fanns även ett flygfält där det verkade
vara tiden för rusningstrafik för det kom flygplan efter flygplan som landade och lyfte. Det var
riktigt mycket aktivitet i ytan med både stor abborre och gädda som jagade mört. De jagade
nära våra betesmörtar och vi var hela tiden säkra på att det skulle smälla på när som helst.
 
Magnus kastar ut sitt mörtmete
 
Men minuterna blev till timmar och solen började gå ner bakom oss, en enda liten gädda
hade jag lyckats fånga och Magnus missade några mothugg på mörtspöet. Mer blev det inte.
 
En skön kväll var det i alla fall och det kan räcka ibland. Att meta när det är totalt vindstilla
är väldigt speciellt. Man kan inte heller lyckas varje gång man är ute, då blir det fort tråkigt.