Daniels invigning av nya feederspöet

Igår blev det en tur till Rocksjön och Daniel hade köpt ett nytt feederspö som han var ivrig att prova.
Vi valde platser och kastade ut, han körde från bryggan och jag inne i en liten vik strax utanför
kanalen in i Knektadammen. Ganska snart hade Daniel några småpill på sitt bete men inga
fiskar ville nappa ordentligt, själv hade jag ingenting på någon timme så jag valde då att flytta in
till dammen istället. Det blev några vändor fram och tillbaka men till slut hade jag alla prylar på
nya platsen. Jag gjorde en mäskblandning och kastade ut och direkt hade jag små försiktiga pill.
 
Daniel skrek plötsligt att jag skulle komma med håven, han hade lyckats kroka en fisk.
Jag sprang dit och gjorde mig beredd. Vi hade än så länge inte sett fisken men den bjöd på bra
motstånd på Daniels nya spö. Han var skitnöjd och drillade som en kung.
 
Snart bröt fisken ytan och först trodde vi att det var en sutare för att den glimmade till i brunt men
nästa sekund såg vi att det var en braxen som hade tagit betet och det var Daniel lika glad för.
 
När braxen kom tillräckligt nära håvade jag upp den och vi kunde mäta in den till strax under 2 kg.
Det var inte fy skam som första fisk på nya feederspöet och det var även nytt personbästa för
honom. Daniel var överlycklig och efter några snabba foton släppte han tillbaks fisken.
 
 
Jag gick tillbaks till mitt och när jag kom bort till spöet såg jag att det var slaklina och det betydde att
jag haft napp medan jag var borta hos Daniel. Attans.
 
Jag kastade ut igen och just då kom Johan och hälsade på. Vi pratade medan jag hade stenkoll på
spötoppen och några underliga napp visade att det fanns fisk där runt betet. Men inget ville riktigt
fastna på kroken. Johan lämnade mig snart och efter kanske 20 minuter nappade det i typisk mört-
maner och upp kom en liten mört på bara några hundra gram. Inte vad jag ville ha men det betydde
att jag inte fick ett bompass i alla fall. Mörten släpptes och snart lyckades jag kroka ännu en mört.
 
Mörkret lade sig och mörtarna slutade nappa men fortfarande fick jag de här underliga nappen
ibland, där spötoppen sakta böjde sig ordentligt och sen gick upp till sin vanliga position. Jag undrar
vad det kan ha varit, det får jag nog aldrig reda på. Runt halv elva kom Daniel bort och berättade att
hans spötopp hade gått av vid ett mothugg och det var slutfiskat för honom så då plockade vi ihop
och packade bilen för att åka hem. Jag kan väl inte säga att jag var jättenöjd med fisketuren men
vi fick ju i alla fall fisk båda två och det är alltid trevligt. Nästa gång hoppas jag på någon riktigt stor
fisk, de här småfiskarna duger inte i längden.

Jag har gått och blivit med motor!

När jag och morsan gick ner till båten för att ta mått för hålen i årorna där årtullarna ska sitta
överraskade de mig med den bästa present jag fått någonsin, en elmotor. En Minn Kota
Endura MAX 55 lb. Jag fick även ett batteri och en laddare till.
 
Här är vi samlade runt min nya motor. Henrik, morsan jag och Billie.
 
Laddaren är en Ctek MXS 5.0 och jag tror att den duger gott för att ladda batteriet.
 
Nu kan man använda båten på ett helt annat sätt än med bara åror. Och så kan man ju alltid ta
med motorn när man hyr båt någonstans i en annan sjö. Perfekt!
 
Det här var en underbar födelsedag som jag sent ska glömma.

Födelsedagsfisket blev inget nytt PB

Igår fyllde jag år och jag och Magnus skulle ut och fiska gös.
Vi anlände till sjön och det såg ut att inte blåsa så hemskt mycket, vi packade snabbt båten och
snart var vi ute vid fiskeområdet. Vi släppte på fisk efter fisk men ingen var intresserad. Som vanligt
simmade de flesta fiskar på runt 11-12 meter vilket är för djupt så dessa valde vi att inte fiska på alls.
 
Under tiden vi letade fiskekon på lodet passade jag på att fotografera fiskljusen som svävade över oss.
 
Vi fortsatte bort till ön och fiskade på en djupbrant intill ön, där såg vi några ekon av fiskar som inte
stod alltför djupt men dessa var inte heller intresserade av våra beten. Vad gjorde vi för fel?
 
 
Det blåste rätt kraftigt så vi stannade på läsidan av ön ett tag men när de inte heller där ville hugga
så åkte vi till slut vidare och letade ekon. Vi släppte på kanske ett 20-tal fiskar men ingen var
huggvillig. Det var kanske en eller två som visade lite intresse för jiggen, men som sagt var de
inte på hugget denna dag. Vi gör ett nytt försök snart igen och till slut släpper det, det är jag säker på.
 
Här är en av alla de mindre huggvilliga fiskarna som vi släppte på. Man kan se ekot av fisken som
ett streck i mitten på skärmen och jiggen är strecket ovanför, till slut försvinner det undre strecket
och det är vad som händer när fisken inte är intresserad och den simmar bort från jiggen.

Påskens fiske bjöd på stora mörtar

 
Eller ja, en  alla fall.
 
Jag och Daniel hade inga planer på att festa till påsk utan ville hellre fiska så det blev en tur
till mörtsjön. Vi kom dit runt 19 på kvällen och i början var det helt dött, det tog flera timmar innan
första indikationen på fisk kom på Daniels spö och det var bara några små försiktiga pill.
 
 
Vi gjorde några utkast till och hoppades på att det var början på en riktig frossa bland mörtarna där
ute. Det tog inte lång tid innan Daniel hade små darrningar i spötoppen och spänningen var olidlig.
 
Daniel gjorde sig redo och vid nästa ryck kom ett perfekt mothugg, fisken satt på.
-Det är inte någon liten mört i alla fall, säger Daniel.
Jag trodde honom och gjorde mig redo med håven.
 
Vid hemvevningen blev det en hel del knyck i spöet och fisken simmade raskt åt sidan, nästan så
den simmade in i min lina. Jag håvade den och då kunde vi se att det var riktigt fin storlek på den.
 
 
Exakt vad den mätte kollade vi aldrig men det var någonstans runt 35-37 cm och vikten stannade
på hela 560 gram, vilket inte är alls dåligt för en mört. Tänk denna flötestrollad en försommarkväll!
 
 
Vi gjorde ytterligare några utkast men utan resultat, tycker ändå att kvällen var lyckad med den där
mastodontmörten. Vi var båda nöjda när vi packade ihop och åkte hem.
 
Nästa fisketur lutar åt Knektadammen i hopp om Sarv, men vi får se hur det blir.
Tills dess, skitfiske till er alla!

Mört i natten

Daniel och jag åkte iväg och fiskade i fredags i hopp om att fånga lite sarv.
Vi anlände när solen just gått ner och det var riktigt skönt väder, vindstilla och varmt.
 
 
En liten sork sprang förbi framför våra ben och tog sig sedan en simtur. Jag hann inte få
fram kameran och fotografera den tyvärr men däremot lyckades jag fånga en annan varelse
som vaggade fram och var orädd, den var nog ute efter våra beten.
 
 
Jag körde bottenmete med mitt feederspö och Daniel valde att flötmeta men inget fungerade
för oss, det enda som nappade var en liten mört som inte på långa vägar var värd att väga.
 
 
Något positivt i alla fall var att min torka är bruten, äntligen har jag fått fisk efter många många turer
utan att vara i närheten av att fånga en fisk. Nu när vattnet börjar värmas upp blir fiskarna mer och
mer aktiva och snart kommer både gädda och abborre börja leka om de inte redan gjort det.
 
Det var allt för den här gången, förhoppningsvis blir det mer fiske snart igen och då hoppas jag
att det kan bli fler fiskar att skriva om. Det är lite tråkigt att rapportera bompass efter bompass.

Äntligen uppe i 40.000 besök

Oj vad många besök jag haft sen jag startade min fiskedagbok. Det har varit hela 40.000 besök
och det är nog för att göra vem som helst lycklig. Nästa milstolpe blir 50.000 och vem vet hur
lång tid det kan ta? Det är svårt att nå ut till folk men det verkar ju släppa mer och mer.
 

Bompassens tid

 
Ja det har blivit några bompass på rad nu, så många att jag tappat räkningen.
Det positiva med det är att kameran ryker fram då :) här kommer några foton från fisketurerna.
 
Feedermete
Vi har feedermetat några gånger i jakt på mört men det vill sig helt enkelt inte.
 
Sist vi var uppe vid Västersjön låg sjön stilla och lugn. Fåglarna kvittrade och det var riktigt skönt.
Men fisken, den lös med sin frånvaro Inte ett enda napp hade vi och det är riktigt dåligt. Fiskarna
har inte riktigt kommit igång ännu så man får räkna med några bompass i dessa tider.
 
Här kastar Daniel ut feederkorgen så spöet böjer sig, han får till ett riktigt tryck i kasten.
 
Min spötopp gjorde inte någon rörelse alls som kunde uppfattas som möjligt fiskpill. När ska den här
torkan släppa? När ska vi lyckas med en fisketur? Vi kämpar tappert vidare.
 
Den här kvällen bjöd på en fin solnedgång i alla fall, helt klart bättre än det mulna väder vi haft tidigare.
 
Flötmete efter sarv
Sarven är en av få fiskar som vi inriktat oss på som borde vara igång nu vid den här årstiden.
Den har dock varit svårflirtad och inte en enda har kommit upp under våra fiskesessioner.
Snart blir man galen på att det inte blir någon fisk, men så är man ju redan lite galen som gör
försök efter försök i jakt på stora fiskar :) fiskejävulen sitter på våra axlar och viskar i vårt öra:
- Ut nu, ut och gör ett försök. Du vet att du vill...
Och så blir det att man plötsligt sitter där igen, på stolen med en hökblick på flötet i väntan på
att det ska gunga till, visa minsta tecken på liv där nere vid betet. Nej det här är inte riktigt klokt
men roligt är det och det är huvudsaken.
 
Jag tackar för mig för denna gång, hoppas att det blir ett lyckat pass snart så man har något
trevligt att skriva om mer än bara bilder på naturen. Kanske blir det ett göspass snart igen, och
kanske blir det något annat. Vem vet? Följ mig genom att "Gilla" min sida på Facebook så håller
du dig uppdaterad om mina kommande fiskeäventyr!