Fågelsång, sol, feedermete och ett nytt PB!

Ja det var inte länge som mitt nya personbästa på Braxen höll sig, men mer om det lite längre ner.
Jag vaknade tidigt förra lördagen, fiske var på programmet och jag var så taggad. Solen gick upp
över hustaken. Vilken dag det skulle bli! Nästintill vindstilla och solsken, kan inte bli bättre.
 
Daniel plingade till med ett meddelande på Facebook och skrev att han var på väg. Jag fixade
kaffe och gjorde mig i ordning, sedan mötte jag upp honom och vi gick till affären för att handla
bete som denna dag skulle vara majs. Jag hade även med mig maggots som Daniel skulle ha.
 
Vi anlände till vår favoritplats och ingen satt där som tur var, man vill ju inte dra på sig sitt värsta
galning-ansiktsuttryck och jaga iväg nån som sitter där :) nej det skulle jag aldrig göra. Alla har
rätt att fiska överallt så länge det inte är privat mark. Vi riggade våra spön och fixade till mäsket.
 
 
Ganska snart ryckte det till i mitt spö. Jag gjorde mig redo och några sekunder senare böjde sig
toppen några centimeter, jag lyfte spöet och satte mothugget. Häftigt, fisk direkt!
 
Jag kunde känna att det förmodligen inte var en Braxen då den kändes rätt liten men kanske en
fin Sarv? Den kom upp till ytan och man kunde se de röda fenorna glänsa i solskenet, det var en
rätt så fin Sarv! Vi vägde, mätte och fotograferade den snabbt och sen fick den simma tillbaka.
 
Den här första fisken för dagen, en Sarv, vägde 690 gram.
 
Det började bra, drygt en halvtimme och redan en fisk!
 
Jag satte på nytt bete på kroken och fyllde feederkorgen med mäsk, sen kastade jag ut och
spände upp linan så spötoppen precis börjat böja sig ytterst lite. Nu började spänningen igen.
 
Inte ens en halvtimme senare darrade det till i Daniels spötopp och han gjorde sig beredd, det
kom ett darr till och mothugget satt perfekt. Daniel drillade in fisken som visade sig vara ännu
en Sarv i hyfsad storlek, den kan nog ha vägt runt halvkilot.
 
Daniel poserar med sin Sarv
 
Nästa napp kom på mitt spö, det var en djup böjning i toppen innan jag hann ner med handen
till spöhandtaget och gjorde mothugg. Jag drillar en stor Braxen och det är alltid en trevlig grej
att göra på ett feederspö. Den här vägde strax över 2500 gram.
 
 
En kvart senare nappar det på mitt spö igen, en försiktig böjning i toppen och jag satte mothugg.
Anders utbrister:
-Hade du napp? Jag tittade ju på din topp och såg ingenting. Snabbaste mothugget jag sett
 
De andra skrattade gott men jag tänkte inte på det. När jag satte mothugget var det bara helt
stumt, jag fick inte in en centimeter och kände inga huvudskakningar som man brukar göra.
Sekunderna gick och jag satt kvar, lite skakad då vi aldrig ens haft känning på något som
man fastnade i och samtidigt funderande på om jag kanske ändå satt kroken i nåt på bottnen.
 
Slutligen kom några tunga gungningar som indikerade att det faktiskt var en fisk jag krokat.
Jag reste mig ur stolen snabbt och började försöka drilla in fisken, spöet bugade sig som
aldrig förr och vi insåg att det här var något riktigt stort. Det tog ett tag innan fisken var så nära
att vi kunde se den och den såg inte så stor ut, Anders håvade den och fortfarande kunde jag
inte se att den såg stor ut. När vi la den på avkrokningsmattan däremot kunde jag se att den
var grov som jag aldrig sett förr, hela Braxen var grov från huvud till stjärtfena. Några snabba
foton, vägning och mätning hann vi med och sen fick hon simma tillbaka igen.
 
Ett nytt personbästa och äntligen kom jag över 3 kg, exakt vikt var 3070 gram
 
Efter den här fisken blev det inget mer, solen slutade värma och fastän vi härdade ut ett par timmar
till hade vi inte tillstymmelse till napp. Så kan det vara på våren när fiskarna är köldstela.

Säsongspremiär för feederfisket och helt okej resultat

Igår kunde vi inte hålla oss längre, jag och Daniel. Vi packade bilen och åkte till vår årliga plats för
premiär-feedermete i hopp om att åtminstone få se feedertoppen darra lite grann. Förhoppningarna
var allt annat än höga då det är så tidigt på säsongen och de flesta arter fortfarande är köldstela.
 
När vi kom till platsen möttes vi av en å där ytan låg spegelblank, det bådade gott. För vind är inte
något man vill ha när man feedermetar. Vi packade upp och satte ihop grejerna, jag blandade mäsk
som vi skulle ha i feederkorgen som extra lockmedel för de köldstela fiskarna. Snart hade vi båda
kastat ut och satt oss, mitt spö hade några försiktiga darrningar i toppen men det kändes segt.
 
 
Efter en halvtimme bugar det till i min spötopp, jag böjer mig framåt och håller handen någon
centimeter över spöets handtag i väntan på nappet som kanske kommer...
 
Toppen böjer sig, först bara ett fåtal centimeter men sedan snabbt någon decimeter, och jag greppar
mitt spö och sätter mothugget. Något kraftigt mothugg behövs inte med feederspöet, jag lyfter helt
enkelt bara spöet och spänner upp linan lite lagom. Kroken är liten och vass och det krävs inte alls
mycket för att den ska sjunka in och sätta sig. Jag känner omedelbart att det åtminstone inte är nån
liten Mört eller Björkna som har krokats utan antingen är det en väldigt liten Braxen eller en Sarv.
Jag misstänker Braxen, inte kan jag ha sån tur att det är en Sarv!
 
Efter en rätt så händelselös drillning börjar fisken närma sig ytan, jag har ju inte sett den ännu och
har ingen aning om ifall det faktiskt är en Braxen. Till slut bryts den spegelblanka ytan av ett par
klarröda fenor och jag säger förvånat till Daniel som står beredd att håva fisken att det är en Sarv!
Vi börjar båda bli lite nervösa. Det är första fisken för säsongen på feeder, det är en Sarv på kroken
och den är inte så liten. Men Daniel är lugn och håvar perfekt på första försöket. När den ligger i
håven gissar jag på runt 800 gram, den ser rätt stor ut där den ligger i nätet. Men vägningen visar
att jag hade fel och den vägde "bara" 710 gram, inte alls dåligt som säsongsstart och inte heller
dåligt för att vara en sarv. Vi fotograferar den och sen får den simma tillbaka igen för att växa till sig.
 
 
Nu efter den här fina fisken blev det lite lugnare, några få pill hade vi båda två men inget som man
kunde sätta mothugg på. När jag just kastat om (det gör man nån gång ibland för att få ut mer mäsk)
så kom det en kille på cykel som stannade till och snackade och tittade på. Det visade sig vara en
annan inbiten fiskare som även han tävlar i Småländskan i ett annat lag. Tack för att du hälsade på
Tomas, det var riktigt roligt att träffas och snacka lite.
 
En lång stund senare darrar det till i toppen på mitt spö, jag lägger som vanligt handen på spöets
handtag och är beredd på mothugg. Vi snackar vidare om allt och inget och snart bugar sig spöet,
jag lyfter och det är totalt stumt. Har jag fastnat i någon gren på botten eller vad är det som händer?
Då känner jag ett par sköna tunga gung när fisken sveper åt sidan med huvudet för att försöka skaka
loss kroken. Jag har lyckats kroka en stor fisk, aldrig har jag känt något så här tungt i andra änden
då jag feedermetat. När jag lyckats veva in en liten bit och känt fler knyck är jag rätt så säker på att
jag krokat en Braxen, det finns väldigt många olika arter i den här ån så det skulle kunna vara en
annan art men chansen är minimal. Jag drillar den lugnt men bestämt och snart är den nära kanten.
Daniels håv ser plötsligt för liten ut för den enorma Braxen som bryter ytan framför oss men till slut
kan han ändå få den att glida in över nätkanten och sluta håven runt fisken. Vilket monster!
 
Jag är så uppspelt som man kan vara, den är lång, hög i ryggen och riktigt tjock. Detta är garanterat
ett nytt personbästa på Braxen för mig. Vi mäter och väger den, sedan tar vi det obligatoriska fotot
på mig och fisken, jag är hur glad som helst och den här premiären var fulländad. 2960 gram!
 
 
Nu blev det totalt dött och vi hade inget annat än små pill under resten av fisket, men jag satt där med
ett stort leende ändå. En liten stund efter att Tomas cyklat vidare plockade vi ihop och åkte hem.
Tyvärr blev det ju ingenting för Daniel mer än ett par napp där han inte lyckades kroka fiskarna men
snart sitter vi säkert här igen och förhoppningsvis är turen på Daniels sida och kanske kan han till
och med få nytt personbästa, de stora fiskarna simmar där ute och varje napp har man chansen till
enorma exemplar av Björkna, Sarv och Braxen.
 

Första feedermetet för säsongen och nästan nytt personbästa

Ja säsongen för vårmetet kunde knappt ha börjat bättre.
 
 
Jag och Daniel satt och pratade om ifall vi skulle ge Kåvasjön en chans idag, det är tidigt för feedermete
fortfarande men någon gång ska ju vara den första. Till slut bestämde vi oss för att köra några timmar
och snart satt vi i bilen på väg dit. Det roliga med Kåvasjön är att man aldrig vet vad man kommer att
få på kroken när man gör mothugget, det finns så många arter där att nästan vad som helst kan nappa.
 
Vi anlände till platsen och satte ihop våra spön, riggade upp och kastade ut för att vänta på napp.
 
 
Ganska omedelbart ryckte det till i min spötopp och vi blev båda på helspänn, men något mer hände
inte den här gången utan toppen var still. Istället, kanske tjugo minuter senare, ryckte det som besatt
i Daniels spötopp och han satte mothugget perfekt. Drillen vittnade om en okej fisk och vi kunde se
den första skapliga mörten sakta glida in i håven. Vågen stannade på 440 gram vilket är en bra mört.
 
 
Vi fortsatte att nöta, med vetskapen om att det kan vara segt så här års, fiskarna är fortfarande något
slöa och köldstela. Men snart ryckte det till ordentligt i min spötopp och jag satte mothugget.
Spöet böjde sig riktigt bra och jag visste att det satt en braxen på andra änden, den var tung och jag
började fundera i banorna om ifall det kunde vara personbästa. Den bjöd på några bra rusningar men
snart kunde Daniel håva den som ett proffs och vi var båda helt till oss. Det var inte en monsterfisk
men inte heller någon i storlek med dussinfiskarna från Rocksjön på 1,5 kg. Vi vägde den fort och
den vägde in på hela 2670g. Bara 100 gram från mitt nuvarande personbästa. Vad kul att få en sån
här bjässe som första fisken för säsongen, det kunde knappt ha börjat bättre.
 
 
Fisket fortsatte och jag lyckades fånga en lite mindre mört än Daniels men sedan dog det ut för den
här dagen. Det slutar tvärt när solen gått ner så här års här i Kåvasjön och fastän vi satt tills det var
kolsvart så blev det ingen mer fisk. Men vi var mer än nöjda ändå, det här var en riktigt bra start.
 
 
 

Regn är att vänta, tur vi fick till ett sista pass innan dess

 
Det blev en spontantur igår kväll till Knektadammen för mig.
Jag anlände strax efter tio och gjorde snabbt i ordning prylarna, braxnar lekte några meter till vänster
om mig där jag satt och det gick riktigt hårt till. De plaskade ibland så jag blev skrämd.
 
Det var rätt segt till en början men snart dök plötsligt Daniel upp ur tomma intet och hade med sig
fiskeprylarna. Han satte sig bredvid mig och kastade ut, inte lång tid senare gungar det till i hans
flöte. Nu visste vi att det fanns fisk inne på mäskplatsen, vilket alltid är roligt att veta. Flötet stack
snett utåt åt höger och sjönk men snabbt stanande det upp. Kan det ha varit en liten mört som
ryckte i Daniels majskorn? Nej det får vi inte hoppas, mört är det sista vi vill ha på platsen.
 
Ytterligare någon timme gick och plötsligt lyfter Daniels flöte och går åt sidan, han lyfter spöet för
att kroka fisken och fisken gör en ordentlig rusning men stannar upp efter några meter. Resten av
drillen gör fisken inget mostånd alls och det visar sig vara en braxen, kanske en av de som lekte
till vänster om oss. Daniel greppar den och tar upp den med ett nackgrepp, vi tar ett snabbt foto
innan han går och släpper den ute i Rocksjön. Gott, en mindre braxen i dammen är alltid trevligt.
 
 
Vi fortsätter att fiska och det är lite småpill på både mitt och Daniels bete. Jag kör räka på kroken
för övrigt, det brukar fungera riktigt bra till braxen, sutare och ruda. Även en karp kan gå på om
man har otur, då får man jobba och hoppas att den inte siktar in sig på närmaste vassrugg.
 
Johan kommer och hälsar på en stund och medan vi sitter där och pratar får Daniel ännu ett napp
som han lyckas kroka också, den här gången gör fisken lite mer motstånd och drar först iväg åt
vänster, vänder och går iväg som ett spjut åt höger innan Daniel får kontrollen och kan börja få in
den mot land. Upp kommer en liten sutare på 1,7 kg, storleksmässigt är dessa bara dussinfiskar
i Knektadammen. Men en fisk är alltid en fisk, och jag har fortfarande inte lyckats få napp ikväll.
 
 
Vi kör på en stund till men inget mer händer, Johan åker hem och vi packar snart ihop också och
ger oss för natten. Snart får kanske även jag fisk, det är lite roligare då :)
 
Grattis Daniel till båda fiskarna. Nu kommer en period med regn så det blir nog inte något fiske
på några dagar, men man vet aldrig. Kanske klämmer man in en tur eller två mellan skurarna!

Sarv och Braxen! Dammen lever!

 
Jag och Daniel ville fiska sarv och valet av plats blev Knektadammen.
Metoden vi valde var feedermete då sarvarna inte är så aktiva ännu och det kan bli lång väntan.
Vi åkte dit, lastade ur grejerna och bar dem till platsen för fiske och sedan gjorde vi i ordning mäsk,
satte bete på kroken ( jag började med bröd och Daniel med majs) och kastade ut. Väntan började.
Efter en stund kom även Johan och pratade med oss en stund innan han skulle dra igång sitt fiske.
 
Det tog inte lång tid innan Daniel gjorde mothugg och lyckades kroka en fisk. Den bjöd på rätt okej
motstånd och när den närmade sig land såg vi att det faktiskt VAR en sarv! Vägning skippade vi för
den var inte mer än några hekto så den fick gå tillbaks snabbt efter en liten fotosession.
 
 
Vi fortsatte fiska och snart hade Daniel på ännu en fisk, den här gången en aning mindre och snabbt
kunde vi konstatera att det var en mört av mindre modell. I med den snabbt och fortsätta fisket.
 
Jag hade inte ett enda pill på mitt och till slut bytte jag till majs också, detta skulle ge resultat rätt fort
då spöet böjde sig och jag satte ett mothugg. Ett starkt motstånd vittnade om att det var en lite större
fisk på. Tänk om detta också var en sarv, då är den stor! Jag drillade den en stund och den simmade
åt både höger och vänster så jag fick parera med spöet. Men till slut kunde vi se den och det visade
sig vara en braxen, något jag egentligen inte ville ha för att de är slemmiga och luktar illa. Men det är
ju bättre än inget, jag var nöjd med att få fisk över huvudtaget. Några foton och sen släppte jag den.
 
 
Efter den här kämpade vi på men det blev inget mer, Daniel hade dock många napp men ingen fisk
som ville fastna på kroken. Så går det ibland och det har man lärt sig att ta. Man får inte alltid fisk.
 
Nästa tur lutar åt gös/abborre på söndag, det ska bli superkul!

Daniels invigning av nya feederspöet

Igår blev det en tur till Rocksjön och Daniel hade köpt ett nytt feederspö som han var ivrig att prova.
Vi valde platser och kastade ut, han körde från bryggan och jag inne i en liten vik strax utanför
kanalen in i Knektadammen. Ganska snart hade Daniel några småpill på sitt bete men inga
fiskar ville nappa ordentligt, själv hade jag ingenting på någon timme så jag valde då att flytta in
till dammen istället. Det blev några vändor fram och tillbaka men till slut hade jag alla prylar på
nya platsen. Jag gjorde en mäskblandning och kastade ut och direkt hade jag små försiktiga pill.
 
Daniel skrek plötsligt att jag skulle komma med håven, han hade lyckats kroka en fisk.
Jag sprang dit och gjorde mig beredd. Vi hade än så länge inte sett fisken men den bjöd på bra
motstånd på Daniels nya spö. Han var skitnöjd och drillade som en kung.
 
Snart bröt fisken ytan och först trodde vi att det var en sutare för att den glimmade till i brunt men
nästa sekund såg vi att det var en braxen som hade tagit betet och det var Daniel lika glad för.
 
När braxen kom tillräckligt nära håvade jag upp den och vi kunde mäta in den till strax under 2 kg.
Det var inte fy skam som första fisk på nya feederspöet och det var även nytt personbästa för
honom. Daniel var överlycklig och efter några snabba foton släppte han tillbaks fisken.
 
 
Jag gick tillbaks till mitt och när jag kom bort till spöet såg jag att det var slaklina och det betydde att
jag haft napp medan jag var borta hos Daniel. Attans.
 
Jag kastade ut igen och just då kom Johan och hälsade på. Vi pratade medan jag hade stenkoll på
spötoppen och några underliga napp visade att det fanns fisk där runt betet. Men inget ville riktigt
fastna på kroken. Johan lämnade mig snart och efter kanske 20 minuter nappade det i typisk mört-
maner och upp kom en liten mört på bara några hundra gram. Inte vad jag ville ha men det betydde
att jag inte fick ett bompass i alla fall. Mörten släpptes och snart lyckades jag kroka ännu en mört.
 
Mörkret lade sig och mörtarna slutade nappa men fortfarande fick jag de här underliga nappen
ibland, där spötoppen sakta böjde sig ordentligt och sen gick upp till sin vanliga position. Jag undrar
vad det kan ha varit, det får jag nog aldrig reda på. Runt halv elva kom Daniel bort och berättade att
hans spötopp hade gått av vid ett mothugg och det var slutfiskat för honom så då plockade vi ihop
och packade bilen för att åka hem. Jag kan väl inte säga att jag var jättenöjd med fisketuren men
vi fick ju i alla fall fisk båda två och det är alltid trevligt. Nästa gång hoppas jag på någon riktigt stor
fisk, de här småfiskarna duger inte i längden.

Fiskar man inget så får man inget

Klockan började närma sig åtta på Söndagsmorgonen och telefonen pep till, det var ett SMS från
Magnus och han skrev att han var på väg. Jag gick ner och mötte honom, vi packade in sakerna
i bilen och så åkte vi iväg. Idag skulle första riktiga feedermete-turen gå av stapeln.



Morgonen bjöd mestadels på regn och kyla, men sedan slutade det regna och temperaturen steg något.
Vi hade riktigt dåligt fiske de första timmarna när plötsligt Magnus såg en darrning i spötoppen. Han
ryckte till och fisken satt fast. Upp kom en mört på runt 300 g, inte något monster oavsett standard men
en trevlig början på säsongen. I samma veva, precis då jag tagit fotot nedan, så steg jag igenom isen som fortfarande fanns bland vassen där jag stod. Blöt och kall av nollgradigt vatten fick jag ägna mig åt
foten istället för att dokumentera Magnus fisk.

Se det överlyckliga uttrycket i ansiktet för första fisken denna vår :)

Nästa fisk lät inte vänta på sig så värst länge och nu stod Magnus med ännu en mört släpande efter feederkorgen. Den här gången gick jag inte för långt ut som tur var.


Magnus drillar andra fisken för dagen


En lite mindre mört, men fortfarande skoj på feederspö

Till slut lyckades även jag efter några försiktiga pill och ett ordentligt napp kroka en fisk. Men vid
mothugget var det i några sekunder totalt stopp. Jag gissade för mig själv att jag satt i botten eller
att fisken gått in bland någon sorts växtlighet. Men snart så kände jag hur det knyckte djupt och kraftfullt
långt där ute. Det här var ingen mört och fisken gjorde riktigt bra motstånd. Vi var alldeles till oss innan
vi fått in fisken så vi kunde se vad det var.

Det visade sig vara en rätt fin Braxen (om braxnar nu kunde varit fina) och det förklarade ju de försiktiga
nappen jag haft tidigare under dagen. Samtidigt fångade Magnus sin tredje fisk för dagen. Dubbelhugg är
ju alltid skojigt.

En slemmig och förvånad Braxen

Ännu en bild på samma fisk, den vägde 2,52 kg och var 56 cm lång.

Mörten som Magnus fick samtidigt var i samma storlek ungefär som den första. Dessa fiskar är så
ettriga och kämparglada att de är roliga att få även i dessa storlekar.


Efter detta blev det en till liten mört innan vi åkte hem, och Mattias S kom lägligt för att ta över vår plats.
Hoppas det blir fiske snart igen, och jag hoppas på bättre väder med. Det var rätt så kallt idag att sitta
utomhus länge. Snart är isen helt borta på Rocksjön också vilket är skönt, då ska båten i vattnet och jag
ska försöka ordna spöhållare. Sedan ska det fiskas abborre, gädda och annan rolig fisk.

Ha det bäst!

Våren är en härlig tid med mycket som händer

Speciellt inom fisket.

Gäddan och Abborren är strax klara att yngla av sig i vassarna, mörten kommer något efter detta att göra sitt. Gösen är lite senare.
Feedermetet börjar ta fart och så även trolling/jerk för de som finner det intressant.

Det finns något för alla inom fiske, man behöver bara finna det som man själv tycker är roligt.

Varmast om hjärtat för mig är flötesmete efter någon av våra tre vanligaste rovfiskar. Gädda, Abborre och Gös.
Inte långt efter kommer trolling och feedermete på en delad andraplats.

Något jag gärna vill prova några gånger för att känna på hur det är, är flugfiske.
Jerkfiske är inget som lockar men dropshot/vertikaljigg är roliga sätt att försöka fånga Gös.
Däremot föredrar jag flötestrolling efter Gös tror jag.


Knektadammen ska bli tillfixad och grävmaskinen var på plats från i Onsdags. Föraren sa att han blir färdig idag Fredag och då är bara en rensning vid utloppet kvar. Om några veckor kan man göra några försiktiga försök och se hur fisket går där.


Igår kväll beslöt jag och Magnus oss för att göra ett nytt försök att fiska Sarv/Braxen och vi var ute i god tid på platsen där vi ville sitta, men där var redan upptaget av ett annat fiskelag så vi förflyttade oss en liten bit till ett annat swim.


Kvällen började komma och strax innan solen hunnit ramla ner över stupet vid världens ände så bugade sig min spötopp en aning. Jag lutade mig framåt och hovrade med handen strax ovanför spöhandtaget beredd att greppa spöet och göra mothugg. Någon sekund senare gungade spötoppen till igen och denna gången slutade den inte gunga, lätta små gung som rörde spötoppen bara några centimeter. Där var en fisk nere i djupet som tuggade på betet och jag lyfte snabbt spötoppen, satte mothugget och kände direkt att något större var på kroken.
Skulle det vara en stor Sarv eller en medelstor Braxen?

Jag kämpade upp den mot ytan och bort mot oss och vi kunde sikta den rätt snart.
En Braxen som inte såg så jätteliten ut, vilken bra början!

Landningen gick fint och snart höll jag upp den för fotografering

2240g och med 54cm längd och 42 cm omkrets



Efter detta försvann solen och nappen blev väldigt få, innan vi till slut gav upp runt 22
En fisk gick fast sig och kroken slets för mig men annars var det endast små pill som avslöjade att där faktiskt fanns fisk. Så kan det gå, vissa kvällar blir det inte mycket och andra kvällar kan det vara helt frenetiskt.

Tack Magnus för en trevlig kväll, vi får göra om det snart igen.

Ny art för Martin & Peter, mört för mig


En fisketur i Rocksjön blev det igår och vilket underbart väder det var!
Vinden är fortfarande ruskigt kall men det blåste så lite att det inte gjorde något.

Martin och Peter hade aldrig fått någon Braxen innan så vi gav oss ut för att råda bot på det.
Efter att ha gått i skola hos zenmaster här i 40 år så tyckte jag att de var redo att möta sin gemensamma fiende.
Det var segt i början med bara några pyttesmå pill på vära beten men efter några timmar så kom det igång.
Martin krokade sin första Braxen och kunde stoltsera med att ha fått sin första av denna art.



Braxen vägde 1,66 kg och som kan ses till höger på bilden var den lekfärdig

Efter detta hade Martin en till Braxen krokad men tyvärr så släppte den några meter från land. Vi hann se den i alla fall och den var i ungefär samma storlek som den första.

Peter lyckades också efter ett bra tag att kroka sin första Braxen.
Helnöjd drillade han in den till land där Martin håvade den



Peters första Braxen! 1960 g 56 cm



Jag hade några napp också, om det var Braxen, Sutare eller Mört vet man ju inte.
Jag lyckades dock att få ett gäng Mörtar när mörkret började närma sig.
Jag tog nog runt fem, sex stycken innan vi packade ihop för kvällen.
Allihop var hur tjocka som helst, de såg rätt roliga ut så här innan leken.



Japp, det var det!
En kul kväll blev det bortsett från de långa stunderna utan något napp alls.

Söndag och fint väder, fiskedags!


Nu har jag varit iväg på en liten förmiddagsfisketur i Rocksjön.
Jag hade en del riktigt sköna hugg på mitt nya feederspö och ett av dem var ett monsterhugg.
Spöet flög nästan ur min bankstick! Spötoppen gick nästan ner till vattenytan, och det var normalt mer än en meter upp till toppen.

Nu är jag hemma igen för att byta skor, jag råkade trampa i vattnet precis vid land.
Det hände då jag var inne vid land med den enda fisken som ville fastna på kroken.
En Braxen som vägde 1,5 kg. Det var så skönt, efter alla hugg som jag inte lyckades kroka.


Snart ska Martin och jag ut igen och om det blir fler fiskar så kommer en uppdatering senare om det.

Tight lines!

*update
Martin & jag var ute nu ikväll och det blev bara några få napp.
En Braxen på strax över kilot lyckades jag landa.

Största Braxen jag fått kom idag :)


Martin & jag bestämde oss för att feedermeta efter mört och braxen och det gav verkligen ett bra fiske.

Vi fick en hel del mört i varierande storlek, från 100g och upp till runt 350g.

Van vid att känna mört som gör motstånd blev jag lite överraskad när det var ett riktigt bra motstånd efter ett mothugg. Det gungade hur skönt som helst och landningen gick perfekt även fast vi inte hade någon håv med oss.

Upp kom ett nytt rekord för mig på Braxen.

2.77 kg, 61 cm lång och med en omkrets på 42 cm.

Hoppas det inte går lång tid innan någon i laget känner att suget blir för stort och drar med mig igen.

Skitfiske på er!

Regn & rusk, fisket tar ingen paus!


Promenerade ner till Rocksjön idag för lite mete.
Hoppades på att fiska Ruda men platsen där jag ville fiska var infesterad av pissmyror.
Där kunde man ju inte sitta så jag gick till en brygga och satte mig.

Jag hade bara majs med mig så det fick bli mäsk och bete för dagen.
Jag mäskade upp ett litet områda precis utanför mig där jag kunde se ända ner till botten.
Direkt såg jag små mörtar simma omkring och bita i majsen, sedan gled två Braxar in och grötade runt och efter en stund kom några Braxar till och en Sutare gjorde dem sällskap.

Jag hoppades verkligen på att Sutaren skulle fatta tycke för majsen på min krok innan Braxarna gjorde det men så blev det inte.
En Braxen på 1590g fick jag nöja mig med, den slemmade ner mig som vanligt. De är verkligen inga trevliga fiskar att få på kroken.

Vassen gungar i Jönköping...

...och det är inte Näcken som ligger bakom.
Nej det är fisk, massor med fisk.

Ikväll tog jag och Magnus en snabbtur till dammen och metade.
Några napp utan krokad fisk var inledningen på kvällen men sedan lyckades jag med ett mothugg och hade något på kroken.
Det visade sig vara en Braxen, kladdig och slemmig som bara en Braxen kan vara.

                 Första Braxen för året 1660g                    Tillbaks med dig och slemma ner dina kompisar


Magnus lyckades också, hans var lite mindre dock men vad gör det när vi har sånt underbart väder?



En riktigt häftig damm måste jag säga, speciellt när det är riktigt mycket vak och bubblor.