Fågelsång, sol, feedermete och ett nytt PB!

2017-03-25 i Braxen , Personbästa , Sarv
Ja det var inte länge som mitt nya personbästa på Braxen höll sig, men mer om det lite längre ner.
Jag vaknade tidigt förra lördagen, fiske var på programmet och jag var så taggad. Solen gick upp
över hustaken. Vilken dag det skulle bli! Nästintill vindstilla och solsken, kan inte bli bättre.
 
Daniel plingade till med ett meddelande på Facebook och skrev att han var på väg. Jag fixade
kaffe och gjorde mig i ordning, sedan mötte jag upp honom och vi gick till affären för att handla
bete som denna dag skulle vara majs. Jag hade även med mig maggots som Daniel skulle ha.
 
Vi anlände till vår favoritplats och ingen satt där som tur var, man vill ju inte dra på sig sitt värsta
galning-ansiktsuttryck och jaga iväg nån som sitter där :) nej det skulle jag aldrig göra. Alla har
rätt att fiska överallt så länge det inte är privat mark. Vi riggade våra spön och fixade till mäsket.
 
 
Ganska snart ryckte det till i mitt spö. Jag gjorde mig redo och några sekunder senare böjde sig
toppen några centimeter, jag lyfte spöet och satte mothugget. Häftigt, fisk direkt!
 
Jag kunde känna att det förmodligen inte var en Braxen då den kändes rätt liten men kanske en
fin Sarv? Den kom upp till ytan och man kunde se de röda fenorna glänsa i solskenet, det var en
rätt så fin Sarv! Vi vägde, mätte och fotograferade den snabbt och sen fick den simma tillbaka.
 
Den här första fisken för dagen, en Sarv, vägde 690 gram.
 
Det började bra, drygt en halvtimme och redan en fisk!
 
Jag satte på nytt bete på kroken och fyllde feederkorgen med mäsk, sen kastade jag ut och
spände upp linan så spötoppen precis börjat böja sig ytterst lite. Nu började spänningen igen.
 
Inte ens en halvtimme senare darrade det till i Daniels spötopp och han gjorde sig beredd, det
kom ett darr till och mothugget satt perfekt. Daniel drillade in fisken som visade sig vara ännu
en Sarv i hyfsad storlek, den kan nog ha vägt runt halvkilot.
 
Daniel poserar med sin Sarv
 
Nästa napp kom på mitt spö, det var en djup böjning i toppen innan jag hann ner med handen
till spöhandtaget och gjorde mothugg. Jag drillar en stor Braxen och det är alltid en trevlig grej
att göra på ett feederspö. Den här vägde strax över 2500 gram.
 
 
En kvart senare nappar det på mitt spö igen, en försiktig böjning i toppen och jag satte mothugg.
Anders utbrister:
-Hade du napp? Jag tittade ju på din topp och såg ingenting. Snabbaste mothugget jag sett
 
De andra skrattade gott men jag tänkte inte på det. När jag satte mothugget var det bara helt
stumt, jag fick inte in en centimeter och kände inga huvudskakningar som man brukar göra.
Sekunderna gick och jag satt kvar, lite skakad då vi aldrig ens haft känning på något som
man fastnade i och samtidigt funderande på om jag kanske ändå satt kroken i nåt på bottnen.
 
Slutligen kom några tunga gungningar som indikerade att det faktiskt var en fisk jag krokat.
Jag reste mig ur stolen snabbt och började försöka drilla in fisken, spöet bugade sig som
aldrig förr och vi insåg att det här var något riktigt stort. Det tog ett tag innan fisken var så nära
att vi kunde se den och den såg inte så stor ut, Anders håvade den och fortfarande kunde jag
inte se att den såg stor ut. När vi la den på avkrokningsmattan däremot kunde jag se att den
var grov som jag aldrig sett förr, hela Braxen var grov från huvud till stjärtfena. Några snabba
foton, vägning och mätning hann vi med och sen fick hon simma tillbaka igen.
 
Ett nytt personbästa och äntligen kom jag över 3 kg, exakt vikt var 3070 gram
 
Efter den här fisken blev det inget mer, solen slutade värma och fastän vi härdade ut ett par timmar
till hade vi inte tillstymmelse till napp. Så kan det vara på våren när fiskarna är köldstela.
Kommentarer (2)

Säsongspremiär för feederfisket och helt okej resultat

2017-03-05 i Braxen , Sarv
Igår kunde vi inte hålla oss längre, jag och Daniel. Vi packade bilen och åkte till vår årliga plats för
premiär-feedermete i hopp om att åtminstone få se feedertoppen darra lite grann. Förhoppningarna
var allt annat än höga då det är så tidigt på säsongen och de flesta arter fortfarande är köldstela.
 
När vi kom till platsen möttes vi av en å där ytan låg spegelblank, det bådade gott. För vind är inte
något man vill ha när man feedermetar. Vi packade upp och satte ihop grejerna, jag blandade mäsk
som vi skulle ha i feederkorgen som extra lockmedel för de köldstela fiskarna. Snart hade vi båda
kastat ut och satt oss, mitt spö hade några försiktiga darrningar i toppen men det kändes segt.
 
 
Efter en halvtimme bugar det till i min spötopp, jag böjer mig framåt och håller handen någon
centimeter över spöets handtag i väntan på nappet som kanske kommer...
 
Toppen böjer sig, först bara ett fåtal centimeter men sedan snabbt någon decimeter, och jag greppar
mitt spö och sätter mothugget. Något kraftigt mothugg behövs inte med feederspöet, jag lyfter helt
enkelt bara spöet och spänner upp linan lite lagom. Kroken är liten och vass och det krävs inte alls
mycket för att den ska sjunka in och sätta sig. Jag känner omedelbart att det åtminstone inte är nån
liten Mört eller Björkna som har krokats utan antingen är det en väldigt liten Braxen eller en Sarv.
Jag misstänker Braxen, inte kan jag ha sån tur att det är en Sarv!
 
Efter en rätt så händelselös drillning börjar fisken närma sig ytan, jag har ju inte sett den ännu och
har ingen aning om ifall det faktiskt är en Braxen. Till slut bryts den spegelblanka ytan av ett par
klarröda fenor och jag säger förvånat till Daniel som står beredd att håva fisken att det är en Sarv!
Vi börjar båda bli lite nervösa. Det är första fisken för säsongen på feeder, det är en Sarv på kroken
och den är inte så liten. Men Daniel är lugn och håvar perfekt på första försöket. När den ligger i
håven gissar jag på runt 800 gram, den ser rätt stor ut där den ligger i nätet. Men vägningen visar
att jag hade fel och den vägde "bara" 710 gram, inte alls dåligt som säsongsstart och inte heller
dåligt för att vara en sarv. Vi fotograferar den och sen får den simma tillbaka igen för att växa till sig.
 
 
Nu efter den här fina fisken blev det lite lugnare, några få pill hade vi båda två men inget som man
kunde sätta mothugg på. När jag just kastat om (det gör man nån gång ibland för att få ut mer mäsk)
så kom det en kille på cykel som stannade till och snackade och tittade på. Det visade sig vara en
annan inbiten fiskare som även han tävlar i Småländskan i ett annat lag. Tack för att du hälsade på
Tomas, det var riktigt roligt att träffas och snacka lite.
 
En lång stund senare darrar det till i toppen på mitt spö, jag lägger som vanligt handen på spöets
handtag och är beredd på mothugg. Vi snackar vidare om allt och inget och snart bugar sig spöet,
jag lyfter och det är totalt stumt. Har jag fastnat i någon gren på botten eller vad är det som händer?
Då känner jag ett par sköna tunga gung när fisken sveper åt sidan med huvudet för att försöka skaka
loss kroken. Jag har lyckats kroka en stor fisk, aldrig har jag känt något så här tungt i andra änden
då jag feedermetat. När jag lyckats veva in en liten bit och känt fler knyck är jag rätt så säker på att
jag krokat en Braxen, det finns väldigt många olika arter i den här ån så det skulle kunna vara en
annan art men chansen är minimal. Jag drillar den lugnt men bestämt och snart är den nära kanten.
Daniels håv ser plötsligt för liten ut för den enorma Braxen som bryter ytan framför oss men till slut
kan han ändå få den att glida in över nätkanten och sluta håven runt fisken. Vilket monster!
 
Jag är så uppspelt som man kan vara, den är lång, hög i ryggen och riktigt tjock. Detta är garanterat
ett nytt personbästa på Braxen för mig. Vi mäter och väger den, sedan tar vi det obligatoriska fotot
på mig och fisken, jag är hur glad som helst och den här premiären var fulländad. 2960 gram!
 
 
Nu blev det totalt dött och vi hade inget annat än små pill under resten av fisket, men jag satt där med
ett stort leende ändå. En liten stund efter att Tomas cyklat vidare plockade vi ihop och åkte hem.
Tyvärr blev det ju ingenting för Daniel mer än ett par napp där han inte lyckades kroka fiskarna men
snart sitter vi säkert här igen och förhoppningsvis är turen på Daniels sida och kanske kan han till
och med få nytt personbästa, de stora fiskarna simmar där ute och varje napp har man chansen till
enorma exemplar av Björkna, Sarv och Braxen.
 
Kommentarer (6)