Skutan (eller Magnus nya fiskebil) styrde mot skogen och vårat kära tillhåll för Lake-fiske.
Förhoppningarna var höga och vädret verkade fint.
Vi anlände och det blåste en liten liten gnutta men inget som vi irriterade oss på direkt.
Isen ligger tyvärr där och har så gjort sedan början på vintern, annars bottenmetar vi alltid här och med gott resultat. Flera Lakar över 3 kg och 4kilos-gränsen är språngd några gånger med.

Vi packade upp och fick ut våra spön innan solen försvann ner i horisonten


Tiden gick och mörkret omslöt oss snabbt.
Vi provade olika beten, vi provade även att rycka i pimpelspöet i något hål men allt utan resultat.
Så är det ibland, man får inte alltid fisk. Men fisket är ju mer än så, ger man det inte ett försök så kan man ej heller få något alls.

Avslutar med ett nattfoto på Magnus som pimplar

Idag blev det en liten promenad med kameran ner till Vätterstranden för att se om man kunde fota några skridskoåkare. Det var inte många ute men några hade letat sig dit. Det var även några stycken isjaktskörare (vad kallar man såna?)

Jag fotograferade ett litet träd den första December som var vackert inslaget i is och nu var det helt begravt i isen
Första bilden är från 1a December


Andra bilden är från idag


Jag och promenadsällskapet kunde inte hålla oss så vi letade en plats där vi kunde komma ner och efter en stund hittade vi ut på isen. Problemet att komma ut var att det bildats en 2 meter håg och nästan 10 meter tjock mur mellan Vättern och gångvägen av sönderkrossade isflak.

Men när vi väl funnit en plats att gå över så kunde jag ta mina första nervösa steg på Vätterns is, det är ju en känsla måste jag erkänna. Isen var inte perfekt och superblank här nere i södra spetsen av Vättern men på sina platser fanns det blanka fläckar där man kunde se genom isen som om den vore en centimetertjock glasskiva. Häftigt!




På sista bilden här ovan kan man urskilja bottenstrukturen, vågig sandbotten dominerar den södra delen.

Vilken synd att det inte var strålande solsken, då hade man nog kunnat se ännu bättre genom isen.

Onsdag

Mitt i veckan, kylan omsveper en på några sekunder då man stiger utanför dörren och är man som jag så tvekar man inför tanken på att vara ute en dag som denna. Men solen visade sig och efter några raska steg så blev det aningen bättre.

Inget fiske idag men jag & Martin S + hans lilla dotter Melinda besökte Waynes tillsammans med resten av barnvagnsmaffian.

Några koppar kaffe och en massa fiskesnack kan ju inte vara annat än en bra förmiddag.

Nu sitter man hemma igen och funderar på vad framtidens fiske kan ge. Sommaren känns ju nära med detta vädret. Man skulle bara ha obegränsat med tid och obegränsat med pengar, då hade det varit superbra :)

Vårt fiske i vinter har inte givit några direkt stora gäddor och det får vi väl ta igen i sommar. Men andra fiskekompisar har mer tur.
Morkass och LuDDan var ute härom dagen och fick en fin fisk på ismete och var vänliga nog att filma sin fiskedag åt oss alla att se


Fondan och hans Landsjön har givit oss många timmar trevligt fiske i höst och vinter med öl, varmkorv och gädda.
Hoppas bara nu att abborren kommer tillbaks till sin vanliga form, storlek och mängd.

Morgonen gryr, solen är på väg upp över Jönköping och vi packar bilen för den lilla trippen upp till Landsjön och Anders Fondelius.

Martin S och jag är taggade till tusen. Ännu mer taggade hade vi varit om inte Martins hela fiskeutrustning stulits från hans förråd några veckor tidigare *må satan sätta eld på tjuvarnas ögon* men vi hade mina och Fondans spön så vi skulle klara oss. Här delar vi lika med nappen på isen.

Väl uppe hos Fondan lastade vi ur och tog på oss flytoverallerna, inte för att vi trodde vi skulle ramla genom isen utan för att de är varma och sköna. Upp med grejerna på ryggen och med raska steg klev vi ut på Landsjöns vidder.
Det var vindstilla och solen hade börjat värma så där gott som bara en sol kan göra, oj vad jag älskar den där stora gula pricken på himlen.

Anders och Björn hade blivit klara med sina prylar några minuter tidigare och det tog inte lång tid innan vi fått ut våra heller. Vårt samarbete med borrning och uppsättning av spön var i perfekt symbios.


Martin Thomasson kom någon stund senare och då hade vi ytterligare några spön att dela på.
Medan Martin Svensson borrade hålen och Fondan isade ur dem så satte jag och Martin Thomasson ut hans spön.

Vi höll på att sätta upp sista spöet när första fället kom på det vi nyss hade satt ut bakom oss. Det var min tur att börja så jag sprang bort till hålet och böjde mig ner. Rullen var stilla och linan var inte ens sträckt, nylonlina har ju en tendens att få formen från rullens spole och den där spiralen ner i vattnet betyder allt som oftast att ingen större fisk finns vid andra änden av linan.
Men man ska aldrig vara för säker. Jag tog av mig vantarna och greppade linan, sedan började jag sakta och väldigt försiktigt hala in linan för att se om jag kände motstånd. Först kändes ingenting men sedan var det något där. Just i den sekunden bestämde sig fisken för att det var dags att kila vidare och rullen började spotta ut lina.

Jag tog tag i spöet, såg till att jag hade kontakt med fisken och gjorde sedan ett lätt mothugg. Först uppfattade jag det inte som att någon fisk fanns där, jag utbrast till och med -nej den släppte men fick snabbt ta tillbaks det då jag efter ett par varv med rullveven kände några goa knyckar i spöet.

Det var ingen dramatisk fight utan bara några stycken korta rusningar strax under hålet. Gäddan lyftes upp, vägdes och fotograferades för att sedan få simma tillbaks ner till sina gäddkompisar i djupet.

Nu var det en rätt lång stunds väntan på nästa fäll och Björn hann både åka och handla Cola + korv samt tända grillen och grilla korven innan nästa huggperiod (om man nu kan kalla det så) kom och vi fick två fäll på några minuter.

Grilla är gott, väntan på korven gjorde däremot att magen på ett väldigt aggressivt sätt sa att den var hungrig.
*morr* sa den




Och så inleddes ännu en av dessa väntetider på nästa gädda. Det tog någon timme och då var det dags för Martin T att sätta nytt dagsrekord med en gädda som hade riktigt stort huvud och var väldigt långsmal.


Efter denna gädda och någon timmes väntan så gav jag och Martin S upp men Fondan och Martin T var kvar i hopp om en gädda åt Fondan också. Det skulle visa sig vara en bra strategi för han bräckte Martin Ts dagsrekord och tog alltså dagens största fisk


Efter detta gav även dessa herrar upp och väntan till nästa tur började.
Förhoppningsvis tar det inte alltför lång tid innan vi står där på isen igen och njuter av vårvärmande solsken.

Åh idag har solen verkligen börjat visa att den inte bara kan lysa starkt utan även värma.
Jag längtar efter sommaren så det nästan gör ont i kroppen =)

Nu har jag lagt till en arkivlista som finns i högra spalten under kategorilistan.
Där går det att välja månad bakåt i tiden och läsa inlägg gjorda i denna månad.

Tyvärr finns det ju inte funktionen att gå bakåt till äldre inlägg längst ner på bloggen, som det finns på andra ställen.
Jag förstår inte hur de tänker på blogg.se ärligt talat. Många har klagat och fortfarande bryr de sig inte alls om denna funktion.

Så Arkivlistan får man leva med i brist på annat :)

Med facit noll i jakten på Laken i vinter känns det inte riktigt bra.
Tidigare vintrar har varit mer lyckosamma, men man ger ju inte upp bara för detta :)
Våra ihärdiga försök kommer att resultera i jackpot till slut.

Kvällens korta pass i stadskärnan blev däremot mindre lyckad.
En hel del fotande blev det dock och det är aldrig fel.

Så här vacker var vår utsikt på första platsen:


Här har vi förflyttat oss en bit och är nu på den andra platsen:


Magnus visar prov på sin snabbhet, han är svår att få på bild men det SKA gå:


Kanske om man passar på medan han sitter still?


Tack Magnus för fisketuren. Bortsett från att det inte nappade så var det en trevlig kväll.
Det får vi göra snart igen.

Det började som en helt vanlig morgon.
Solsken hade utlovats, grenarna i träden utanför mitt köksfönster rörde sig inte nämnvärt i den lilla vind som fanns för tillfället.
Snö hade det inte fallit på ett tag och tövädret hade tagit bort den lilla snö som låg på isen sedan tidigare i vinter.

Detta hade potential att bli en väldigt bra fiskedag på Landsjön!

Strax innan åtta plockades jag upp av Martin Thomasson och vi anlände till Fondans gård strax efter åtta.
Vid urstigning av bilen kunde konstateras att det inte alls var någon vindstilla morgon men det var inte så farligt ändå.

Utrustningen packades ur bilen och upp på ryggar och i väskor, promenaden ner genom Fondans trädgård och ut på sjön var rask.
När vi svängde runt hörnet på förrådet och isen uppenbarade sig var min första tanke:
varför köper jag aldrig de där förbannade broddarna som jag tänkt på så länge?

Ja ja, det var ju för sent nu ändå :) när vi traskat ett par steg på den frysta vattenytan så mörkte vi att det var rätt okej att gå på ändå. Vi halkade inte så mycket så det skulle nog gå bra.

Björn var redan ute vid baslägret och hade fått ut sina angeldon när vi ankom. Vi borrade några hål och satte ut våra ismetespön och sedan var väntans tid inne.

Medan vi väntade på de stora simmande gurkorna att sluka våra beten bestämde vi oss för att försöka pimpla upp några till...utifall att det var skitbra fiske, vilket sedan skulle visa sig vara en lite väl entusiastisk förhoppning.

Men pimplade gjorde vi gladeligen och utan en enda mört som fångst.
Så här vackra är vi när vi pimplar:


Vi försökte på några olika platser utan resultat och sedan flyttade vi oss till ett av Fondans ismetehål, borrade upp några hål runt det och satte oss för att pimpla. Det hade nämligen varit någon fisk och skakat om betesmörten på hans spö just innan. Vi trodde det var abborre, det vill säga ända tills jag sänkte ner min lilla mormyska i hålet och möttes av tvärstopp.
Jag började dra upp linan och kände att det var gädda efter några meter, den gjorde på tok för många skakningar och ryck för att vara något annat. Väl uppe vid hålet visade den sin gröna kamouflerade sida, gjorde en sista rusning och rätade kroken på den stackars lilla guldfärgade mormyskan.

Så kan det gå, jag hade ändå inte fått upp den ur det lilla hålet som vi pimplade i så det var inget att gräma sig över.

Björn satte ribban med första gäddan på några kilo, Martin T tog störst gädda för dagen på 5,3 kg och jag avslutade med en liten snipa som vägde 2,5 kg.









Reslutatet blev alltså 3 gäddor på en hel dags fiske, förmodligen det sämsta ismetepasset vi haft i Landsjön.
Men men, en fisketur är en fisketur!

Tack för en bra dag grabbar!

Några foton från första December förra året, i brist på fiskeberättelser.
Några turer har fått ställas in pga olika komplikationer. Möjligtvis blir det en tur till helgen

En helt underbar bild på hur Vättern fryser allt levande som vågar sig nära


Till och med de större båtarna viker sig och fryser slutligen fast hårt i isen