Solens strålar kämpade sig igenom det lätta molntäcket, fåglarna vaknade och vi gled sakta ut på en spegelblank sjö.
Det enda som störde friden var ljudet från bilarna som körde förbi på vägen bakom oss.
Munksjön kan ge ett sådant välbehag, prickar man rätt och allt är perfekt så är det svårt att finna något bättre här i livet.
Munksjön, mitt i centrala Jönköping, som huserar Abborre, Gädda, Gös, Öring och en hel del arter av vitfisk.
Den här Lördagen åkte la vi ut tidigt, det började precis ljusna när vi packat klart allt i båten.
Magnus styrde båten medan kapten Martin stod i fören och höll koll efter isberg.
Gädda var på menyn och då behövdes det mört. Det har inte varit så enkelt för oss att skaffa betesfisk här men det fungerar ibland. En timme gick och äntligen var det dags för gäddmete.
Vi bestämde oss för en plats och kastade i ankaret. Ut med mörten och vänta, och vänta...
Inget pekade på att någon Gädda var i närheten på stället vi valt och nu hade solen som ett sandpapper slipat bort det tunna lagret moln som täckte himlen då vi la ut.
Det är inte riktigt optimalt väder för Gädda. Sol, vindstilla och varmt är tre saker man inte vill ha.
Men vi var här, och ärligt talat så njuter jag mer när det är sånt här väder än blåst och mulet.
Vi bestämde oss för att flytta in oss i en vik, leta efter Gäddan på grundare vatten med närhet till växtlighet.
Det visade sig vara en bra strategi, jag tittadet bort mot platsen där mitt flöte låg några sekunder innan men såg bara några svallvågor fortplanta utåt från där flötet befunnit sig. En Gädda hade tagit min mört och den hade tagit fart ner mot botten. Det var inga problem att göra ett bra mothugg, lina rullades ut så det enda jag behövde göra var att slå över haspeln och lyfta spöet bestämt och i en enda rörelse.
Så skönt det är när man inte fått någon fisk på länge och man nästan glömt bort den här underliga känslan av att nåt levande drar i andra änden av linan. Rycken fortplantar sig upp i spöet, över till handleden och ända upp i axeln.
Nu var Gäddan fast och det var inga problem att arbeta hem den mot båten. Hon gjorde några långa rusningar men hon var rätt seg jämfört med hur sommargäddorna uppför sig, det märks att vattnet börjar kylas ner mer och mer.
Väl inne i båten tog Magnus en lipgrip och lyften in gäddan på avkrokningsmattan. Jag hade bara en liten tång tillgänglig och var lite tveksam till att försöka kroka loss gäddan med fingrarna så nära käften. Det skulle visa sig att jag hade all anledning till oro. En välplanerad skakning slutade med att gäddan dragit sina sylvassa tänder över hela insidan på min tumme. Blodet började pumpa ut och snart var gäddan rödprickig.
Tvättning av handen resulterade i att jag var fri från blod i någon sekund, sedan spred det sig över fingrarna igen.
Sånt är livet när man fiskar Gädda, de har ett ofantligt antal tänder som är effektiva till tusen när det kommer till att slita upp sår om man inte är försiktig nog.
Lite tejp senare och jag var redo för nya tag
Åter till fisket!
Gäddan vägde runt 4 kg, längden var någonstans strax under metern men vi mätte den aldrig och vågen var lipgripen så det var ingen exakt vikt man fick.
All in all, en bra dag. Fint väder och trevligt sällskap. En Gädda fick man och lite sol i ansiktet.