Morgonfiske gav nytt personbästa!

 
Klockan ringer halv tre, det är kolsvart ute. Jag stiger upp yr och trött, men nu skulle jag ju ut
och fiska med Daniel så jag måste vakna till. Jag tar en kopp kaffe och sätter mig framför TVn.
Då knackar det försiktigt på dörren och utanför står Daniel, redan här en halvtimme tidigare än
jag räknade med. Jag välkomnar honom in medan jag slänger på mig kläder och så drar vi.
 
När vi anländer till gölen är det fortfarande mörkt men det har börjat lite smått att ljusna. Vi tar
allt vi behöver och riggar i ordning våra spön, kastar ut och väntar. Då börjar det plötsligt regna
och vi blir dyngsura, det är inte det vi hoppats på men vädret är inget man kan göra något åt.
 
Det tar ett tag men plötsligt skjuter mitt flöte upp och lägger sig på sidan, drar åt vänster och
sjunker innan jag hinner lyfta mitt spö och sätta kroken. Fisken kämpar bra och jag känner
rätt fort att det är en Ruda. Daniel håvar den efter en kort fight och vi ser en riktigt tjock Ruda
ligga i håven. Det är förmodligen en hona med rom för en sådan mage har jag aldrig sett på
rudor här i detta vattnet innan. Vi väger den och själaglad kan jag konstatera att jag har tagit
ett nytt personbästa, Rudan väger 1160 gram och är 36 cm lång.
 
 
Rudorna i gölen är inte så höga som de brukar vara när det finns predatorer i vattnet, här finns
bara lite småabborrar så då får de den här formen. Vi fortsätter att fiska och solen börjar lysa
upp himlen ordentligt, nu har vi suttit några timmar och Daniel behöver åka hem. Vi sitter och
pratar om att plocka ihop när mitt flöte sjunker och går åt sidan, jag lyfter mitt spö och fast
sitter där ännu en fisk. Jag känner de karaktäristiska Rudarusningarna, korta och intensiva.
Daniel håvar den och vi väger in den på 1090 gram, två stycken Rudor på över kilot är inte så
dåligt för några timmars fiske, speciellt nu när vi för första gången testar morgonfiske.
 
 
Vi plockar ihop efter den här Rudan och åker hem, jag sitter med ett leende på läpparna hela
vägen hem. Ett nytt personbästa är alltid roligt och speciellt på Ruda som är så svåra att fånga.

Regn är att vänta, tur vi fick till ett sista pass innan dess

 
Det blev en spontantur igår kväll till Knektadammen för mig.
Jag anlände strax efter tio och gjorde snabbt i ordning prylarna, braxnar lekte några meter till vänster
om mig där jag satt och det gick riktigt hårt till. De plaskade ibland så jag blev skrämd.
 
Det var rätt segt till en början men snart dök plötsligt Daniel upp ur tomma intet och hade med sig
fiskeprylarna. Han satte sig bredvid mig och kastade ut, inte lång tid senare gungar det till i hans
flöte. Nu visste vi att det fanns fisk inne på mäskplatsen, vilket alltid är roligt att veta. Flötet stack
snett utåt åt höger och sjönk men snabbt stanande det upp. Kan det ha varit en liten mört som
ryckte i Daniels majskorn? Nej det får vi inte hoppas, mört är det sista vi vill ha på platsen.
 
Ytterligare någon timme gick och plötsligt lyfter Daniels flöte och går åt sidan, han lyfter spöet för
att kroka fisken och fisken gör en ordentlig rusning men stannar upp efter några meter. Resten av
drillen gör fisken inget mostånd alls och det visar sig vara en braxen, kanske en av de som lekte
till vänster om oss. Daniel greppar den och tar upp den med ett nackgrepp, vi tar ett snabbt foto
innan han går och släpper den ute i Rocksjön. Gott, en mindre braxen i dammen är alltid trevligt.
 
 
Vi fortsätter att fiska och det är lite småpill på både mitt och Daniels bete. Jag kör räka på kroken
för övrigt, det brukar fungera riktigt bra till braxen, sutare och ruda. Även en karp kan gå på om
man har otur, då får man jobba och hoppas att den inte siktar in sig på närmaste vassrugg.
 
Johan kommer och hälsar på en stund och medan vi sitter där och pratar får Daniel ännu ett napp
som han lyckas kroka också, den här gången gör fisken lite mer motstånd och drar först iväg åt
vänster, vänder och går iväg som ett spjut åt höger innan Daniel får kontrollen och kan börja få in
den mot land. Upp kommer en liten sutare på 1,7 kg, storleksmässigt är dessa bara dussinfiskar
i Knektadammen. Men en fisk är alltid en fisk, och jag har fortfarande inte lyckats få napp ikväll.
 
 
Vi kör på en stund till men inget mer händer, Johan åker hem och vi packar snart ihop också och
ger oss för natten. Snart får kanske även jag fisk, det är lite roligare då :)
 
Grattis Daniel till båda fiskarna. Nu kommer en period med regn så det blir nog inte något fiske
på några dagar, men man vet aldrig. Kanske klämmer man in en tur eller två mellan skurarna!

Ikväll bjöd gölen på några fiskar

 
Jag och Daniel hade vår premiär i gölen för ett bra tag sen men det blev bara ett pass och var på
tok för kallt för att fiskarna skulle vara aktiva då. Ikväll var en annan femma.
 
Vi parkerade bilen nära gölen och gick ner med våra prylar, packade upp och kastade ut.
Vi gjorde i ordning allt och när jag skulle sätta mig började mitt flöte gå åt sidan för att sedan gå
under ytan fort. Jag lyfte mitt spö och tänkte att det var den obligatoriska abborren som nappade
så här tidigt på kvällen. Rudan och Sutaren brukar vara lite dåliga på att nappa när det fortfarande
är ljust. Men när jag satt mothugget kände jag direkt att det inte var en liten abborre utan något
lite större. Ganska snart kunde vi se den i ytan och det var en Ruda, tro det eller ej.
 
 
Rudan vägdes och mättes och så passade vi på att fotografera den också. Den vägde in på 1100g
vilket inte är dåligt för rudorna i den här gölen. Glad som en lärka kastade jag ut snabbt igen i hopp
om att få ännu fler...men ack så fel jag hade. Tiden gick och jag hade bara några småpill på betet.
 
Daniel hade ungefär lika mycket tur, eller otur. Några pill på hans bete var det enda som hände där
borta. Det kan vara frustrerande att flötmeta och se de små försiktiga pill som Rudor och Sutare gör.
Speciellt när det bubblar runt flötet.
 
 
Kvällen kom och det blev snart mörkt, fortfarande hade vi mest småpill. Jag hade några riktiga napp
men ena gången kände jag inget alls vid mothugg och andra gången klev fisken av efter en sekund.
 
 
Till slut var det becksvart och då gick en fisk på mitt bete och jag lyfte mitt spö, fisken fastnade och
jag kunde börja drilla den. Den kändes större och visade sig snart vara en Sutare. Där i våra strålande
pannlampors sken såg vi den glida över håvkanten och Daniel lyfte upp den.
 
 
Den här Sutaren vägde vi aldrig, men jag gissar att den vägde runt 2 kg. Hon fick snabbt simma till-
baka igen ner i mörkret igen och vi fortsatte fiska men utan framgång. Ett par pill till hade vi båda
men ingen mer fisk ville nappa.
 
Allt som allt är jag nöjd med kvällen, jag fick ta en Ruda och jag fick en bonus-Sutare.
Tråkigt bara att inte Daniel fick någon fisk, men det får han ta nästa fisketur istället.
 

Bra gäddfiske i Landsjön

Idag har jag varit ute och fiskat med Daniel och Anders i Anders båt.
Det började bra med en liten gädda för Anders.
 
Vi fortsatte en sväng till runt samma ställe men det blev inget mer där. Då bestämde vi oss för att
åka in och lägga oss utanför en vass där det var riktigt grunt. Nu efter leken är gäddorna ofta väldigt
på hugget. Och det var de även idag. Snabbt tog vi några gäddor där och Daniel fick minsta gäddan i
sitt liv, en liten minigädda på 30 cm. Jag hade en hel del följare, gäddor som bara följde med och
tittade på wobblern hela vägen in till båten för att sen göra en sväng och försvinna.
 
 
Efter några gäddor i viken fortsatte vi trolla och det märktes vilket drag som var hetast. Anders och
Daniel hade samma gummidrag på, en lång jäkel med lång svajande svans. Dessa hade klart flest
hugg, många som vi missade. Så efter ett bra tag gav jag upp och satte på ett likadant och nästan
omedelbart fick jag ett hugg. Jag drillade fisken och fick upp den, den här var stor nog för att vilja
fotografera den men inte stor nog att vägas.
 
 
Ingen vidare stor fisk men efter alla minigäddor var den välkommen. Vi körde på och Daniel fick en
gädda till medan jag blev av med Anders gummidrag när en gädda tog det och linan gick av strax
efter mothugg. Förmodligen på grund av att jag hade en för kort tafs och gäddan fick i sig huvud-
linan. Ledsen för det Anders :) jag ska försöka gottgöra det på nåt sätt.
 
Här kommer några till foton från dagens fiske:
 
 
 
 

Sutare på feeder och gäddrace

 
 
Idag ska jag skriva om två turer som jag gjort de senaste dagarna.
 
VI börjar med kvällen då jag och Daniel åkte till Knektadammen och skulle fiska sarv.
Det var en helt okej kväll med inte mycket vind och inget regn på horisonten.
Vi anlände till dammen och fixade med våra spön, kvällen kändes riktigt bra och vi kunde nästan
känna att det här skulle bjuda på något speciellt. Jag körde flötmete med lyftmetoden och Daniel
fortsatte med sitt feederfiske. Vi kastade ut och ganska snart hade jag någon fisk som strök mot
linan och gjorde så att flötet gungade till, nästan omedelbart efter detta gör Daniel mothugg och
en fisk var krokad.

-Den här känns inte som en sarv, säger Daniel. Är det en sarv så är den stor!
 
En rätt så händelselös men rolig fight senare kan vi landa första fisken, en Sutare!
Daniel var själaglad, det var första Sutaren på hans feederspö.
 
Han kastade ut igen och den här gången tog det ett tag med några småknyck i spötoppen bara
innan ett rejält hugg kom då han fipplade med sin telefon, spöet studsade nästan ut ur bankstick-
klykan och han fick tag i spöet, gjorde mothugg och en fisk var fast. Nu började det roliga. Daniel
hade clippat linan i rullen för att kunna kasta ut till samma plats varje gång och hade kanske en
halvmeter lina indragen när fisken tog. Fisken rusade och drog ut linan ända till clippet direkt och
Daniel fick kämpa för att få in lite lina igen. Den här fisken var större och gjorde bra motstånd.
 
Daniel kämpade en stund med fisken och när vi såg vad det var förstod vi varför den gjorde sånt
motstånd, det var ännu en Sutare och denna var rätt stor. Håvningen gick bra och efter vägning
kunde vi konstatera att Daniel hade ett nytt personbästa. En fin Sutare på runt 2,5 kg.
 
 
Efter den här fisken lugnade det ner sig och inga fler fiskar kom upp, men vilken kväll!
 
Igår åkte jag och Daniel ut till Anders för att fiska lite gädda.
Jag körde på bottenmete medan Daniel och Anders hade sina flötmeten ute. Det blåste en del så
de fick kasta om med jämna mellanrum. Anders gick upp till huset för att göra något och då dyker
hans flöte, Daniel säger till mig att ta det då jag haft en torka på fiskfronten den senaste tiden.
 
Jag lyfter spöet och gör ett kraftigt mothugg, pang så sitter fisken fast och jag drillar den glatt mot
bryggan. Den gör rätt bra motstånd men jag gissar på att den inte är så stor. Snart kommer även
Anders ner med håven i högsta hugg. Jag har då fått in fisken en bra bit och snart är det dags för
håvning. Anders sköter det galant och en ultratunn gädda ligger i håven. Vi väger den till runt 4,5
kg och mäter den till 96 cm i längd. Bra längd men ack så smal gäddan var så här efter leken.
 
 
Anders tar sitt spö, krokar på samma mört ( som vi kunde dra upp ur svalget på gäddan ) och
kastade ut igen. Inte många ögonblick senare sjunker hans flöte och han gör ett mothugg ännu
kraftigare än det jag gjorde. Han drillar in fisken och det är en liten snipa på ett par kilo.
 
 
Snabbt kastar han ut igen och tar en snipa till. Daniel däremot hade otur. Han fick napp och vid
mothugg går linan av. Efter lite kontroll av spöet kunde vi snabbt se att en spöring hade gått sönder.
Daniel fixar det med tejp i bästa MacGyver-manér och kastar snart ut igen.
 
 
Anders tar samtidigt lillbåten ut för att ta hem Daniels flöte som ligger och guppar i ytan. Väl
där ute på det guppande blå kan Anders dra upp hela riggen med krok och mört, gäddan hade
spottat ut fisken strax efter att den tagit den så det ordnade sig perfekt.
 
 
Tyvärr blev det ingen mer fisk denna kväll men det var en otroligt trevlig dag som jag gärna gör om,
oavsett om man får fisk eller inte. Nästa gång lutar det åt att vi tar Anders båt ut på lite trolling.
Men det är inte klappat och klart ännu, vi får se hur vädret blir också.
Avslutar med en stämningsbild av två grabbar på en brygga i solnedgången.
 
 
 

Jakten på Sutare i den "omöjliga" sjön

 
Jag och Daniel åkte iväg till Barnarpasjön och fiskade igår och vi kom dit när det fortfarande var ljust
så vi kunde tackla om våra spön och rigga upp för bottenmete. Vi körde med feederkorg för att få ut
en bra mängd mäsk på platsen och sedan var det bara att vänta på mörkret.
 
 
Daniel satt i stolen och tacklade om fortfarande medan jag var klar och kunde fotografera lite grann i
sista ljuset för dagen. Bottenmete kan vara en lång väntan men när det väl nappar blir man så upp-
spelt att man inte vet vad man gör, allt går på rutin och det är en härlig känsla.
 
 
Vädret var perfekt, solen sken och det var totalt vindstilla som man kan se på nästa fotografi. Vi
kastade ut och sedan började väntan på mörkret då vi hoppades att fiskarna skulle börja bli aktiva.
 
 
Men ingenting hände. Inte mer än att det var ett napp på Daniels rigg där larmet pep några gånger i
följd och sedan släppte fisken betet. Vi körde ett antal timmar och snart var det mitt i natten och vi
kände att det var dags att åka hem. Ingen fisk den här gången men nästa gång kanske. Och det var
inte helt bortkastat, jag fick testa mina swingers ( nej inte par som träffar andra par för kärlekslekar )
som fungerade utmärkt. De köptes billigt på Aliexpress och ser ut så här:
 
 
De hänger under larmet och sätts fast i linan, och ska hänga så att man även får larmet att utlösas
när man får napp så linan slaknar. Vi märkte att riggarna blev mycket mer känsliga med dessa.
 
Vad det blir för fisk vi riktar in oss på nästa tur vet jag inte, men det blir säkert bra :)
Ha det gott och simma lugnt!
 
 
 

Då har det varit gösfiske igen, går trögt fortfarande.

 
 
Jag och Magnus åkte iväg i torsdags och skulle fiska gös. Väderprognoserna visade på svag
vind och solsken. Solskenet stämde men vinden var jobbig och väldigt kall. Vi körde ändå på
och försökte vertikalfiska pelagiskt, det gick inget vidare. Magnus lyckades dock kroka en
liten liten gös som tog då han vevade upp. Gösen fick simma hem och växa till sig efter en
kort fotosession. Det är roligt att se att det finns smågös också, det betyder att de fortplantar
sig bra.
 
 
Vi såg i alla fall fiskljusarna och jag passade på att fotografera lite, men det blev inte många bilder.
Jag och Daniel pratade om att åka och fiska ikväll, vad det blir för art har vi inte bestämt ännu.
 
Jag hoppas kunna uppdatera med många fina foton och en del fiskar också nästa gång.
Tills dess säger jag skitfiske till er alla som ska ut och fiska.

Mer guld och en del slem!

 
Jag och Daniel åkte och fiskade igår kväll när det slutat blåsa. Vårt sikte var som vanligt just nu inställt
på Sarv och Knektadammen var valet av vatten. Vi anlände kanske runt tio-halv elva och monterade
glatt ihop våra spön, kastade ut och förväntade oss en bra fiskekväll.
 
Första nappet hade Daniel men han bommade tyvärr det. Nästa napp kom på mitt spö, det missade jag
också. Vad fan! De ska ju fastna! Vi fortsatte, lite smått frustrerade.
 
Snart nappade det på mitt spö och jag höjde spöet i ett mothugg, fisken satt fast och jag kände ett rätt
så bra gung i spötoppen. Jag misstänkte direkt vad det var för fisk och visst stämde det, det var fisken
som jag avskyr i den här storleken. En Braxen, slemmig och illaluktande. Jag höll motvilligt upp den
och lät Daniel ta ett foto, man vill ju gärna ha ett foto till dagboken här :)
 
Mössan på, det är fortfarande kallt ute på kvällarna!
 
Daniels spötopp gungade några gånger och slutligen nappade en fisk, han krokar den och får upp den
minsta Sarven vi sett i dammen. Men det gör inget, man blir alltid glad när man får något.
 
 
Jag kastade snabbt ut och så började väntandet igen. Snart märkte jag att något var runt krokbetet och
grötade för spötoppen gungade till nån gång ibland, men man måste vara iskall och inte göra mothugg
på dessa pill. Till slut gungade det till och jag satte in ett mothugg, ännu en fisk satt fast och den här var
mycket mindre. Jag kände direkt på mig att det var en Sarv och det visade sig vara rätt. Liten men trevlig.
 
 
Efter det här satt vi ett bra tag till och kämpade men ingen mer fisk ville fastna, vi hade dock inte dåligt
med napp. Bröderna Nordling kom förbi och pratade ett tag också, vilket alltid är roligt.

Guldtackor i Knektadammen

 
Ja ishockeymatchen var lite av en besvikelse bortsett från första perioden men visst spelade vårat
Tre Kronor bra ändå. Det var fart på dem och passningarna satt där de skulle för det mesta, och
att spela 4-4 med några minuter kvar mot ett topplag som Kanada är inte dåligt! Men det var ju fiske
jag skulle prata om. Så här kommer det.
 
Efter matchen igår gick jag ner till Knektadammen där Daniel satt och fiskade. Siktet var inställt på
Sarv, den guldglimmande fisken som kan vara svår att fånga stora exemplar av. Men som tur är så
har jag ett vatten i min bakgård där det simmar riktigt stora Sarvar. Daniel satt ute på bryggan i
Rocksjön och fiskade när jag kom, men det blåste ju för jävla mycket där ute så han packade ihop
sina grejer och hängde med mig in till dammen där det var lugnt och vindstilla. Nu skulle det fiskas.
 
Vi plockade upp våra prylar och kastade ut, nåstan direkt hade jag ett napp som jag missade
och fick börja om. I med mäsk i feederkorgen och på med ett nytt majskorn. Japp, vi fiskar med
majs för vi är tuffa...och så hade vi inget annat hemma :)
 
Nästa napp var jag beredd och gjorde ett perfekt mothugg, en fisk satt fast. Efter en inte allt för
spännande drillning kunde vi håva den och slå fast att det var en Sarv jag fångat. Jag var nöjd
som fan fastän det var en liten fisk på strax under halvkilot. Snabbt kastade jag ut igen och
väntade. Daniel satt några meter bredvid mig och fiskade mer i öppet vatten en bra bit från vass
och det gav tyvärr inte ett enda napp, bortsett från falska napp från fladdermössen som flög på
linorna hela tiden i hopp om att det var insekter som de kunde äta upp.
 
Det gick ett tag utan napp men till slut ryckte det till i min spötopp och jag satte ännu ett bra
mothugg, och ytterligare en Sarv satt fast. Den här kändes lite bättre och efter vägning fick
jag det bekräftat, den vägde nämligen strax över halvkilot. Störst för idag, men fortfarande en
liten fisk i jämförelse med de som vi vet simmar där. En kort fotosession och sedan släpptes
han eller hon tillbaks igen, för att få leka framöver och skapa nya guldskimrande bebisar.
 
Här kan man svagt urskilja de guldglimmande fjällen på Sarven
men blixten från kameran ställde till det lite.
 
Vi körde på och fiskade en stund till och jag lyckades fånga ännu en Sarv på strax under halvkilot
och sedan var vi rätt nöjda med fisketuren. Daniel hade sovit dåligt senaste nätterna och var skittrött
och jag hoppas att han fick en god natts sömn den här kvällen. Det är ju så surt att inte kunna sova.
 
Nästa fisketur har jag ingen aning om när det blir eller vilken art vi riktar in oss på men var så säker.
Fiske blir det snart! Hoppas nu också att Tre Kronor kan rycka upp sig ett snäpp till och ta guldet,
precis som jag gjorde inatt. Ha det bra och skitfiske till er där ute!

In i dimman

Då var det äntligen dags igen, en fisketur med siktet inställt på gös.
Magnus plockade upp mig tidigt på morgonen, och alla vet ju hur morgonpigg jag är...
Jaja, det är ju fiske och då piggnar man till när man än går upp.
 
Vi anlände till sjön och den var totalt indränkt i dimma som till och med solen hade svårt att tränga
igenom. Det var helt otroligt vackert så det första vi gjorde var att dokumentera det med några foton.
 
 
Sikten var väl kanske 50 meter och vi såg båda fram emot den här totalt vindstilla morgonen på
sjön. Vi lastade i grejerna i båten och monterade motorn, lossade kättingen och gled ut.
Här skulle fiskas!
 
 
Väl ute på sjön kunde vi konstatera att sikten inte var den bästa, men vanligtvis ser man inga
andra båtar så någon kapsejsning på grund av krock var vi inte oroliga för...ända tills vi såg en
båt där ute i den grå dimman. Den var dock ett hundratal meter från oss så det var ingen fara.
 
 
Vi körde vidare och kom snart ut till platsen som vi ville fiska av och det kändes underbart att
vi äntligen lyckats pricka in en vindstilla dag för vårt fiskeförsök. Magnus styrde som en kung.
 
 
Med ekolodet på plats och fiskespöna färdigtacklade var vi redo att släppa jiggar på första
bästa eko, vi stirrade intensivt på ekolodet efter bågar som avslöjade att en större fisk var
där under oss. Snart kunde vi lokalisera några ekon men ingen ville nappa på våra jiggar.
 
Plötsligt ser vi ännu en båt i dimman som fiskar av samma område. Hur kan det vara möjligt
att tre båtar fiskar i samma område just den här morgonen, med så dålig sikt?
 
 
Vi vinkade hälsande till föraren och fortsatte fiska, men med ett extra öga efter de andra
båtarna så att vi inte riskerade att krocka. Tyvärr gick det på samma vis som innan, vi
hittade ett eko, släppte jiggen och antingen ryggade fisken undan eller så stod den helt
still och var inte alls intresserad. Så här är det när man vertikalfiskar, i alla fall för oss i
den här sjön. Vi har haft svårt varenda gång att få fiskar intresserade, men OJ vad spänningen
är olidlig när man sitter där, ser på lodet att en fisk står under båten och släpper ner jiggen.
Har man tur så gör fisken ett utfall och spöet nästan flyger ur handen på en.
 
 
Så här som på bilden under kan det se ut på ekolodet när vi stannat på en fisk och släppt
jiggen. Fisken avbildas som ett streck strax över 8metersstrecket medan jiggen rör sig en
liten bit ovanför och det är frustrerande när fisken inte är huggvillig. Det syns kanske lite
otydligt, jag fick inte till något bra foto på ekolodet.
 
 
Nu började dimman lätta och när vi tittade oss omkring var de andra båtarna som bortblåsta.
Vart hade de tagit vägen? Var det bara spöken vi sett i diset eller? Snart kunde vi se konturer
av landskapet i fjärran och oj vad vackert det var, som taget ur en dröm.
 
 
När dimman lättat helt och hållet kunde vi konstatera att vi inte sett i syne utan att båtarna
helt enkelt bytt plats, nu var de i norra delen av sjön, hur de kom dit så fort vet jag däremot
inte, så någon sorts magi kanske de använde.
 
Fisket fortsatte någon timme till och vi kämpade på riktigt bra, åt lite mackor mellan varven
och släppte på fiskekon utan framgång. Men vad gör det att man inte får fisk när man får
uppleva en så underbar morgon som den här? Så här fiskar jag gärna igen, oavsett fiskelycka.
Vi åkte hem, lite frustrerade över att inte ha fått någon fisk men samtidigt glada över att vi
bestämde oss för att prova morgonfisket då det bjöd på den otroligt vackra dimman.
 
Kvällen kom och jag och Daniel åkte ut till Anders för att flötmeta lite gädda. Här tänkte vi
att det skulle bändas storfisk efter storfisk och vädret var okej för det, fastän det blåste lite.
Vi kom fram till Anders hus men såg inte denne herre någonstans, så vi började packa upp
prylarna och tackla våra spön. På med nytt flöte och gäddtafs så var vi klara. Och lagom till
detta dök plötsligt Anders upp ur tomma intet och hälsade oss välkomna.
 
Vi hämtade några mörtar och gick ner till bryggan, kastade ut och sedan började väntan.
Denna eviga väntan på att en gädda ska göra en attack mot någon av våra mörtar är ibland
olidlig, men inte när vi är hos Anders, då är det alltid en massa prat om allt och inget så
tiden flyger iväg och snart hade vi suttit några timmar där ute på bryggan. Inget napp
hade vi lyckats få men vad gör det när vi har roligt? Det tog ytterligare någon timme innan
Daniels flöte gick under och han gjorde mothugg som satte kroken i gäddan. En kort
och intensiv fight gav oss första fisken för kvällen.
 
 
 
 Gäddan vägde strax över 4 kg och var riktigt fet och pigg. Det går ingen nöd på gäddorna
i den här sjön inte. Daniel poserade snabbt med gäddan och sedan fick hon simma tillbaks.
Vi fortsatte fiska och efter ytterligare någon timme dök öven Anders flöte och han gjorde
ett bra mothugg och hade fisken på kroken. Den här var mindre och bjöd inte på någon
vidare kamp, men de här små gäddorna är riktigt roliga att fånga ändå.
 
 
Runt 2 kg vägde den här lilla krabaten och några snabba foton tog vi innan han fick simma
tillbaks ut i djupet, pigg och glad. Nu hoppades jag på att mitt flöte också skulle sjunka
men det gjorde det aldrig. Fisktomt på två turer i rad, hur ska det här sluta?
 
När solen sjunkit bakom träden packade vi ihop och åkte hem, det var kallt och vi var alla
trötta nu och det skulle bli skönt att krypa ner i sängen och sova några timmar.