Solsken och värme, sommaren kommer nog snart ändå!

 
Igår ( lördag ) var en helt underbar dag, med temperaturer upp över 20 grader och knappt någon
vind. Den lilla vind som var klagade vi ändå inte på för den var ljummen. Jag och Daniel åkte hem
till Anders för att meta gädda och vädret var som sagt perfekt. Svag vind som tog tag i våra flöten
och svepte dem från vänster till höger gång på gång, så vi kunde söka av stora områden.
 
Daniel sitter och tittar på sitt flöte medan Anders för stunden håller i ett feederspö
för att lura upp några mörtar.
 
Det går stora mörtar där ute i Landsjön, kanske en aning för stora för gäddmete men de kan nog
fungera för flötestrolling framåt sommaren. Till flötestrolling går det att ha riktigt stora betesfiskar.
Men det får vi ta upp en annan dag. Nu är det flötmete som gäller.
 
Mörtarna är nyfångade vilket gör gäddfisket extra roligt. Och vi använder både stora och små. I mitt
tycke är mört det bästa gäddbetet och jag har testat allt från sill till makrill, men nog är mörten
gäddans favorit.
Här kan man se hur stora några av mörtarna var. När dessa sitter på kroken får man vänta
extra länge innan mothugg så att gäddan hinner vända på den och ta den helt i munnen.
 
Anders skötte feedermetet utmärkt och höll oss med mört, samtidigt hade han sitt flötmete ute också
som man kan se på bilden nedan. Han är inte dålig på att göra två saker samtidigt.
 
Multitaskern Anders
 
Nu började solen gå ner mot trädtopparna och vinden avtog. Även om böljorna de blå lugnade ner sig
och flötena stannade upp så vi kunde precisionsfiska, blev det inte något större fiskedrama.
Trots vårkänslan i luften var gäddorna inte riktigt sugna på att vara med och leka.
 
Daniel hade första nappet, flötet sjönk och stannade nere ett tag men sedan kom det upp och fortsatte
guppa som om inget hänt. En gädda hade tagit mörten och dragit ner flötet men släppt mörten igen.
Envetet fortsatte vi att nöta och snart sjönk även Anders flöte, stannade nere en bra stund och poppade
snart upp igen utan att något mer hände. Anders körde så klart även på med sitt feedermete vilket i alla
fall DET resulterade i napp och fångade fiskar.
 
 
Solen sjönk allt längre ner och det började så smått att mörkna, vilket verkade få igång fiskarna. Det
plaskade omkring oss och även pyttesmå fiskar gick i ytan och lämnade små ringar efter sig. Vi ville
verkligen se våra flöten sjunka så vi kunde göra mothugg, åtminstone en gädda skulle förgylla denna
underbara vårkväll. Daniel satt med spänd blick på sitt flöte.
 
 
Nu var solen nästan nere bakom träden och vi började nog alla fundera på om vi inte skulle gå lottlösa
ur det här fisket, vi hade inte gett upp riktigt ännu och skam den som ger sig. Man kunde ju fortfarande
se våra flöten!
 
Mitt bete som verkat har varit helt ointressant under dagen fick plötsligt liv och jag såg mitt flöte sjunka
som en sten. Jag väntade några sekunder och gjorde mothugg.
Äntligen, en fast fisk. Gäddan gjorde några korta rusningar och skakade ordentligt med huvudet vilket
brukar betyda en rätt liten gädda. Större gäddor gör ofta långa rusningar och knyck med huvudet
som böjer mer på spöet och inte är riktigt lika snabba och intensiva. Jag drillade in fisken och vi kunde
håva den enkelt. Den var fetare än jag förväntat mig och det är roligt. Lite kirurgi för att lossa krokarna
och vägning senare kunde jag stolt hålla upp gäddan för kamerorna och det var så skönt att ha fått en
gädda som var lite större än de där små 1,5-2 kg som man normalt brukar få.
Gäddan denna kväll var inget monster men den var en välkommen fisk.
 
Gäddan vägde 4,3 kg och var rätt kort och fet. Precis som gäddor ska vara, feta alltså.
 
 
Snart var det så pass mörkt att man inte kunde se sina flöten och då var det dags för oss att plocka
upp, packa ihop och ge upp för dagen. Vi lastade bilen, tackade Anders för en riktigt trevlig fiskekväll
och åkte nöjda hem.

Tack för den här gången, vi får se vad för sorts fiske det bjuds på nästa gång!
Och glöm inte att "gilla" min sida på Facebook för att få snabb uppdatering om nya inlägg i min
 

Det här är verkligen bompassens tid

 
Ingen månad är så seg ur fiskesynpunkt som april månad.
Men det betyder inte att vi inte försöker :)
 
 
Jag och Daniel har gjort två försök på tre arter de senaste dagarna.
Nämligen abborre, gädda och mört. Hur det gick kan läsas nedan, men spoiler finns ju i rubriken.
Vi börjar från början.
 
När vi väl bestämt vad vi skulle fiska så packades fiskegrejerna i bilen och vi drog iväg.
Vi var både glada och övertygade om att vi skulle få fisk. Och fiskarterna vi bestämt oss för att försöka få
var abborre och gädda i Västersjön. Eller ja, jag skulle testa abborre och gädda medan Daniel körde på
enbart gädda. Han hade med sig två gäddspön och jag hade mitt abborrespö och mitt gäddspö.
 
Här har ni mitt abborrespö och det är enkelt uppriggat. Ett spö som sitter på ett elektroniskt napplarm, ett sänke, ett beteslås och sedan en stl 6 enkrokstafs i fluorocarbon. Mitt gäddspö har ett stort flöte, ett
sänke, beteslås och en gäddtafs av wire med två stycken trekrokar i storlek 2.
 
 
Det behöver inte sägas att vi gick lottlösa ur denna kamp mot fisken, varken abborren eller gäddan var
sugen på mat den här dagen. Och det blåste kallt som attans när solen gick ner.
 
Dag två blev det mörtfiske, närmare bestämt feedermete. Och i sjön går det riktigt fina mörtar, upp mot
800g och säkert till och med större. Dessa försökte vi fånga den här soliga men kyliga dag/kväll.
Vi kastade ut några korgar med mäsk innan vi började, för att få ut en hel del mäsk på platsen så att
fiskarna skulle lockas dit. Det hjälpte dock inte den här gången och fiskarna kom undan igen.
 
 
Men inte slutar vi fiska för det, vi åker hem, bryter ihop och kommer igen starkare och mer beslutsamma
än någonsin att fånga fisk. Och vilken fin tid vi har framför oss. Det kommer klart att bli mer fiske här.
För denna gång säger jag hej då och jag hoppas se er efter nästa fisketur!

Gäddfiske i Västersjön

 
Jag och Daniel hade bestämt oss för att åka ut och fiska gädda ett bra tag nu men det har aldrig blivit
av, av flera olika skäl. Men nu äntligen skaffade vi mört och bestämde oss för att åka ut på en liten
lördagstur till Västersjön. Jag vet att det går fin gädda där men det går även en hel del smågäddor.
 
Vi anlände runt halv två och kastade snabbt ut våra mörtar, stora mörtar som vilken stor gädda som
helst skulle vilja ha. Även små gäddor skulle det visa sig...
 
 
Riggen är enkel, ett grovt spö, här använder jag ett karpspö som är perfekt för grov gädda.
Rullen behöver inte vara någon speciell men jag gillar baitrunners så en sådan sitter på spöet.
Ett stort flöte och sedan två kulsänken för att tynga ner flötet, en gummikula för att stoppa kulsänkena
från att slå mot knuten, och slutligen ett tackel med två trekrokar på en wire.
 
Det tog kanske en halvtimme innan mitt flöte sjönk snabbt, fisken hade tagit betesmörten hårt och
simmade ut mot djupare vatten. Då mörten var stor så lät jag fisken gå en bit, stanna och sedan
börja simma igen innan jag gjorde mitt mothugg. Mothugget satt perfekt och gäddan kändes hyfsat
stor med de karaktäristiska länga slängarna med huvudet. När jag drillat den en liten stund kunde jag
dock känna de typiska smågädd-rycken med huvudet och fisken visade sig även vara en liten gädda.
 
 
Gäddan vägde kanske 2 kg och fick simma tillbaks efter en snabb fotosession.
Vi fortsatte att nöta på men tyvärr blev det ingen mer fisk denna dagen. Skönt väder hade vi i alla fall,
solen sken och det var perfekt vind. Så här vill man att alla fisketurer ska vara.
 
Nu behöver det bara bli lite varmare så man kan vara utan vantar utan att frysa och då blir det gös,
möjligtvis blir det gösfiske redan om någon vecka om vädret tillåter. Vad jag ser fram emot är sommar-
kvällarna med både sutarfiske, rudafiske och gösfiske. Det är sköna tider vi har framför oss.

Finalen på is?

Idag var förmodligen sista passet på isen för oss, isen var mjuk och inte många centimeter tjock.
Vår destination var som vanligt Landsjön och Fondans place. När vi parkerade bilen kom Anders
och mötte oss, han berättade då att det var vatten på isen och det nog behövdes broddar. Något
som jag så klart inte hade med mig för att jag tappat bort mina, som tur var hade han ett par
extra så det ordnade sig.
 
Vi satte snabbt ut våra spön, Anders och jag körde bara ett var medan Daniel och Darko satte
ut två var. Det fanns inte mer plats helt enkelt, vi vågade inte gå längre ut än tills isen blev 5 cm
tjock. Tunnare än så och så mjuk som den var skulle någon garanterat ha ramlat igenom.
 
Anders fick fäll först, innan Darko fått ut sina båda spön. Efter en kort drillning kunde vi syna
första gäddan för dagen, en praktig och tjock tös vid namn Annika. Hon ville gärna fotas så
här är ett foto på Anders och Annika.
 
 
Nästa fäll tog en bra tid, ända fram till eftermiddagen och det kom på ett av Darkos spön. Han sprang
ut och gjorde mothugg men ingen fisk ville fastna. På med mörten igen och så började väntan på
nästa hugg. Detta kom också på Darkos ena spö och den här gången satte han mothugget.
 
 
Upp kom en fin dam på 3,5 kg har jag för mig. Henne glömde jag fråga namnet på.
 
 
Självklart visade Darko vart skåpet skulle stå och fick nästa fäll också. Han gav sig ut på en springtur
med älgakliv över den blöta isen och ut till yttersta hålet. Där tog han upp sitt spö och satte ett stenhårt
mothugg. Nästan så man trodde spöet skulle knäckas, man funderade också på om det inte var en
monstergädda han fått på kroken så som spöet bugade sig.
 
 
Han satte i alla fall mothugget perfekt och drillade fisken ett tag. Den här var helt klart störst idag.
 
 
Drillningen gick i alla fall fint och inte så lång tid efter mothugget kunde han lyfta upp gäddan.
Den här tanten vägde 5,4 kg och var Darkos personbästa. Grattis Darko!
 
 
Snart ville hon hem, tant Märta, så vi letade upp öppet vatten så hon fick simma ut till sina kompisar.
 
 
Ja det här var förmodligen sista ismetepasset för den här vintern, det har varit skitdåligt väder för
ismete i vinter. Men snart kommer våren och fisket efter gädda fortsätter ;-)
 

Fiskerapport från Landsjön

 
Äntligen blev det fiske för mig och det var ismete på schemat. Isen ligger rätt bra åtminstone inne
vid kanterna och 100 meter ut. Längre än så gick vi inte, men isen var rätt så jämntjock på runt
10 centimeter. Vår morgon på isen började med att borra hål, jag borrade 3 hål med en liten isborr
och slog sedan bort isen mellan dessa hål för att få ett hål stort nog att få upp en gädda ur.
 
Säkerhet är viktigt, och här har vi både isbill för att hålla koll på isens tjocklek när vi går
samt ett rep ifall någon skulle gå igenom och behöver hjälp att ta sig upp ur vaken.
 
När detta var klart riggades spöna och sedan kunde vi vänta. Första fället tog ett tag men till slut
gungade vippan på ett av Daniels spön och han sprang dit. Fisken hade tagit mörten och drog ut lina
så Daniel gjorde mothugg men fisken satt bara kvar någon sekund. Detta hände för de andra också
några gånger, medan det för mig inte hände någonting under hela dagen.
 
Daniel får dock öva in sig lite på mothugg och drill, det bästa är att stå upp då man får mest kontroll.
Men det krävs ju några gäddor innan det sitter, jag vet hur jag missade flera gäddor i början och
gärna satt på knä de första gångerna. Här är Daniels mothugg på fisken som inte hängde med.
 
 
När sedan Jörgen kom med korv så var det dags för den traditionella grillningen. Magen behöver något
i sig under den långa dagen på isen, och man behöver energi för att klara kylan när det blåser iskalla
vindar över sjön som det gjorde igår.
 
 
Efter maten började Anders att pimpla och snart hade han fått en fisk, en abborre som skulle visa sig
bli enda fisken för dagen. Den var inte stor men ändå välkommen.
 
 
Det sista som hände var att Daniel fick fäll igen och den här gången följde gäddan med en bit, här
sitter han och Anders beredda att landa gäddan. Den slet sig dock några sekunder senare.
 
 
Slutet gott allting gott som man säger. Nästa helg blir det möjligtvis en tur till Landsjön igen.
 

Tidigt metpass efter gädda i barndomsvattnet

 
Igår hade jag och Daniel bestämt oss för att åka till våra gamla hemtrakter för att fiska gädda.
Vi köpte mört av Mattias tidigt på morgonen och efter att ha varit förbi och köpt fiskekort på
lokala macken åkte vi direkt ner till Fågelforsdammen, där möttes vi av hård vind och mulet
väder men snart kom i alla fall solen fram vilket var trevligt. Solen värmde och vi kände att detta
kunde bli en riktigt bra dag, oavsett resultat. Vi tacklae fort på var sin mört och kastade ut, när
vi sedan scannade ytan efter liv kunde vi konstatera att det var väldigt mycket bråte liggande
och extremt grunt på sina ställen.
 
 
Daniel blev varse några gånger om varför det inte är så trevligt med sjunkande lina, då han satte
sitt tacken eftersom linan sjunkit och fastnat i grenar och annat som låg på botten. Det började 
dock rätt segt utan napp den första timmen. Sedan sjönk plötsligt mitt flöte hastigt och jag
hoppade upp ur stolen. Mothugget satt som vanligt bra och jag kunde känna en liten krabat
kämpa i andra änden. Efter en kort och ointressant fight kunde vi landa första gäddan. Mindre
än så här trodde vi inte att vi skulle få se.
 
 
Vi fiskar vidare och njuter av våren som äntligen kommit. Solens varma strålar, fåglarnas kvitter,
blommorna som slår ut i naturen, en rovfgel som majestätiskt svävar över oss då vi sitter här och
tar in allt runtom oss. Det var, beskrivet med ett ord, underbart.
 
Inte så lång tid senare sjunker mitt flöte igen och jag sätter ett fint mothugg, den här gången känns
fisken åtminstone lite större och bjuder på mer fight än den förra. Daniel håvar gäddan galant och
min andra fisk för dagen är fångad.
 
 
Den här var inte heller det monster som vi önskade oss men det gick ju åt rätt väg, kanske nästa
skulle vara riktigt stor? Nej det var den inte, den var så liten att den knappt kom med på bild. Men
det var ju i alla fall på Daniels mört som den valde att nappa och det var trevligt.
 
Daniels mothugg satt bra om än med lite tvekan bakom spöet.
 
Daniel fick äntligen drilla fisk, och på sitt nya spö dessutom.
 
En stolt Daniel med egenfångad gädda
 
Vårt hopp om den stora besten släcktes inte ändå och vi nötte vidare ett tag till, slutligen och på
sista mörten sjunker mitt flöte och vid mothugg konstaterade jag snabbt att det inte var någon
monstergädda i andra änden. Upp kom en liten stackare som snabbt fick simma tillbaks igen.
 
 
Nu hade vi slut på mört och fick packa ihop, glada för att ha fått komma ut och fiska, njuta av det
vackra vädret och att ha fått komma tillbaks till våra hemtrakter där fiskeintresset startade en gång
i tiden. Det var en fin dag med sol och underbar natur, synd på den kraftiga blåsten men allt kan
inte vara perfekt hela tiden. Vi går på det snart igen, och nu längtar jag verkligen till sommarens
värme med sutarbubbel och nattfiske.
 

Sista ismetepasset?

Allt tyder på att det här var sista ismetepasset för den här vintern, och vi har bara hunnit med två pass. Så här lite har det aldrig blivit innan.

Men vad kan man göra åt det? Flytta norrut finns det ingen tanke på, tänk myggen på sommaren :P det räcker med de vi har här nere. I vilket fall så var vi på Landsjön och fiskade i helgen och det blev en enda gädda, vi fiskade inte så länge dock. Den här gäddan var riktigt liten, hoppas att vårfisket kan börja fort så man har chans på riktigt tjocka tanter på kroken. Här kommer en bild från helgens fiske!

Ismetepremiär!

 
Ja då var det äntligen dags, första ismetet för vintern.
Daniel kom först och stod nedanför mitt när jag kånkade ner grejerna och Peter kom strax efter.
Vi lastade in och åkte glada upp mot Kaxholmen och Fondan.
 
Väl där möttes vi av det trevliga ljudet från motorisborren och då kände vi att, äntligen är det
vinterfiske igen. Kallt men alltid så otroligt trevligt.
 
Vi halkade ut till baslägret med prylarna och satte sedan i lugn och ro på oss broddarna så
vi skulle slippa halka mer under dagen, det blir snabba springturer när man får fäll och då
är det guld värt med broddar. Jag tog motorborren och började borra upp hål till oss medan
Daniel fixade med sitt spö vid hans hål, tacklet på och mörten på kroken så var han snart
klar och kunde hjälpa mig att sätta ut mina spön. Jag tror nog att Daniel kommer köpa fler
spön nu, han är fast i ismeteträsket efter den här turen.
 
Peter tacklar upp ett av sina spön
 
Snart hade vi alla fått ut våra spön och väntan kunde börja. Det tog en liten stund tills det var dags
för Fondan att ta första fisken. Ett hårt mothugg och gäddan satt fast.
 
Han drillade den bestämt men försiktigt och jag landade den med gälgreppet i hålet. Det var kallt
om fingrarna men gäddan går först så jag höll den under vattnet i hålet tills han kunde hämta våg
och avkrokningstång. Den här gäddan vägde in på strax över 5 kg vilket var en fin början.
 
 
Vid mätningen häll jag fortfarande gälgreppet, gäddan tyckte inte om detta och gjorde en kraftig
krokodilrullning vilket fick min hand att fastna i de tandförsedda gälarna och skadan var ett faktum.
Blodet droppade från handen och färgade snön intensivt röd. Efter lite tvättning kunde skadan synas.
 
 
Bit ihop och kom igen, det är nyckeln till framgång vid fiske. Skador är att räkna med och det här
var inte så farligt, några få djupa rivsår men annars var de väldigt ytliga. Och i kylan känner man
inte så mycket av det ändå så det stoppade mig inte.
 
Just när vi släppt tillbaks Fondans gädda fick Björn fäll på sitt innersta spö och vi alla kutade dit.
Lagom till vi andra kommit fram gjorde Björn ett prakt-mothugg och gäddan satt även den här gången.
 
 
Den här verkade en aning större och efter några rusningar kunde vi landa även denna.
Efter vägning kunde vi konstatera att den faktiskt var det, om än med liten marginal.
Runt 5,5 kg och 98 cm har jag för mig att hon vägde.
 
 
I med henne och tillbaks till väntandet.
 
Nu dröjde det ett tag men sen när jag just skulle flytta in ett av mina spön, jag hade satt alla långt
ut, så löste vippan ut på det spöet jag sänkt ner till botten och jag sprang dit. Mothugget satt och
första ismetegäddan för året var ett faktum. Den vägde runt halvkilot och var så liten att den nog
inte skulle ha synts på bild så vi sket i att fotografera den.
 
Nästa gädda tog ytterligare ett tag på sig att hugga och det var på Daniels spö. Det var Daniels
allra första ismetetur i hela sitt liv och då även hans första ismetegädda i sitt liv. Den var inte
stor men det gör ju ingenting när det är första i ens liv. Runt kilot vägde den här.
 
Se vad glad han är, ismete-Daniel
 
Nu var det bara Peter kvar som inte fått fisk och tyvärr dog det helt och hållet, vi väntade länge på
hugg någonstans men det kom aldrig. Vi får hoppas på bättre tur nästa gång, Peter.
 
 
 

Ismetets förföriska stämning

Nu har tempen gått en bit under 10 på nätterna, det börjar närma sig nu.
Ismetesäsongen talar jag givetvis om, när isen lagt sig blir det mycket av den varan för mig.
Vi fiskar oftast ute hos Anders och vi har så roligt och trevligt där på isen, med mycket
skratt och goa grillade korvar med kaffe eller saft till. Det finns sämre sätt att fördriva tiden.
 
 
Det brukar bli några gäddor under en vintersäsong och här kommer ett axplock från förra året
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och så klart mitt livs gädda som en kall dag i slutet av vintern valde att sluka min mört
 
Just precis under 10 kg fördelat på över 1,10 meter lång gädda
 
Den här fisken blir svår att slå men kanske kommer den där 10+ kg stora besten redan den
här vintern. Man vet ju aldrig. Vad jag vet är att jag verkligen ser fram emot vintersäsongen nu.
 
Men fram till dess är det trots allt fortfarande en hel del fiske som man kan ägna sig åt, nu
är det gös framöver här och sedan kommer Lake-säsongen att börja. En och annan abborre
och gädda kan det också bli som bonusfisk. Livet är fullt av överraskningar.

Abborrefiske utan resultat

Härom kvällen satt jag och en kompis och bottenmetade abborre. Kvällen var fin men
någon abborre blev det inte den här gången. Bättre lycka nästa gång som man säger.
 
 
Vi har lyckats bra här förr, både vid abborrefiske och gäddfiske.
En fin abborre på några hekto
 
Mitt tidigare rekord på gädda var från den här sjön.
En sommargädda på 9,5 kg som jag fick för några år sedan

Fiske, fläsk och förbannat gott väder

Oj vilken skön morgon, solen sken och det blåste knappt någonting när vi åkte härifrån.
Destinationen var abborresjön och fisket var tänkt att bedrivas på följande vis. Vi får
mört på feedermete, använder mörten som bete och fångar stor abborre eller gädda.
I verkligheten blev det att vi använde infryst mört som Magnus hade tagit med sig.
Men vad gör det att vi inte fick fisk? Inte mycket alls.
 
Vi kämpade vidare och snart var vi hungriga, då tog Magnus fram grillen och så satt vi där
och åt både grillad korv och bacon. Ljuvligt värre vill jag påstå.
 
Eftr några timmar utan napp bestämde vi oss för en förflyttning till Munksjön för rent gäddfiske.
Men där hände ingenting speciellt heller. Det kan vara så här när vattnet fortfarande är kallt.
 
Må väl när ni är ute i naturen, grilla och ta er en öl.
Vad jag längtar till sommarens riktigt heta nätter nu...

Feederpremiär

Igår tog vi oss i kragen, det kvittade vilket väder vi hade för nu skulle vi meta i öppet
vatten...äntligen. Det var jag och Magnus och vi hade bestämt oss för vår vanliga plats
för premiärfisket. Magnus stannade utanför nån gång runt halv fem och in med grejerna
snabbt. Det blåste orkanvindar i sann Gudrun-anda och vi satt där i bilen, lite tveksamma
på hur det skulle gå. Feedermete är helt och hållet beroende på att kunna se på spötoppen
när fisken nappar, och om det blåser och är tunga vågor så rör sig spötoppen konstant.
Men det fick gå ändå. Vi var taggade till tusen! När vi kom fram möttes vi av ordentliga
vindbyar, det var verkligen obekvämt. Vi plockade upp och gjorde i ordning allt, kastade ut
och väntade. Det tog inte lång tid innan jag fick första nappet. En mört på kanske 300-350
gram kom upp och nu var första fisken avklarad.
 
 
Snart tog jag en till mört, något mindre men ändå inte jätteliten.
-Fan, tänkte jag. Jag ville ju ha en mört till gäddmete.
För vi hade båda tagit med ett spö för gäddmete också. Man måste vara förberedd. Den tredje
fisken var en något mindre mört, men ändå i största laget för gäddmete. Det fick gå ändå tänkte
jag och kastade ut ett bottenmete med mörten som bete.
 
 
Snart satt båda Magnus och jag med enbart gäddmete ute, det blåste på tok för mycket för att
feedermeta. Vi härdade ut en bra stund men sedan kände vi båda att det inte alls var bekvämt
och skönt att sitta där och blänga på spön som inte indikerar hugg så vi packade ihop och tyckte
att vi kunde sikta in oss på en möjlig fisketur på söndag istället. Om vi har möjlighet förståss.

Summering av senaste turerna - Vårvibbar

 
Så här på vårkanten kan man få uppleva riktigt skönt fiske, ett fiske där man inte bryr
sig nämnvärt ifall man får fisk eller inte. Vissa perioder håller man till och med
tummarna för att man INTE får fisk på en stund så att man kan njuta med varenda
cell i kroppen. De sista turerna på isen har varit just sådana dagar. Strålande sol
och bara några få vindpustar som isande kickar en tillbaks till verkligheten.
 
Jag tänker att bilder får berätta om mitt fiske i detta inlägg istället för text.
 
Gädda på 3,6 kg
 
Gädda på 4,44 kg
 
Gädda på 4,7 kg - Mibe som fångstman
 
Solskensfiske i Vaggeryd
 
Som sagt, solskensfiske. Det var så varmt att det brände på mina knän där solen
strålat rakt på gummit och overallen tryckts mot benen. Dessa dagar är så sköna.
 
Grillning på avancerad nivå
 
Gott med stekt fläsk och korv när man är ute på isen, smidig liten ihopfällbar stekpanna
 
Minigädda från Hjortsjön
 
Ja där, mina vänner, är berättelsen i bilder som utlovats.
Snart är våren här men det kan säkert bjudas på ett eller två ismetepass till innan isen försvunnit.

Lördagsgodis så här i påsktider

 
Jag vet, det är inte lördag. Det blev dock inget skrivet i helgen här.

Men nog om det och mer prat om gäddfisket.
 
I lördags var Peter S sugen på att fiska, det var evigheter sedan vi var ute och fiskade sist och
nu var det verkligen på tiden. Peter hämtade mig runt 10.30 och målet var som vanligt
Kaxholmen - Anders - Landsjön. Vinden låg på här nere på stan och det var iskallt och
när vi steg ur bilen uppe vid Landsjön så var det flera grader varmare. Det bådade ju gott.
 
Väl ute på isen blev vi påminda om kylan igen för här blåste det mer än nere på stan. Det gjordes
hål, tacklades spön och sattes ut grejer fort för att sedan sätta sig i stolen med ansiktet mot den
skinande solen och ryggen mot vinden. Vad skönt det var, solen strålar slickade kinderna och man
kunde verkligen känna värmen. Redan innan jag hunnit få ut mina spön hade Peter S fått
napp och upp kom en fin rackare på dryga 4 kg. Grattis till en välförtjänt gädda, Peter.
Titta i övre vänstra hörnet, där är jag fullt uppe i att tackla sista spöet
 
Ja just det ja. Björn plockade även han en gädda innan Peter och jag hade kommit dit.
 
Ett gäng som fiskade längre ut på sjön drog gädda efter gädda, här är en av deras fina fiskar.
 
Jag hade något fäll där fisken släppte innan jag hunnit fram till hålet, det var inga märken efter
tänder på mörten så jag tror att det kan ha varit abborre som nafsat lite så där lagom så att
vippan löstes ut. Efter detta blev det en stund av väntan ända tills det äntligen fällde på ett av
mina spön igen. Jag sprang glad och nöjd bort, och då jag såg att fisken rörde sig tog jag upp
spöet och satte mothugget direkt. Fisken satt fast och upp kom en gädda av lite mindre
modell, den vägde nånstans strax under 4 har jag för mig.
 
 
Den här fisken blev sista för dagen innan vi packade ihop och åkte hem. Det var riktigt kallt fastän
det kanske inte syns på bilden. Brrr, nu hoppas i alla fall jag på varmare väder.
 
Tills vi ses igen, ha en underbar vår och njut av de varma soldagarna!

Fisketur med Magnus + "Gilla" på Facebook

 
 
 
Här har det nu tagits steget in i Facebook med min fiskedagbok.
Klicka på länken här nedan och Gilla sidan så kommer uppdateringar om
nya äventyr direkt till din Facebook-sida. Smidigt va? Gör det på en gång.
 
Och sedan var det fisketuren.
Magnus hämtade upp mig strax efter yrvaken-tillstånd just när tuppen skrikit sig hes
och vi var så taggade. Vi hoppades verkligen på att få upp någon abborre. Kylan under
natten höll i sig ett tag men det var inte för jäklar kallt så jag klagade inte.
 
Jag hade även dragit med mig mitt halvsöndriga ekolod som jag ville prova på isen.
Detta kopplade vi till Manges 12v-batteri och satte i ett av hålen.
 
Någon gång såg vi fisk men mesta tiden såg det ut som på bilden, sänket/beteslåset som
översta streck och betesfisken som understa...de strecken som är ovanför botten alltså :)
 
Vi gjorde ett försök att få abborre men det lyckades inte. Jag blev totalt fisklös och Magnus
fick nöja sig med en pytteliten gädda. Gott att han fick en fisk i alla fall.

Tillbaks på isen fast utan nya rekord

 
I Lördags blev det en fisketur igen. Jag känner att min kropp inte orkar med så här mycket
och jag behöver en vila, men någon liten tur ibland måste det bli. Fiske ger mig en viktig
mental kraft, och en känsla av tillhörighet vilket är behövligt för alla att känna på något sätt.
 
Tillbaks till fisket. Vi började vår resa i centrala Jönköping då Martin S plockade upp mig
utanför min port. Taggade till tusen och trötta som tusan landade vi till slut på Anders
bakgård och tittade ut över sjön. En kall sydvästlig vind drog över isen och det betydde
en kall fiskedag. Baslägret som började mitt ute på sjön flyttades raskt in i lä bakom
vassen utanför Anders strandkant. Anders bor så underbart vackert till, med strand och allt.
 
Till och med måsen stod på isen och huttrade
 
Men det klarnade upp emellanåt och blev riktigt skönt de gånger solen faktiskt behagade att
bryta igenom molnen. Och i lä bakom vassen mådde vi inte dåligt alls.
 
Fisket däremot var segt bortsett från en liten snipa som jag fångade tidigt på förmiddagen.
Den var precis som de andra gäddorna vi fått nu på senare tid riktigt fullmatad och redo att
göra nya små gäddyngel när isen släpper från kanterna. Jag ser nöjd ut och det var jag så klart.
 
 
Efter den här gäddan blev det några fäll på vipporna och fisk som tagit tag i mörten och simmade,
men ingen som fastnade. En aning frustrerande. Jag gissar på att det var större abborrar som var
framme och smakade. Men i brist på fisk kan man ju fotografera, speciellt fint när solen är framme.
 
 
Just när vi var redo att plocka upp grejerna så fällde det äntligen på ett av Martins spön och
upp kom en fin lite krabat som fick bli en perfekt avslutning på fisketuren. Senare plockade
även Anders en gädda.
 
 
Det var en bra fisketur med sol och trevligt prat, hade det blivit lite fler gäddor skulle det kunnat
vara en riktigt bra fisketur. Men det blir det kanske nästa gång.
 
Vi ses!
 

Ett nytt härligt personligt rekord!

 
Ja att bli lyrisk över att fånga en fisk, det kräver nog att man är lite galen.
När vi en aning sent landade på Anders bakgård ( eller rättare sagt en bit ut på isen ) så
hade jag inte en tanke på att åka hem med nytt PB, men glad var jag ändå för solen sken
och det kändes riktigt varmt. Blåsten gjorde det dock riktigt kallt och vi satt så nära land
vi kunde för att slippa de värsta vindbyarna som kastade runt avbruten vass och annat
som inte satt fast. Jag placerade mina spön längst ut och sänkte ner en mört till botten
på 8 meters djup, de andra mörtarna lät jag hänga strax under isen. Det sistnämnda
skulle visa sig vara effektivt som ingenting annat.
 
 
Det började riktigt segt med en lång väntan men till slut fick jag fäll och vippan på spöet
gungade fram och tillbaks, en lång sprint ut till spöet och en relativt lugn drill senare så
höll jag i en gädda på runt 2,5 kg. Den fotograferades och släpptes sedan tillbaks.
 
 
Nu blev det korvgrillning och avslappning i solen en stund, sedan provade vi lite pimpel och
det gick som det alltid går för mig...inte alls bra. Jag hade inte ett napp. Det skulle plötsligt
avbrytas av att vippan på ett av mina spön löstes ut igen och jag kutade som en 200meters-löpare
mot hålet. Där hann jag drilla fisken och släppa tillbaks den precis innan vippan löstes ut på spöet
bredvid och jag lämnade allt liggande vid första hålet för att drilla nästa fisk. När jag tagit tag i spöet
löstes vippan ut på ett av Björns spön längre bort och han försvann. Vid mothugget kunde jag se att
det inte var den minsta fisken för dagen, fisken rubbade inte på sig och spöet stod som en båge med
toppen riktad rakt ner mot hålet. Björn skriker i samma veva på Anders, han har en stor fisk på gång.
 
Undet tiden som de håller på med Björns gädda kunde jag drilla upp den till strax under iskanten
och se att det var en riktigt lång och tjock gädda som plockat min mört, fiskad en meter ner bara
kan tilläggas. Varje gång den närmade sig hålet och gled igenom ljusspringan som skapades då
solen lös ner i hålet blev hon galen och rusade ner mot botten, gång på gång gjorde hon samma
sak men till slut kände jag hur hon började bli trött och hon var snart redo för att landas.
 
De andra var i full gång med att kroka loss och väga Björns gädda där vågen stannade på
nånstans i närheten av 6,7 kg. Jag stod ensam vid hålet och hade mitt livs gädda på kroken.
 
Det fanns inte mycket annat val än att försöka baxa upp den så gott jag kunde mot iskanten
och jag lyckades bra med det, till slut fick jag ett ordentligt grepp under gälbågen och kunde
slappna av för nu kom hon ingen vart. Trött efter upphetsningen och fighten tog det några försök
att ens lyfta henne upp halvvägs ur hålet, den här var jag säker på skulle vara över tio kilo så
otroligt grov som hon var. Anders skyndade sig till mig och då hade jag fått kraft tillbaks för att
lyfta upp henne och se hela skönheten.
 
 
Vilken monstergädda! Jag kunde knappt tro det var sant, här satt jag nu i den isande vinden och höll
mitt livs fisk. En gädda som jag var säker på vägde mer än mitt tidigare personbästa 9,5 kg.
 
Vi vägde, mätte och fotograferade henne så fort vi kunde och sedan fick hon simma tillbaks och
äta upp sig till gäddleken i vår. Hon var kortare än mitt tidigare PB, 111,5 cm mot 114 cm för min
9,5:a från några år tillbaks.
 
Den största gäddan jag någonsin fått, en best på hela 9,8 kg.
 
Lite retande 2 hg från den magiska 10-gränsen men jag är skitnöjd i vilket fall. Åh vad underbart
det här var, med smågäddorna jag fått hittills i vinter så kom den här som ett brev på posten.
En gnista hopp om världsbäst fiske tändes i mig igen.
 
Den sista gäddan för dagen tog också på mitt spö, kanske runt 2,5-3 kg och tjock precis som
alla andra denna underbara soliga vinterdag. Allt som allt blev det 4 gäddor för mig, en gädda för
Björn och en Snorgärs för Anders. Inte dålig utdelning på 4 timmars fiske.
 

Nu känner jag mig seg i hela kroppen och det blir en välbehövd avslappnad kväll i soffan för min del.

Gäddfisket från is fortsätter

Lördag och fiskedag, inte helt ovanligt så här på vintern.
Martin S hämtade mig vid utsatt tid och när vi äntrade isen på Landsjön hade Fondan och Björn
inte fått någon fisk ännu. Motorborren åkte fram och det borrades upp tillräckligt många hål i isen
för både Martin och mig att sätta ut vära spön. När vi betat dem med mört och sänkt ner till önskat
djup kunde vi dra en lättnadens suck, den här första stunden med borrande, rensning av hålen på
flytande is, utsättning av spön och tackling tar på krafterna.
 
 
Mildvädret som drog över landet hade smält bort snön på isen och det var glashalt, då är det bra att
ha bråddar som man kan sätta på skorna. Utan dem skulle vi inte kunnat fiska i Lördags.
 
Fisketuren var bästa fisket hittills i vinter, även fast det inte blev varken stora eller många gäddor.
Sammanlagt lyckades jag fånga 3 stycken varav den minsta vägde ungefär 2 kg kanske och den
största vägde 5,64 kg. Björn plockade 2 stycken på runt 2,5-3 kg och resten av gänget blev lottlösa.
Vi hade däremot en del väldigt försiktiga napp och några där fisken drog till i mörten och bara släppte.
 
Allt som allt en väldigt fin dag på isen med grill, kaffe, fågelkvitter och solsken.
 
 

Fiske hos Anders

 
Så idag var det dags igen, prylarna var redo och jag hade fått i mig en kopp kaffe.
Sen somnar jag i soffan...
 
Med ett ryck vaknar jag yr och desorienterad, telefonen ringer för fullt. Det är Anders som
snällt frågar om jag är taggad, skamfullt får jag erkänna att jag somnade i soffan efter att ha vaknat.
Anders säger att det är helt okej och att Jörgen är på väg att åka så jag fortfarande hinner.
Glada nyheter, fiskesuget känns långt upp i ryggraden. Jag ringer upp Jörgen och han ska som av
en slump till Konsum precis bredvid där jag bor. Han sitter redan i bilen och jag slänger fort på
mig mina varma kläder, packar på mig alla fiskeprylar och släpar bort allting till ingången till Konsum
samtidigt som Jörgen kommer ut. Nu skulle det fiskas.
 
 
Väl framme har redan Anders och Björn fiskat en stund och Björn hade tagit en gädda på runt 3,7 kg.
Det var ju en bra start. Med motorborret fick jag fort ut de fyra spön som jag hade med mig, jag kände
att detta var precis vad jag behövde. Som vanligt var det rätt segt med napp och det var inte förrän
strax efter ett som mitt första fäll kom, vippan gungade till och sedan släppte den från linan och den
röda kulan slog fram och tillbaks. Jag sprang bort till hålet, greppade spöet och satte ett mothugg.
Fisken var fast, den kändes rätt okej och väl uppe får man vara nöjd helt klart. En fisk är viktig för
humöret och då är storlek mindre viktig. En snabb vägning ger resultatet 3,4 kg och det duger gott.
Tjock om magen var hon också.
 
 
Tyvärr nappade den bara en kvart innan David kom förbi med ungar i släptåg, men någon gädda till
skulle vi väl kunna ordna så barnen fick se det på riktigt. Vi startade grillen och när det brann för fullt
och barnen pillat på mina spön så kom nästa fäll, de har en tendens att komma när grillandet börjat,
kaffet hällts upp eller när någon varit vid spöet och gjort något.
 
Spötoppen böjde sig kraftigt när jag närmade mig spöet och gäddan simmade korta sträckor. Det 
fanns inget att vänta på utan jag satte mothugg och fisken stretade emot lite grann. Den här var 
mindre, det kunde jag känna direkt men det gör inget. Upp kommer minsta för dagen och det ska
visa sig vara sista för denna gång. En gädda på några kilo och glada ungar som får se de vassa
tänderna på den, det är perfekt.
 

Vi fiskade några timmar till och det blev ett par fäll men inget resulterade i fångad fisk. Skoj var det
i alla fall och det var bästa fiskedagen hittills på Landsjön den här vintern. Nu kommer det att bli lite varmare väder, om det blir bra eller dåligt ur fiskesynpunkt får framtiden utvisa. Tack i alla fall för denna gången och tack till alla som läser min fiskedagbok. Det är er förtjänst att jag fortsätter tycka om att dela med mig av mina fiskeäventyr.
 
 

Kyla, gädda och solsken

 
 
Ja då var det dags för ännu en helgdag på isen, denna gången lovades det riktig kyla och väldigt lite
vind. Kallt blev det men också vindstilla så kylan bet inte så farligt. Som tur var sken solen också
vilket gjorde det ännu lite bättre. Jag och Martin S bestämde oss för att prova fisket en bit bort den
här dagen och drog bort prylarna, hålen borrades och vi satte ut våra spön apterade med mört.
 
 
Det visade sig vara riktigt segt, för alla på den här sidan sjön. Och det var många ute denna dag.
Vi hade ett gäng som satt till vänster om Fondan och hade många många angeldon ute, jag tror
de sammanlagt sprang på 3 eller 4 fäll under hela dagen. Fondan och Björn hade 2 eller 3 gäddor
och jag fångade 1 gädda på 2 fäll.
 
Lång väntan vänder från segt till lyriskt på bråkdelen av en sekund vid napp
För att vara så skonsamma som möjligt i den här kylan lyfter jag inte upp fisken mer än nödvändigt ur
hålet och krokar även av den medan jag håller den i vattnet. Det är rätt lätt att lära sig ta fisken själv
och då kan den andre fotografera.
 
Att använda sig av gälgreppet när man fångar en gädda är bland de viktigaste sakerna att lära sig när
man vill släppa tillbaks den. Skonsamt mot både dig och fisken, du får ett bra grepp och gör du rätt
kan du hålla en 15 kg tung gädda utan att den kan skaka sig loss och skada sig själv eller dig.
 
 
Sedan är det bara att snabbt lyfta upp gäddan vid foto-tillfället och vill man ta flera foton så är det bara
att sänka gäddan med stjärtfenan först och hålla kvar den i gällocket med en hand. Att tänka på att
vara så skonsam man kan vara under förutsättningarna man har är A och O. Den här gäddan vägde
nog strax under 3 kg och var inte värd att väga exakt så Martin tog några snabba foton under
avkrokningen och när jag höll upp den, sedan släppte jag ner den fort. Det hela tog runt en halv minut.
Tidigare inlägg Nyare inlägg