Magnus och jag hade bestämt oss för en fisketur men under dagen regnade det och vi var osäkra på
om det skulle spricka upp. Vi ville ut på Munksjön med vår båt, något vi inte funnit tid och ork att göra
ännu i år. Magnus hade även skaffat sig en bensinmotor som vi var sugna på att prova.

Regnet och blåsten höll tyvärr i sig så vi valde Västersjön och mete från land istället.
Vi hade inga problem med betesfisk och snart var vi igång med fisket. Bröderna Nordling tittade förbi
och just när de skulle gå och jag var 10 meter bort med jiggspöet så skrek Magnus att mitt paraply hade
flugit ut i vattnet. Berättade jag att det blåste? :)

Som tur var hade paraplyet kantrat i grunt vatten och stod på sned på bottnen. Av med kängorna och
upp med byxbenen, snart hade jag hämtat mitt underbara paraply. Jag ville inte att det skulle hända
igen så jag la det på kant så att det i alla fall täckte mina fiskeprylar och väskan.
Nu skulle det vara säkert...jo visst.

Jag plockade upp mitt jiggspö igen och gick bort där jag stod innan. Då skriker Magnus att jag har fisk.
Mothugget indikerade gädda av rätt stor modell, även fast mitt spö är på tok för mjukt för att kunna
känna skillnad på liten och stor gädda. Den kändes i alla fall som en 10+

Rusningarna hade jag ingen möjlighet att stoppa och eftersom det är så långgrunt så kunde man flera
gånger se den som en torped i vattenytan med fenorna stickande upp över vattnet. Slutligen tröttnade
gäddan ochjag kunde få in den till kanten. En kraftig best men inte var det en tia. Detta spö kommer
inte användas för gäddfiske igen, det kan jag lova. Mjukt ända ner till korkhandtaget och omöjligt
att drilla med.



Några abborrar av mindre storlek blev det också, en bra fisketur bortsett från vädret.
Regn och vind är inte någon skojig kombination. Tur att det finns flytoverall.

 

Eftersom jag varit mindre bra på att uppdatera bloggen med inlägg så har det blivit dags för inte mindre

än två stycken korta rapporter i ett inlägg. Vattnet är fortfarande kallt och i vissa vatten där vi varit har

aktiviteten varit extremt låg. Självklart ger man inte upp för det, när som helst kan ju startskottet komma

då de sega fiskarterna bestämmer sig för att äta sig feta efter en slö vinter och innan sin lekperiod.

 

2012-04-24

Vi kastar oss direkt in i första äventyret, som också var min födelsedag.

Det var en riktigt vacker dag med solsken och väldigt lite vind. Jag, Martin S & Anders F begav oss till

Huskvarnaån för feedermete. Vi visste redan innan att fiskarna kommit igång där eftersom jag var där

med Magnus tidigare i April.

 

Strax innan hade det duggat lite, precis så lite att det kändes friskt och gott i luften.

Martin var först upp och igång med feederfiskandet. Det tog inte alls lång tid innan han satte mothugg

på första mörten och det skulle visa sig bli en av flera mörtar för Martin.

 

Mört efter Mört fångade han tills det blev för många i hinken och vi fick göra iordning en inhängnad i ån

tills vi skulle åka hem. Ingen av oss gick hem tomhänt, bildligt talat alltså för Anders var ende som

faktiskt tog med sig Mört hem till vårt kommande gäddfiske. En av mina mörtar ses här:

 

Bra storlek för gäddfiske när gäddorna är riktigt glupska, kanske en aning för stora på sommaren och

vintern då gäddorna verkar föredra lite mindre bytesfisk. Men det brukar fungera i alla fall.

2012-04-27

Den här dagen skulle vi åka iväg till mina och Martins gamla hemtrakter. Det var jag, Martin, Magnus och

AndersF som bestämt oss för att prova lyckan efter gädda i Fågelforsdammen. Solen sken och det var

underbart väder bortsett från en rätt hård vind från syd. Satt man i lä så var det dock ingen fara.

Det började segt och fortsatte i samma takt. Ett par timmar efter att vi anlänt till platsen där vi tänkt

börja fiska så dyker mitt flöte, just när vi ska plocka ihop och förflytta oss. En riktigt liten gädda har tagit

min mört och den får agera fotomodell innan den släpps tillbaks.

Kameran var lite dåligt inställd när jag gav den till AndersF så bilderna blev rätt dåliga, helt och

hållet mitt fel så klart. Men det blir så ibland, inget att göra åt.

 

Förflyttningen var spikad redan innan så vi packade ihop och satte oss i bilen. En minut senare

parkerade vi lite längre bort och bar ner grejerna till ån. Här var det riktigt fint och perfekt område för

gäddorna att leka. Redan när Magnus och Martin kom ner så såg de två gäddor smita ifrån kanten och

ut på mer skyddat vatten. Ut med mört på krokarna och sedan var det bara att njuta av vädret, och

Magnus satte igång grillen.

Martin gick iväg ut på en udde av gungfly och fiskade.

Anders var den första som krokade en gädda på nya stället och den var i ungefär samma storlek som

min, dvs rätt så liten jämfört med vad vi ville ha. Men varje gädda får hjärtat att slå snabbare så Anders

var nöjd när han lyfte upp sin fångst.

Jag tog Magnus jerkspö och kastade lite, tänkte att det kunde få tiden att gå och så hade det varit

trevligt att få sin första gädda på jerkspö. Jag har inget själv så jag visste inte hur det var att drilla

gädda på ett så styvt spö. Jag börjar bli rätt bra på att kasta med multirulle också vilket alltid är trevligt.

 

De skrek på mig att korvarna var klara och jag gjorde sista kastet, då kände jag till min förvåning

motstånd mitt i öppna vattnet och förstod att en gädda faktiskt hade attackerat Buster Jerk-wobblern

som jag svingat ut. Ett ordentligt lyft satte krokarna i gäddan och jag kunde stolt lyfta upp min allra

första gädda på Jerk. Grattis mig :) Så här liten och ynklig var han tyvärr, men nu kan de väl

inte bli mindre i alla fall:

 

Ja det var allt för den här gången. Det skulle förvåna mig om det inte blev något fiske nu framöver

när det är så skönt ute. Ta tillvara på dagarna och fiska riktigt mycket ni också! Men missa inte

att det är ishockey-VM snart.

 

Avslutar med ett foto av Munksjön.

Torsdagen bjöd på en liten fisketur, efter en underbar början på veckan så hoppades vi in i det sista
att vädret skulle hålla i sig så att vi kunde prickskjuta gädda/abborre utan alltför mycket besvär.

Så var absolut inte fallet...
Vinden kom från norr och den var kall...riktigt kall. För att göra det extra irriterande så regnade det
också några gånger. Det gick ändå att fiska så klart :)



Vågor gör det lite jobbigt när man ska ligga still, och vinden trycker bort båten från platsen.



Efter Magnus nära miss så fortsattes det att leta fisk på ekolodet. De är verkligen inte utspridda och de
är svårhittade. Till slut fann vi en plats där vi kunde se både betesfiskstimm och bågar från större fiskar
på ekolodet. Där sänkte vi ner och fiskade en stund. Plötsligt ryckte det till och efter mothugg satt en
fisk på Magnus jiggade Löja. Den här gången satt fisken bra och vi kunde landa den i båten.



Det var verkligen inget monster men vad gör det när man sitter på sjön och har det skönt?



Snart var det min tur att visa att även jag kan fiska när vi såg en båge vid botten på nästan 12 meters
djup. Nästan omedelbart ryckte det till och spöet böjdes och jag fick ett stort leende på mina läppar.



Upp kom ännu en minigädda och jag var helnöjd.



Efter ett tag rycker det i mitt spö igen och ännu en gädda i samma kaliber kom upp.



Efter detta dog det ut, både nappen och vinden. Mörkret började lägga sig över sjön och vi gled bort
mot min båtplats men vi stannade till några gånger när vi såg fisk på lodet. Det var bara snabba stopp
och gav ingenting. Snart kommer den stora gamla gäddhonan som vi alla drömmer om.

Hon har legat stilla och lugn hela vintern men nu är hon i sitt rätta element, hon guppar vid
sjökanten ännu en gång. Förankrad och i väntan på nästa fisketur.

Jag och Magnus lastade båten runt middagstid idag i hopp om en skön eftermiddag på sjön.
Oj vad fel vi hade! Solen sken glatt mot oss men vinden från norr var iskall.
Som tur var så slapp vi enorma vågor. Som den där gången på Munksjön, kommer du ihåg
det Mange? :)

Fisket fortskred givetvis ändå, väder får inte stoppa oss. Magnus styrde skeppet och jag
satt ihopkuren och huttrade som om jag var nånstans nära Antarktis. Jag tog ju för givet
att det skulle vara varmt för det var det igår, fel som vanligt. Det är dumt att anta.
Så här satt jag nästan hela fisketuren:


Vårt fiske gick inget vidare i början. Först gjorde vi några rundor i kanten till djupet i mitten på sjön, sen
ankrade vi upp och kastade lite jiggar och annat med lika dåligt resultat. Det positiva där var att vinden
åtminstone inte låg rakt på oss så det var någon grad varmare där.

Sedan stod vi inte ut längre med den platsen så Magnus erbjöd mig en av hans tröjor och jag tackade ja
på direkten. Det var dags för att aktivt söka fisken med ekolodet och sedan vertikaljigga på plats.
Upp drogs de båda ankare som hållit oss på plats och vi tuffade iväg på pråmen i jakt på storfisk.


Vertikaljigga säger sig självt egentligen. Man jiggar men kastar inte utan man släpper jiggen rakt ner
och sedan låter man båten göra förflyttningen av jiggen medan man själv bara sköter rörelserna, rycker
lite för att ge jiggen liv.

Det visade sig vara jobbigt i vågorna men plötsligt avtog vinden och det gick att hålla båten rätt så
stadigt på den plats där vi sett fisk på ekolodet. Så nu när vi hade vinden på vår sida var det bara att få
till tekniken. Denna läroperiod gjorde att jag satte ett tackel i något rep eller liknande som kanotisterna
släppt ner, de ligger överallt i sjön och jag är personligen inte vidare glad i dessa marodörer av sjöar.
De passar bättre i en inomhusbassäng än på en fin sjö där de förstör för alla andra och tar upp extrema
ytor av sjön. Men men, nog om dessa snubbar. Mer om oss!

Magnus hade känning först, ett ryck i spöet och hans mothugg var någon milisekund för sent.
Surt. På det igen.
Nästa hugg kom på Magnus igen och denna gången böjdes spöet så det var nära att knäckas.
Magnus kämpade ett tag med vad vi hoppades var en Abborre men trodde var en Gös, och som visade
sig vara en fin gädda. Ett riktigt ljust och välgött exemplar av Esox Lucius.


När jag äntligen fick en fisk på kroken och lyckats drilla upp den till några meter från ytan så såg jag att
det antingen var en stor abborre eller en gös på runt 2 kg. Den skimrade till med sidan och sedan valde
den att släppa och försvann nöjd ner i djupet igen. Det var det enda hugg jag hade på hela dagen.
Så kan det vara ibland. Sol på nosen fick jag i alla fall och kunde konstatera att jag fortfarande har fräknar.

Tack för fisketuren Magnus.

Ja nu sa jag det igen, sista helgen på is var det....denna gången.
Om man hoppas tillräckligt mycket...

Martin Svensson och jag begav oss till Anders för att ismeta i Lördags. Två helt olika förutsättningar
hade utlovats av lika många vädergudar. Yr.no lovade lugnt på vindfronten medan klart.se satsade på
regn och stormbyar. Det blev solsken och runt 6-8 sekundmeter i snitt.

Några små fjuttar kom upp under förmiddagen, egentligen ingenting att dokumentera men vi fotade
en del av dem i alla fall. För jag gillar ju att fota när det tas fisk :)


Snart var det min tur med två stycken snipor








Martin hade vid detta laget varit utan hugg på sina spön men det skulle snart ändras.
Med en halvtimme kvar på klockan så tog han två stycken inom loppet av en microsekund.
Nja kanske inte riktigt så kort tid, men historien var rätt rolig.


Jag hade precis avslutat filmningen av Martins drillning av hans första fisk för dagen och Anders stod
med lip-grip'en i högsta hugg för att knipa tag i gäddans underläpp när Martin tittade bort och skrek.
-Tintin, ta handsken...och kassen!

Då tittade jag också upp och såg Anders handske glida i hög fart över isen, tätt följd av IKEA-kassen
full med avkrokningsprylarna. Med vinden i ryggen stegade jag, graciöst som en älg, efter handsken som
höll ungefär 14 knop. Jag försökte minst tio gånger att sätta foten på handsken i farten, för jag hade
bråddar på skorna så när jag väl stampade ner stannade jag vilket resulterade i att handsken sekunden
senare var fem meter bortanför mig och jag hamnade på rejäl efterkälke.

Alltmedan detta spektakel utspelades drillade Martin sin gädda och Anders fångade den med lip-grip'en,
och de skrattade högt och pekade förnedrande på mig. Som tur var så var jag helt oviss om detta då jag koncentrerade mig till 110% på att fånga flyende fiskeprylar. Till slut så lyckades jag självklart att samla
in allt som försökte rymma och även riggat upp ett av Martins spön som slagits omkull av den glidande
IKEA-kassen. Då ser jag hur Martin står vid ett annat hål och drillar fisk.

Jag skyndar mig dit och visst fångar han ännu en fisk i allt kaos. Den största för dagen visar det sig till
och med. Hans första gädda missar jag att fotografera men den andra och största var jag närvarande vid.



Anders knep sista fisken för dagen och den var en kompis från Februari, då jag fångade den vid ungefär
samma plats. Det bruna märket nära ryggfenan går inte att ta miste på. Catch & release fungerar.


Klicka på bilden nedan för länk till Anders inlägg där jag fångar samma fisk, klicka sedan för större bild.

Då var det Lördag igen och fortfarande runt 15 cm is på sjön. Magnus och jag var redo för en
trevlig dag i jakt på stora fiskar. Magnus hämtade upp mig strax efter soluppgången och vi var
snart framme vid sjön. Vi lastade ur och gjorde i ordning all utrustning i solens varma sken.


Det var inte sommar direkt så overaller & mössa var fortfarande nödvändigt, åh g*d vad jag längtar
till varmare årstid nu! Tiden kan inte gå tillräckligt fort.

Isen kändes bra när vi tog de första stegen och efter några provborrningar medan vi rörde oss mot
baslägret konstaterade vi att just vid den här delen av sjön var det rätt jämntjockt. 15-17 cm duger gott
att gå på. Nu var det bara till att få ut våra spön och sedan njuta av den vackra morgonen.



Det tog inte ens en kvart innan Magnus fick springa på första fället och ett mothugg senare resulterade
i ett gäddyngel som var nästan i storlek med mörten.


Och så tillbaks han simmar


Efter den här lilla gäddan fick vi en hel del lugn tid som vi kunde ägna åt att njuta av solen.
Det var några plusgrader och nästan ingen vind alls, helt perfekt med andra ord.
En välbehövlig kaffepaus med goda äggmackor, allt som behövs för att ta det lugnt en stund.





Det var Magnus som fick de flesta nappen denna dag, här missar han en fisk som gjorde skada på
mörten men inte satt kvar tillräckligt länge för att gissa om storlek eller fiskart.


Nästa fisk att komma ur hålet blev min och den var i samma storlek som Magnus gädda.


Allt som allt var det en helt underbar förmiddag på isen, något jag kände att jag behövde.
En flock med flyttfåglar flög över oss också, ännu ett vårtecken.

Martin Thomasson med far & jag åkte mot Fondan strax efter 07.00 i morse för några
timmars ismete på Landsjön. Fondan och Björn hade precis fått ut sina spön när vi anlände
och det gick fort för oss att få ut våra spön också.

Under tiden jag höll på med mitt sista spö så fångade Fondan en gädda av mindre modell
och hoppet om fler gäddor tändes direkt. Men gäddorna uteblev och under några timmar
så var resultatet endast en riktigt sargad mört på ett av Björns spön och en liten gädda
som Björn tog på Fondans spö när han var inne och bryggde kaffe.



Efter att ha köttat i oss några grillkorvar var och jag precis tömt en kopp kaffe så gungar vippan loss från
linan och svajar fram och tillbaks på ett av mina spön. När jag kommer fram så dras linan ut i stadig takt
och jag gör mothugg direkt. Genast känner jag att det är en bättre fisk än de vi fått hittills, både på
motståndet och de kraftiga huvudskakningarna. Fisken vevas in upp mot hålet och sedan gör den en
rusning ner mot djupet, detta sker flera gånger och varje gång får vi se gäddan i ljuset där solen skiner
ner i hålet. Vi landar gäddan, krokar av den och väger den till strax under 5 kg. Inte skitdåligt.



Efter den här gäddan fick jag en liten snipa som knappt vägde kilot.
Allt som allt, en trevlig fiskedag i solen. Fast det var riktigt blåsigt stundtals och man blev snabbt nedkyld.

Det har inte blivit mycket fiske senaste tiden men några gånger har vi varit ute och halkat omkring.
Sista isfisket utspelades i en av våra stadssjöar här i Jönköping. Jag och Magnus hade planerat allt in i detalj och det var en enkel match att förverkliga allt.

Dagen innan fisketuren ordnade vi mört och passade samtidigt på att scouta läget där vi tänkt fiska.
Det var tjock is och såg riktigt bra ut för morgondagen.


Magnus dotter och framtida storfiskare Noelle gjorde oss sällskap


När vi var klara där så började väntan på nästkommande dag och fisketuren.
Vi såg till att vara på plats vid sjökanten redan innan 8 på Lördagen och vi var båda så enormt
taggade att det var svårt att hejda sig. Men mycket skulle plockas ur bilen och läggas på pulka.

Till slut satt vi där i alla fall.



Isen var mellan 25 och 30 cm tjock och det kändes i armarna efter borrning. En motorborr skulle varit underbar att ha haft. Då går det ju göra lite förflyttningar ifall fisket är dåligt. Så som det var idag.

Det tog några timmar innan första nappet, jag satt vid mitt yttersta spö och pysslade med uppsättningen.
Mörten hade jag sänkt så den simmade några meter från isen, ungefär lika långt både upp till iskanten som till bottnen. Magnus hade tillfälligt gått till bilen för att fixa med ena foten som blivit blöt och nedkyld så han satt och njöt i värmen en bit bort.

Till vänster hör jag ett plingande och när jag tittar bort mot Magnus yttersta spö så ser jag hur vippan böjer sig mer och mer samtidigt som den skakar lite grann. Till slut så löser den ut och gungar fram och tillbaks.
Första nappet äntligen...men Magnus är flera hundra meter bort!

Jag ställer mig upp och viftar med armarna allt vad jag kan och skriker, inte för att jag tror han ska höra men det kändes rätt i alla fall. Ingen Magnus kommer ur bilen. Jag springer bort till hans spö och ser att fisken som tagit mörten drar ut lina i stadig fart. Då försöker jag igen att vifta med armarna men ser ingen rörelse på bilen.

Det får bli jag som tar det här fället helt enkelt eftersom Magnus inte kommer hinna ut hit innan fisken både svalt och skitit ut mörten som den tuggar på, tillsammans med några trekrokar vilket garanterat skadar fisken om den sväljer tacklet. Mothugget känns bra och jag drillar upp fisken mot hålet, fisken gör några rusningar men det är inte någon överväldigande fight direkt och efter en halvminut kan jag ställa mig på knä och föra ner handen i hålet för att få ett gälgrepp. Stadig som nästan alltid lyfter jag upp gäddan och samtidigt ser jag Magnus komma springande ut på isen. Vi möts halvvägs vid basecamp och där krokas gäddan av och släpps tillbaks i ett av pimpelhålen.



Någon bjässe var det verkligen inte men det är trevligt att det i alla fall kommer upp någon fisk ur hålet.
Den här var enda gäddan för dagen. Jag missade en rejäl abborre som självklart tagit den största mörten vi hade som satt på de största krokarna. Synd, den var riktigt stor.

Det blev en trevlig start på ismetet med hela 9 stycken fångade och återutsatta
gäddor på Landsjön i Söndags. Dessvärre vägde ingen mer än 2,7 kg.
Jag fick 4 eller 5 och de andra 3 delade på resten. Det kokar i blodet och jag vill ut igen!

Isen var perfekt där vi var, 6-7 cm nära kanten och 30 meter ut så var isen runt 9 cm tjock.
Hård och stabil kärnis. Jag hörde dock att några skridskoåkare gått igenom isen på Landsjön igår.
Som tur är så klarade de sig, men se upp där ute på isarna. De kan vara 10-15 cm på en plats men jättetunn bara ett tiotal meter bort. Så ha en isbill och slå ner i isen med den framför er, säkerhet är viktigast!

En av Magnus gäddor

Man såg gäddorna riktigt bra genom isen, det var häftigt. Tyvärr så var jag korkad och glömde ladda batterierna till min kamera så jag kunde inte filma, vilket jag hade velat.

Det är inte ofta man upplever så här bra is att filma gäddorna igenom.

*Uppdaterat*

Anders filmade och skickade filmen till mig idag så här är vad han såg.

Så där ja, aningen bättre. Men fortfarande inget monster. Det tar vi nästa gång!

Mothuggskungen Mange

Man får hoppas att det blir ett lika trevligt och lika gäddrikt fiske med Fondan & Co då.

Klockan 7 i Lördags körde Magnus upp framför mig, morgonen var riktigt kall och solen hade ännu inte hunnit upp.
Vi skulle ut på en trollingtur och var så entusiastiska som man kan vara. Död mört var betet för dagen, men Magnus hade även med sig en stor sill som han tänkte prova.

Väl framme vid sjön och båten kunde vi konstatera att förutsättningarna var riktigt bra för gäddfiske.
Knappt någon vind, mulet och kallt. Nu var bara det svåraste kvar, att få dem att nappa.
Båten vändes och puttades ner i vattnet och alla prylar flyttades från bilen till båten fort.
Vi var riktigt uppspelta och sugna på att få ut våra spön i vattnet.

Vi började sakta trolla på västra sidan av sjön, upp mot norra delen. Sedan gjorde vi en stor sväng och gav oss ut på djupet för att till slut hamna på västra sidan igen. Ingen fisk ännu men det var en så skön morgon att det inte gjorde så mycket. Det skulle hända snart, det var vi säkra på.

När vi kommit ner till södra änden och vänt så ser jag att mitt flöte sjunker.
Jag gjorde ett ordentligt mothugg och möts av några halvdana gungningar.
En fisk var på och det bådade ju gott.
Med mycket lina ute så tog det ett tag att drilla in gäddan till båten och sedan kunde den håvas fort av Magnus.
Den var inget monster direkt men gäddorna i den här sjön är så ljusa i fjällen så den var en fröjd att se.
Vi har inte haft så mycket tur när det kommer till gädda i den här sjön.
Men nu satt jag där med en i handen


Vi körde någon timme till med några napp, men ingen mer fisk blev det.
En trevlig tur i alla fall, synd bara att Magnus fortfarande inte fått någon gädda på sitt nya spö.
Men det kommer.

Kanske var detta sista tur med båten för året, det skulle visst komma in kalla vindar från öst nu.
Vi får se helt enkelt. Nästa tur blir nog Lake, det tycker vi om.

Igår blev det lite lugnt fiske.
Jag, Fondan och Thomasson gav oss iväg för att feedermeta några timmar.
Vi hade bestämt plats men där var det upptaget, då åkte vi till nästa plats på listan och där var det också upptaget.
Nästa plats vi tittade på var på tok för blåsig, så vi hamnade på en plats där vi haft bra mete förr och som inte var så långt bort från där vi stod för tillfället.

Utrustningen packades upp och feederkorgar fyllda med hemmagjord mäsk kastades ut, tillsammans med en krok i storlek 10 betad med några majskorn.

Det tog inte lång tid innan första fisken fångades, en liten mört.

Mörten låg runt medelvikt på 350g, aningen för stor för bottenmete efter gädda som jag hade tänkt klämma in bland alla feederspön. Så jag fick snällt vänta.

Några minuter senare tog Martin T en mört i rätt storlek som jag sätter på ett trekrokstackel och kastar ut.
Jag kör bottenmete med ett 50g päronsänke för att inte störa bland de andra linorna som går kors och tvärs.

Fisket fortsätter och några Björknor får besöka oss




Mörtar blir det så klart också en hel del



När Thomasson testar en jerkwobbler som han tillverkat så går han på min bottenmetelina några gånger vilket skrämmer mörten där nere i djupet. Detta resulterar i att en gädda som förmodligen stått och tittat på mörten ett tag väljer att göra ett utfall. Napplarmet börjar pipa frenetiskt och med ett fast och bestämt mothugg sätter sig krokarna i gäddans gap.

Den gör några riktigt långa och kraftiga rusningar, först ut mot djupare vatten som jag pumpar tillbaks den från och sedan bort mot några grenar som går ner i vattnet som jag också lyckas pumpa bort den från till slut.

Gäddan landas och är tjock & go precis som en gädda ska vara nu strax innan lek.



Gäddan har riktigt fina färger, mörka och kraftiga. Hon verkar vara i riktigt bra kondition och kampen som hon bjöd på var trevlig. Hon vägde 4,6 kg och det är ju inte alls dumt. Ett trevligt avbrott under feedermetet måste jag säga.

Det utlovades stormbyar och stormbyar fick vi.
Vågorna gick höga när vi backade ner med bilen och båten mot rampen.
Vattnet var mörkt och det såg inte värst gästvänligt ut.

Men jag och John ville ju fiska och fiska, det skulle vi göra.
Båtvagnen sänktes tills vi kunde släppa i båten och utrustningen gjordes klar att användas.
Nu skulle här fångas gäddor var det tänkt.

Enorma wobblers valdes ut och när våra spön satt i hållarna så fanns det inte mycket mer att göra än att vänta in huggen. Ja och dricka kaffe så klart, och äta mackor.

Efter ett varv runt rutten så kom vi upp på lite grundare vatten och wobblern gick ner mot botten, några sekunder senare när djupet ökat lite grann så gick spöet i en båge. Snabbt greppade jag och gjorde ett mjukt men bestämt mothugg och där satt en fisk på.

Vi bråkade en liten stund, gäddan och jag, ibland tog jag lina och sen fick gäddan ta lite.
Hon bröt ytan rätt så fort och vi kunde se att hon var en fet och romstinn hona, kort men stor om magen.

Väl inne i båten såg vi att hon nog kunde vara lite större än båda av oss trodde och när hon lyftes in i båten så var det ett faktum. Inget monster men inte heller någon av dussinfiskarna som vi brukar få i Munksjön.









Bygget av S.M.O.T-huset börjar sjunga på sista versen nu, snart står det klart och det kan manske bli lite trevligare syn än byggplats där runt.



Här kan man ju se lite vågor också, fast blåsten fastnade inte på bild tyvärr.
Nu är det äntligen slut på isfisket, det har varit roligt men det var verkligen dags för öppet vatten nu.

Ja precis, i Landsjön

Morgonen började som vanligt med att mans tressar sig i fiskekläderna ovetande om det är 4 minus eller 4 plus ute, eller hur det kan tänkas bli senare på dagen.
Man klär sig helt enkelt varmt, så finns alltid möjligheten att klä av sig några plagg.

Hasa sig ut genom ytterdörren och ned för trappan. Martin T har nyss parkerat utanför, spön och prylar lastas in i bilen och vå är på väg.

Solen skiner, fåglarna kvittrade säkert nånstans i ett träd, det blåser inte alltför mycket.

När vi parkerat bilen på framsidan hos Fondan har vi målet i sikte. Den kritvita skorpan på Landsjön.
Ännu en dag med isfiske väntar. Ännu en dag då den där monstergäddan kan välja ens mört.

Glada i hågen traskar vi ut till de andra, som redan varit där en stund och precis satt ut sin utrustning.

Han skapar raka och fina gångar ända fram till platserna där våra hål kommer att hamna några minuter senare.

Vi plockar upp, tacklar våra spön och borrar hålen i isen. Ut med spön och sedan sätta sig ner.
Vad underbart, molnfritt började dagen och det blåste en svag bris från syd-väst har jag för mig.

Inte lång tid efter att vi satt oss fäller det första gången. En liten gäddsnipa på något kilo får syna sina gudar (oss) innan vi bestämmer att han har mer att uträtta här i livet.
Ner i hålet igen och en ny väntan börjar.

Andreas och Jonas från SG Zander satt ett stenkast bort och de fick första gäddan som jag kunde fota, var ju inte snabb nog för att hinna med Fondans minsting.


Tjugo minuter senare var det äntligen min tur att få gäddkontakt och vilken kontakt sen!
Några gånger hade vi haft 'pill' på betet på just detta spö, i mitt favorithål, som resulterat i att gäddan släppt mörten innan vi kom fram till hålet.
Denna gången var det annorlunda. När jag kommer fram piper det fortfarande i mitt elektroniska napplarm och linan rullas sakta men säkert ut från spolen. Snabbt tar jag tag i spöet och gör ett rejält mothugg.

Redan vid mothugget kändes det att kontakten var av lite större modell och eftersom mitt favorithål är nära land och på bara några meters djup har jag gäddan uppe vid hålet rätt fort. Huvudet är enormt och de andra börjar nu flockas runt mig.
Vi får upp henne (kanske honom) och mäter gäddan först. Den sträcker sig till 108 cm.
En rejäl bit, även för en erfaren fiskare.
Smal som den tyvärr var så visade inte vågen lika trevliga siffror. Men fortfarande ett nytt personbästa med ismetespö.


Jag är i vilket fall skitnöjd och vid den här tidpunkten börjar man känna av en gassande hetta från solens värmande strålar. Man är aningen bränd i ansiktet nu måste jag erkänna. Aj aj :)

Fondan blev med ännu mer fisk senare också och här har vi ett fotobevis på det


Och Martin T ville inte vara sämre så han klippte lite gäddor även han till slut


Våra ökända basläger inreder vi med både omtanke och förnuft, här har vi hela det glada gänget

Grått, blött och kallt. Det är en bra beskrivning av denna Lördag.
Vi hade några fiskar på krokarna som verkade riktigt stora, men man vet ju aldrig hur stora de är förrän de är uppe ur hålet. Man har ju blivit lurad förr.

I Landsjön finns det ju bevisligen stor Gädda och till slut kniper vi säkert ett monster om vi fortsätter att nöta.
För det är just vad fiske går ut på, att nöta och nöta tills det ger utdelning. Sen måste det så klart finnas potential för stor fisk där man väljer att nöta.

Som sagt var det en del hugg under dagen men bara fyra gäddor över iskanten sammanlagt. En mört pimplades upp också av Björn.

Jag började dagen med en liten unge på 1,6 kg. Sedan satte Martin T ribban med en fin tös på 5,68 kg.
Fondan klippte en som vägde 2,1 kg och avslutningsvis blev det ännu en till mig som vägde 3,2 kg.

Allt så allt en dag som vanligt, varken jättedålig eller jättebra.
Men umgänget är alltid i toppklass där ute hos Fondan så ur fisketurs-synpunkt var dagen riktigt trevlig.

Det kan möjligtvis bli en tur imorgon också om man orkar med det, då skulle det nog bli aningen bättre väder.
Här kommer bilder på några av gäddorna:

Söndagar har blivit fiskedagar för oss denna vinter. Vi har varit ute väldigt många Söndagar och den här vintern är helt klart den jag varit ute mest och isfiskat någonsin. Jag är ju inte världens mest bekväme vid kallt väder haha

Söndagen den 6e var inte annorlunda dock och vi åkte iväg, en aning sent, mot Landsjön för att ännu en gång försöka vinna de tjocka damernas hjärtan genom att göda den friskt med små mumsiga mörtar.

Då vi var sena och ville komma ut fort så gjorde vi en bestämd vänstersväng ner vid båtiläggningsrampen, ut på isen och genade bort mot vårt sedvanliga Basecamp. Saaben var inte någon isracingmaskin direkt och det var av någon underlig anledning väldigt halt där ute. Men det gick bra.
Snor ett foto av allas vår käre Fondan:


Vi tömde bilen och slirade bort på isen igen, parkerade på Fondans infart och promenerade ner till baslägret.
Hålen borrades, grejerna monterades ihop och mörtar sattes på krokarna. Nu var våra spön utsatta vid hålen och vi kunde vänta.

Vädret var så jäklar perfekt...bortsett från en iskall vind som turligt nog skulle avta under dagen.
Solen sken, några moln fanns inte att se så långt ögat kunde nå och vi satt ju och fiskade. Perfekt helt enkelt.

Som vanligt var det fäll på våra spön som inte ledde till krokad fisk, om det är abborre/gös som tuggar till på mörten eller om det är försiktiga gäddor får vi låta vara osagt.


Här var det fisk som följde med upp till hålet, hon var väl lika nyfiken på oss som vi var på henne. Men väl uppe så att vi kunde skymta henne så släppte hon och gled ner i djupet igen.

Jag lyckades i alla fall att locka upp en gäddhona för fotografering, hon var en vacker dam som börjat lägga på sig nu inför den stundande vårleken.

Hon vägde blygsamma 5.6 kg men till vårleken har hon säkert byggt på ett kilo i alla fall.
Medelvikterna för oss i Landsjön går sakta uppåt och det bådar ju gott.
Tyvärr blev ju detta den sämsta fiskedagen under hela vintern här på sjön.

Solen var som sagt riktigt skön denna dag, det känns att vi är på väg mot sommar igen.


Nu på Söndag lutar det åt ännu en fiskedag. Då blir det nytt personbästa...kanske :)

Onsdag

Mitt i veckan, kylan omsveper en på några sekunder då man stiger utanför dörren och är man som jag så tvekar man inför tanken på att vara ute en dag som denna. Men solen visade sig och efter några raska steg så blev det aningen bättre.

Inget fiske idag men jag & Martin S + hans lilla dotter Melinda besökte Waynes tillsammans med resten av barnvagnsmaffian.

Några koppar kaffe och en massa fiskesnack kan ju inte vara annat än en bra förmiddag.

Nu sitter man hemma igen och funderar på vad framtidens fiske kan ge. Sommaren känns ju nära med detta vädret. Man skulle bara ha obegränsat med tid och obegränsat med pengar, då hade det varit superbra :)

Vårt fiske i vinter har inte givit några direkt stora gäddor och det får vi väl ta igen i sommar. Men andra fiskekompisar har mer tur.
Morkass och LuDDan var ute härom dagen och fick en fin fisk på ismete och var vänliga nog att filma sin fiskedag åt oss alla att se


Fondan och hans Landsjön har givit oss många timmar trevligt fiske i höst och vinter med öl, varmkorv och gädda.
Hoppas bara nu att abborren kommer tillbaks till sin vanliga form, storlek och mängd.