Morgonen gryr, solen är på väg upp över Jönköping och vi packar bilen för den lilla trippen upp till Landsjön och Anders Fondelius.

Martin S och jag är taggade till tusen. Ännu mer taggade hade vi varit om inte Martins hela fiskeutrustning stulits från hans förråd några veckor tidigare *må satan sätta eld på tjuvarnas ögon* men vi hade mina och Fondans spön så vi skulle klara oss. Här delar vi lika med nappen på isen.

Väl uppe hos Fondan lastade vi ur och tog på oss flytoverallerna, inte för att vi trodde vi skulle ramla genom isen utan för att de är varma och sköna. Upp med grejerna på ryggen och med raska steg klev vi ut på Landsjöns vidder.
Det var vindstilla och solen hade börjat värma så där gott som bara en sol kan göra, oj vad jag älskar den där stora gula pricken på himlen.

Anders och Björn hade blivit klara med sina prylar några minuter tidigare och det tog inte lång tid innan vi fått ut våra heller. Vårt samarbete med borrning och uppsättning av spön var i perfekt symbios.


Martin Thomasson kom någon stund senare och då hade vi ytterligare några spön att dela på.
Medan Martin Svensson borrade hålen och Fondan isade ur dem så satte jag och Martin Thomasson ut hans spön.

Vi höll på att sätta upp sista spöet när första fället kom på det vi nyss hade satt ut bakom oss. Det var min tur att börja så jag sprang bort till hålet och böjde mig ner. Rullen var stilla och linan var inte ens sträckt, nylonlina har ju en tendens att få formen från rullens spole och den där spiralen ner i vattnet betyder allt som oftast att ingen större fisk finns vid andra änden av linan.
Men man ska aldrig vara för säker. Jag tog av mig vantarna och greppade linan, sedan började jag sakta och väldigt försiktigt hala in linan för att se om jag kände motstånd. Först kändes ingenting men sedan var det något där. Just i den sekunden bestämde sig fisken för att det var dags att kila vidare och rullen började spotta ut lina.

Jag tog tag i spöet, såg till att jag hade kontakt med fisken och gjorde sedan ett lätt mothugg. Först uppfattade jag det inte som att någon fisk fanns där, jag utbrast till och med -nej den släppte men fick snabbt ta tillbaks det då jag efter ett par varv med rullveven kände några goa knyckar i spöet.

Det var ingen dramatisk fight utan bara några stycken korta rusningar strax under hålet. Gäddan lyftes upp, vägdes och fotograferades för att sedan få simma tillbaks ner till sina gäddkompisar i djupet.

Nu var det en rätt lång stunds väntan på nästa fäll och Björn hann både åka och handla Cola + korv samt tända grillen och grilla korven innan nästa huggperiod (om man nu kan kalla det så) kom och vi fick två fäll på några minuter.

Grilla är gott, väntan på korven gjorde däremot att magen på ett väldigt aggressivt sätt sa att den var hungrig.
*morr* sa den




Och så inleddes ännu en av dessa väntetider på nästa gädda. Det tog någon timme och då var det dags för Martin T att sätta nytt dagsrekord med en gädda som hade riktigt stort huvud och var väldigt långsmal.


Efter denna gädda och någon timmes väntan så gav jag och Martin S upp men Fondan och Martin T var kvar i hopp om en gädda åt Fondan också. Det skulle visa sig vara en bra strategi för han bräckte Martin Ts dagsrekord och tog alltså dagens största fisk


Efter detta gav även dessa herrar upp och väntan till nästa tur började.
Förhoppningsvis tar det inte alltför lång tid innan vi står där på isen igen och njuter av vårvärmande solsken.

Det började som en helt vanlig morgon.
Solsken hade utlovats, grenarna i träden utanför mitt köksfönster rörde sig inte nämnvärt i den lilla vind som fanns för tillfället.
Snö hade det inte fallit på ett tag och tövädret hade tagit bort den lilla snö som låg på isen sedan tidigare i vinter.

Detta hade potential att bli en väldigt bra fiskedag på Landsjön!

Strax innan åtta plockades jag upp av Martin Thomasson och vi anlände till Fondans gård strax efter åtta.
Vid urstigning av bilen kunde konstateras att det inte alls var någon vindstilla morgon men det var inte så farligt ändå.

Utrustningen packades ur bilen och upp på ryggar och i väskor, promenaden ner genom Fondans trädgård och ut på sjön var rask.
När vi svängde runt hörnet på förrådet och isen uppenbarade sig var min första tanke:
varför köper jag aldrig de där förbannade broddarna som jag tänkt på så länge?

Ja ja, det var ju för sent nu ändå :) när vi traskat ett par steg på den frysta vattenytan så mörkte vi att det var rätt okej att gå på ändå. Vi halkade inte så mycket så det skulle nog gå bra.

Björn var redan ute vid baslägret och hade fått ut sina angeldon när vi ankom. Vi borrade några hål och satte ut våra ismetespön och sedan var väntans tid inne.

Medan vi väntade på de stora simmande gurkorna att sluka våra beten bestämde vi oss för att försöka pimpla upp några till...utifall att det var skitbra fiske, vilket sedan skulle visa sig vara en lite väl entusiastisk förhoppning.

Men pimplade gjorde vi gladeligen och utan en enda mört som fångst.
Så här vackra är vi när vi pimplar:


Vi försökte på några olika platser utan resultat och sedan flyttade vi oss till ett av Fondans ismetehål, borrade upp några hål runt det och satte oss för att pimpla. Det hade nämligen varit någon fisk och skakat om betesmörten på hans spö just innan. Vi trodde det var abborre, det vill säga ända tills jag sänkte ner min lilla mormyska i hålet och möttes av tvärstopp.
Jag började dra upp linan och kände att det var gädda efter några meter, den gjorde på tok för många skakningar och ryck för att vara något annat. Väl uppe vid hålet visade den sin gröna kamouflerade sida, gjorde en sista rusning och rätade kroken på den stackars lilla guldfärgade mormyskan.

Så kan det gå, jag hade ändå inte fått upp den ur det lilla hålet som vi pimplade i så det var inget att gräma sig över.

Björn satte ribban med första gäddan på några kilo, Martin T tog störst gädda för dagen på 5,3 kg och jag avslutade med en liten snipa som vägde 2,5 kg.









Reslutatet blev alltså 3 gäddor på en hel dags fiske, förmodligen det sämsta ismetepasset vi haft i Landsjön.
Men men, en fisketur är en fisketur!

Tack för en bra dag grabbar!

Vi hade finbesök idag på Landsjön, men mer om det lite senare.

Söndagen var inplanerad med fiske på schemat och vi åkte hemifrån mig runt kvart i åtta, resan gick fort i all spänning och snart var vi på plats. Vi packade ur bilen och stånkade ut på isen med packningen.

När jag vände mig om och såg över Fondans hus så kände jag mig tvungen att ta fram kameran, detta var vad jag såg:


Ytterligare en kvart senare var vyn denna:


Spelet av olika färger och ljusintensivitet var riktigt vackert att följa.

Vi borrade och satte ut våra spön och huggen började komma direkt.
Fram till 11-tiden var vi uppe i 8 stycken landade gäddor och flera missade fiskar.
Sedan började det gå trögt, det verkar som gäddorna tog en lång paus runt denna tiden och en eftersläntare tog vi lite senare.




När jag lagt mig på sidan vid ett hål och pimplade i väntan på korvarna som grillades så kom en grupp tjejer vandrande över isen och mot oss. En av dem gick direkt fram till mig och började fråga ut mig på engelska om vad vi gjorde, hur vi gjorde det och vilka fiskar vi fick.

Det visade sig att de var utbytesstudenter från Spanien som studerade nere i Skåne. De hade skaffat en bil och åkte runt för att se mer av Sverige.

Tyvärr var det ju stiltje på fiskfronten just då så de fick aldrig se några gäddor mer än på bild och inga älgar heller som de hade hoppats på att kunna se. Kanske de såg några älgar senare, det får vi ju hoppas.

Trevliga var de i alla fall, tjejerna. Och söta var de också :)

Sista fisken var det min tur att ta och den kom sent på eftermiddagen. Hon var inte stor men man är alltid nöjd med fisk oavsett storlek när man stått och glott på spöna en längre stund:

Morgonen var tidig och när jag tittade ut ur köksfönstret låg det fem centimeter snö på varenda gren i trädet utanför.
Det var vackert men är ju inte riktigt optimalt för isfiske.


Idag var det dags för att prova Rocksjöns vita vidder i jakt på den där mostergäddan, monstergösen eller monsterabborren. Man hör talas om de där jättestora fiskarna som någons kompis farbrors granne tagit för några år sedan, liknande historier har nog alla sportfiskare hört och de är alltid skrönor...eller?

Vi anlände och tittade ut över en vittäckt sjö och det såg så lugnt och vackert ut.
En lätt dimma låg och slickade den frusna ytan.
Nu var det bara att kravla sig i flytoverallen och promenera ut på sjön.



Vi hjälptes åt att borra hålen genom den 40 cm tjocka isen, man blir riktigt mör i armarna efter några hål.
Men till slut var vi fördiga och satte ut våra spön och tog var sin kopp kaffe.
Nu började väntan på att bjällrorna och vipporna skulle indikera pill och hugg.


Den första indikationen var förmodligen bara mörten som var stark och utlöste vippan och sedan tog det en bra stund innan vippan på mitt spö plötsligt gungade fram och tillbaks. Jag sprang fram och såg att linan drogs ut i lugn och stabil takt. Klämmorna som håller spöet lossades och när jag lyfte spöet så kände jag ett litet gung.
Fisken satt och jag kände rätt fort att den inte var stor. Så länge det inte var en abborre då, i så fall skulle den nog vara rätt okej.

Första gången vi såg den i hålet var vi alla övertygade om att den vita skuggan där nere var en Gös men det var en Rocksjö-ljus gädda i miniformat. En fisk i alla fall, det får man vara nöjd med!


Ja det var det enda för dagen, tråkigt att de andra inte fick någon fisk. Peter tappade en lite bättre gädda nära hålet.

En glad skara satte i Söndags planen i verket, att fiska efter storgäddorna som simmar i Landsjöns mörka djup. Fiskeutrustningen gicks igenom noga dagen innan och testades i en annan del av Köping...nej, jag menar Landsjön! Mer om det passet senare.


Att bege sig till Fondan och fiska är alltid trevligt. Ibland bjuds det på gott kaffe, ibland ställs grillen fram. Vi har några meter till Landsjöns strand och sällskapet är aldrig dåligt.
Det var ingen skillnad den här gången, 6 stycken var vi som samlades denna Söndagsmorgon.
Fondan & Co har fiskat i några veckor och med mildvädret som varit så hade knappt de gamla hålen frusit. Det var enkelt att slå upp dessa hål och borra några nya för alla spön.
Säkerligen finns det fiskare som tycker att man ska slita som ett djur fysiskt för att förtjäna sina fiskar men jag är inte en av dem, jag har förtjänat alla fiskar som jag fångat. Mentalt och tidsmässigt :)

Vädret var riktigt bra, inte mycket blåst och temperaturen låg runt nollan eller strax under.
Det var mulet och det sägs att det är bra för gädda, själv är jag osäker på om det verkligen stämmer och har haft riktigt bra fiske i extremt solsken. Tror jag föredrar solsken och vindstilla även för gäddfiske.


Två av medlemmarna från Nya Gäddhäng gjorde oss sällskap, Erik och John.
Trevliga grabbar som kommer att vara riktigt kul att fiska med framöver.


De lyckades plocka var sin fisk denna dagen


Det blev många fäll på vipporna utan att någon fisk tagit betet under dagen, kanske var det små gäddor eller medelstora abborrar. Jag tror vi räknade till nio stycken sådana.
Fyra stycken gäddor landade vi under dagen med en topp på runt 3 kg. Ingen riktigt bra dag fiskemässigt men absolut inte heller en dålig dag. De kunde ju ha haft en större medelvikt men det kommer nog till slut.



Dagen innan var jag och Martin Thomasson ute på andra sidan Landsjön och den turen blev inte vidare bra.
Jag lyckades hitta 3 stycken gamla 250mm-hål gömda under snön som jag gick i. I ett av hålen föll jag ner till knäet. Dyngsur om foten varade inte fisketuren så länge som man ville men så är det ibland. Tack till Martin som lånade ut ett par av sina strumpor i mitt försök att bli torr igen. Hade inte stöveln varit blöt så skulle det ju funkat.
Denna tur blev det en gädda för mig i trakterna runt 3 kg. Martin poserar med gäddan på bilden nedan.


Jag har köpt nya sexiga vantar till fisket, varma och sköna :)

Landsjön tidig Söndagsmorgon
Solen började stiga över hustaken och temperaturen steg någon grad.
Det var fortfarande kallt men absolut inte i närheten av vad det varit de senaste veckorna här.



Vi kände oss redo att möta en hel del skräckinjagande gäddgap i borrhålen idag.
Vädret var fint, alla var någorlunda pigga och vi hade bra med både betesfisk och ismetespön.





Motorisborren är den bästa uppfinningen någonsin till allt vad isfiske heter.
Med denna kunde det snabbt sättas ut både spön och några angeldon som de aningen äldre herrarna hade med sig.

Det tog ett tag innan första fisken tog betet på ett av våra spön. Tyvärr var hon borta vid mothugget och när mörten kom upp såg man inga bitmärken så att det var förmodligen en abborre som varit framme och tuggat till.

Det blev sammanlagt 3 gäddor fram till att vi åkte hem, två av dem togs på angel och en gädda togs på ismetespö.
Det var första ismetegäddan någonsin för övrigt för vår yngste man i dagens team, Simon.




Nästa gång blir det både fler och större, det är ju vad man intalar sig i alla fall.
Nu är det dags för en fika på stan med en tjejkompis.
Kaffe är bästa drycken i världen.

Ja nu har jag äntligen brutit trenden på ismete, nu fick jag min första gädda.
Många gånger har det svurits men nu är jag nöjd med läget.

Morgonen var underbar, vindstilla och solsken.
Martin och jag åkte ut till Landsjön, där väntade två fiskekamrater redan med motorisborr och färska mörtar.
Gäddan skulle överlistas och humöret var på topp.

De andra hade redan satt ut då vi anlände, när jag svängde runt kröken var det första jag såg två grabbar som stod runt ett hål och tittade ner. Mothugget kom sekunden efter och spöet var böjt i en fin båge.

Det var första gäddan för dagen och vi hade uppenbarligen kommit i rätt tid.
Några hål borrades upp och så var vi igång. Basecamp väntade och där också en varm kopp kaffe.
Men det tog inte så lång tid innan en ny gädda tagit en mört och vi rusade alla dit.

Det blev min tur till slut att försöka kroka gädda och det misslyckades, den hade spottat redan innan jag tagit spöet.
Nästa mothugg satt däremot och den gjorde fint motstånd.


Drillningen gick bra, med många nervpirrande rusningar. Kom ihåg att detta är den första gäddan jag får på ismete. Den kändes rätt stor och när vi skymtade den första gången så trodde vi att den var enorm.

Men det visade sig att den inte var riktigt så stor som vi trott, även fast den var en hyfsad fisk.


En till fisk blev det för mig, en liten snipa på ett kilo eller två.

Martin fick en som vägde något hekto mer än min lite senare.


Allt som allt var det en superdag i mina mått räknat.
Trevligt sällskap, många fiskar och skönt väder.


Det var allt för mig denna nyårsafton.
Till alla mina läsare vill jag önska ett Gott Nytt År
Må lyckan vara med er 2011!

Halv sju ringde klockan på söndagsmorgonen, sällan är suget större att bara vända sig och somna om.
Fisketuren inplanerad och Martin skulle stå nedanför vid sju så nu var det dags att göra sig i ordning.

Kaffet hoppade jag över, det orkade jag helt enkelt inte göra.
En banan fick duga som frukost och så var det att dra på sig fiskekläderna.

Vi anlände till Munksjön och Magnus, Peter + två av våra nya fiskevänner var redan på isen och redo för hugg.
Martin och jag stånkade ut till dem och borrade upp var sitt hål, 30-35 cm kändes i armarna som vanligt.

Sedan var det bara att vänta


Magnus gjorde upp ett pimpelhål och där satt vi och pratade, snön var okej men blåsten var ingen höjdare.
Efter ett tag så fick Magnus en mört på sitt pimplande (spöet alltså, inte spriten)


Det var riktigt kallt och det blev väldigt få bilder, jag försökte få till en bild på mitt ismetespö också men den blev väldigt mörk så här tidigt på morgonen. Den får duga ändå i brist på annat


Allt som allt, en trevlig fisketur om än en aning kall och blåsig. Måste se till att skaffa mig ett ordentligt underställ...det har jag sagt i flera år nu.

Ja just det ja, fisken uteblev som vanligt. Bättre skitfiske nästa gång!

Martin, Peter, Magnus och jag kände fiskenerven vrida sig och något bara måste göras.

Vi bestämde oss för en morgontur till lokala sjön, Munksjön som jag skrivit om många gånger förr.
Hon ligger och slappar mitt i centrala Jönköping och är i nästan direkt anslutning till vår näst största sjö, Vättern.
Med en 100 meter lång kanal mellan varandra delar de både vatten och fisk i en perfekt symbios.

Förr var detta en plats för riktiga skådespel då skepp slussades genom kanalen på väg till pappersfabriken Munksjö AB och andra fabriker i anslutning till sjön.

Vi hade satt oss vid en lång stenkaj på västra sidan av sjön, bara tjugotalet meter från kanalens början ut mot Vättern. Dagen innan var det någon mete-tävling vid platsen men vi trodde i vår naivitet att det inte skulle vara något problem för oss att sitta där den här morgonen.
Ack vad fel vi hade. Vi hann nästan bara kasta ut innan en bil stannade och killen sa att mete-tävlingen höll på i två dagar och att det snart skulle vara överfullt med aggressiva metare som ville ha våra platser.


Lugnt och snällt (med en hel massa tyst mummel) plockade vi ihop alla våra saker och vevade in våra linor.
Här gick inte sitta så vi förflyttade oss till andra sidan av de nybyggda magasinen, alltså rakt över på östra sidan av sjön. Där kunde vi sitta och se metarna på "vår" plats.


Detta blev utsikten på nya stället, nu hade ljuset kommit och man kunde se de frosttäckta grässtråna
Det var kallt fortfarande men det såg ut att bli en väldigt vacker dag, knappt några moln på himlen.

När solens strålar började värma oss här nere på marken så passade Magnus på att försöka meta upp mört med sitt minispö. Tyvärr så var det helt utan framgång, mörtarna hade säkert hittat över till 'proffs'-metarna som förmodligen mäskat hela veckan där borta där vi ville fiska.


Ingen fisk, en hel del snoriga näsor och mycket frisk luft & sol.
En vanlig dag för oss, det glada gänget, här i Jönköping.

Tack allihop, detta får vi göra snart igen :)


Följ min blogg med bloglovin

Solens strålar kämpade sig igenom det lätta molntäcket, fåglarna vaknade och vi gled sakta ut på en spegelblank sjö.
Det enda som störde friden var ljudet från bilarna som körde förbi på vägen bakom oss.


Munksjön kan ge ett sådant välbehag, prickar man rätt och allt är perfekt så är det svårt att finna något bättre här i livet.

Munksjön, mitt i centrala Jönköping, som huserar Abborre, Gädda, Gös, Öring och en hel del arter av vitfisk.

Den här Lördagen åkte la vi ut tidigt, det började precis ljusna när vi packat klart allt i båten.
Magnus styrde båten medan kapten Martin stod i fören och höll koll efter isberg.


Gädda var på menyn och då behövdes det mört. Det har inte varit så enkelt för oss att skaffa betesfisk här men det fungerar ibland. En timme gick och äntligen var det dags för gäddmete.



Vi bestämde oss för en plats och kastade i ankaret. Ut med mörten och vänta, och vänta...
Inget pekade på att någon Gädda var i närheten på stället vi valt och nu hade solen som ett sandpapper slipat bort det tunna lagret moln som täckte himlen då vi la ut.
Det är inte riktigt optimalt väder för Gädda. Sol, vindstilla och varmt är tre saker man inte vill ha.
Men vi var här, och ärligt talat så njuter jag mer när det är sånt här väder än blåst och mulet.


Vi bestämde oss för att flytta in oss i en vik, leta efter Gäddan på grundare vatten med närhet till växtlighet.
Det visade sig vara en bra strategi, jag tittadet bort mot platsen där mitt flöte låg några sekunder innan men såg bara några svallvågor fortplanta utåt från där flötet befunnit sig. En Gädda hade tagit min mört och den hade tagit fart ner mot botten. Det var inga problem att göra ett bra mothugg, lina rullades ut så det enda jag behövde göra var att slå över haspeln och lyfta spöet bestämt och i en enda rörelse.

Så skönt det är när man inte fått någon fisk på länge och man nästan glömt bort den här underliga känslan av att nåt levande drar i andra änden av linan. Rycken fortplantar sig upp i spöet, över till handleden och ända upp i axeln.

Nu var Gäddan fast och det var inga problem att arbeta hem den mot båten. Hon gjorde några långa rusningar men hon var rätt seg jämfört med hur sommargäddorna uppför sig, det märks att vattnet börjar kylas ner mer och mer.

Väl inne i båten tog Magnus en lipgrip och lyften in gäddan på avkrokningsmattan. Jag hade bara en liten tång tillgänglig och var lite tveksam till att försöka kroka loss gäddan med fingrarna så nära käften. Det skulle visa sig att jag hade all anledning till oro. En välplanerad skakning slutade med att gäddan dragit sina sylvassa tänder över hela insidan på min tumme. Blodet började pumpa ut och snart var gäddan rödprickig.




Tvättning av handen resulterade i att jag var fri från blod i någon sekund, sedan spred det sig över fingrarna igen.
Sånt är livet när man fiskar Gädda, de har ett ofantligt antal tänder som är effektiva till tusen när det kommer till att slita upp sår om man inte är försiktig nog.



Lite tejp senare och jag var redo för nya tag


Åter till fisket!
Gäddan vägde runt 4 kg, längden var någonstans strax under metern men vi mätte den aldrig och vågen var lipgripen så det var ingen exakt vikt man fick.

All in all, en bra dag. Fint väder och trevligt sällskap. En Gädda fick man och lite sol i ansiktet.

Planen hade lagts upp och den gick i korthet ut på att först skaffa Mört och att sedan förflytta oss för att meta Gädda på betesmörtarna. Planer funkar lite si sådär ibland :P

I alla fall, vi gjorde försök efter försök att finna Mört och att fånga dem. Det var inte det enklaste kan jag lova.
Om det var vädret eller något annat som spelade in vet jag inte men Mört var det dåligt med där vi provade.

Till slut fann vi en plats som gav fisk i riktigt bra storlek för Gäddmete och efter en stund var vi nöjda. Detta var väl femte stället vi provade för dagen och en sammanlagd förflyttning på runt 2 mil, tur vi hade bilar :)

Iväg bar det illa kvickt mot Gäddornas sjö och det efterlängtade metet.
Väl där gjorde vi iordning våra riggar och kastade ut, öppnade var sin öl och lät varenda muskel i kroppen stänga av sig.
Magnus överglänste oss alla som vanligt på den här punkten:


Vi andra höll oss vakna men det hjälpte föga då Gäddorna inte alls verkade på hugget.
Alla började med bottenmete men jag blev trött på att ständigt ha en och en halv meter och 2 kg sjögräs som täckte betesfisken varje gång jag vevade in för att kasta om, så jag tacklade om till flötesmete och lät fisken gå på runt en meters djup. Där slapp den simma in i gräset hela tiden och jag kände hopp om att en Gädda kunde få syn på Mörten.

Efter några timmar blev vi rätt trötta på det och värmen i soffan lät mer lockande så vi packade ihop för hemgång.
Då jag vevade in linan och lyfte upp Mörten kunde man se tydliga revor från en gäddkäft, allt var gjort utan att jag kunde se det på flötet. Det är möjligt att Gäddan bara tog tag i Mörten och släppte den genast.

Vädret började rätt okej med mulet och ingen vind att tala om.
Sedan började vinden trycka på och det kom en liten regnskur som gick över till solsken och nästan vindstilla.
Skumt väder men det är hösten det.

Bättre skitfiske nästa gång får man hoppas.
Nu har jag i alla fall några infrysta mörtar för att verkligen ge deadbait en chans.

Datumet var 5e Augusti och dagen var en Torsdag...

Martin & jag drog upp till Landsjön och Anders i hopp om att få några ålar.
Vi anlände på sen eftermiddag och kastade ut mörtmete för att få betesfisk till gäddmete innan solnedgången.
Mörtarna var på hugget och vi hade rätt fort några mörtar att meta gädda med.

Innan solen hann försvinna lyckades jag ta två gäddor, tyvärr blev det det enda för denna kväll.
Inga ålnapp alls tyvärr.

Här kommer första gäddan:


Och här kommer andra gäddan och sista för dagen:

Ett sista foto på största gäddan:


Nästa gång hoppas vi på några ålar i bra storlek, det är ju nu det egentligen börjar :)

Jag och Magnus gjorde Munksjön idag, en blåsig men fin Söndag med gott fiske och massa skitsnack

Klicka på den här texten för att läsa om äventyret

Hoppas det blir mer fiske snart, det har blivit på tok för lite av den varan för mig ett tag nu

Japp, i Onsdags drog vi ut på sjön med Martins båt.
Motorn skulle köras in på ett visst sätt så fisket fick planeras efter motorns schema.

Martin fick premiärfisken, en gädda på 1,5 kg eller nåt i den stilen



Nästa gädda kom ett bra tag senare och det var Anders som krokade den.
Den här betedde sig inte på något sätt som en gädda. Några spögung precis i början och sen hängde den bara med i invevningen. Det var inte förrän några meter från båten som gädda fick tummen ur och började göra sköna runs. Den här gädda var en rätt bra pjäs



Strax efter att vi landat, fotat, vägt och släppt tillbaks Anders fisk och trollat femtio meter så var det min tur.
En lite mindre gädda var det, och den tog på en Zalt som hade snott sig och studsade omkring på ytan. Jag såg hur vattnet exploderade när gädda kom upp underifrån och rammade wobblern. Det var riktigt mäktigt att se.



Vi hade en del spön med oss ut i båten. Eller ja, Martin & Anders hade det. Jag hade bara ett enda med mig


.

Kastar in en filmsnutt från en fisketur på Landsjön i vintras
En skaplig gädda fick Peter känna på

Filmat med min iPhone :) blir rätt bra video när det inte är för mörkt ute

Ja nu har det börjat, isfritt fiske.
Jag och Magnus drog iväg en förmiddag och provade lite, ingen fisk men vackert väder och lite uppvärmning för Måndagsfisket.
Gäddleken närmar sig med stormsteg och när man står där vid vattnet så känner man nästan hur det börjar komma till liv efter en lång, kall och mörk vinter.

Magnus har skrivit lite och fotograferat, här är hans blogginlägg:

http://promisedland.blogg.se/2010/april/premiar-gaddsasongen-2010.html

Eller vart skåpet ska stå, eller hur gudarna ska blidkas

Den här veckan har jag haft det värsta migränanfallet i hela mitt liv.
Utdraget under flera dagar har huvudvärken varit konstant, pulserande och försvagande.
Illamåendet gör att man inte kan äta, yrsel och händer som inte riktigt lyder min hjärna.
Bara att resa mig upp är ett företag i sig, varje steg jag tar gör pulserandet i pannan och ner mot öronen värre.

Fiske har ju inte varit att tänka på för min del men kompisarna har varit på äventyr.

Peter gick genom isen i Lördags, som tur var hade han både Martin och Magnus med sig.

Martin var iväg idag, hans chef hade bjudit upp honom till Landsjön för lite isfiske efter Gädda.
De körde några angel och tog en del små gäddor.
Martin körde även ismete och det gav till slut utdelning, han tog sin första ismetegädda och vilken ordentlig förstagädda sen!

Idag drog jag, Martin och Peter upp till Västersjön för att meta abborre och mört.
Vi hade bestämt oss för att sitta vid hundbadet och det visade sig gå riktigt fina mörtar där, inte en enda abborre nappade dock.

Martin var mörtkung som vanligt och drog fisk på fisk.

Hans fiskar vägde (från första till sista mörten) 330, 500, 350 och 450 gram och det måste jag säga är bra storlekar för att vara mört...i alla fall för oss som är rätt nya på riktat mete efter stor mört.

Jag fick också några mörtar, min största blev nytt rekord för mig och den vägde 450g


Peters mört kommer jag inte ihåg ifall vi vägde men ett foto hann vi så klart med
Det är riktigt kul med nya fiskevänner och du har snabbt blivit en i gänget.


Med den här mängden mört i dessa storlekarna kan man inte klaga på kvällen alls.
Och en vanlig kväll så hade det slutat här. Med sköna nya personrekord på mört, eller abborre som det också blir ibland.
Fast tidigare under kvällen så kastade jag med Martins kastnät och fick fatt i ett par mörtar i mindre storlek, dessa var menade som bete till abborrarna som vi vet går där ute i sjön.

Jag kastade ut mitt bottenmete med en mört och satte igång larmet.
Det tog ett bra tag innan något hände men med mörtmetet samtidigt så gjorde det ju ingenting.
Larmet fick fnatt och pep som besatt. Jag kastade mig över spöet och greppade det ordentligt.
Sedan väntade jag någon extra sekund innan jag satte ett perfekt mothugg. Krokarna satt och fisken ångade iväg.
Rusningarna bytte av varandra och fisken hade ingen tanke på att ge med sig för tillfället.
Det är djupet ut till femton meter är under halvmetern och när jag hade kämpat in fisken dit så såg man de karaktäristiska fenorna, en gädda. Och vilka fenor den hade på ryggen. Enorma var de och de skar genom den annars lugna ytan.
När jag fått in den ytterligare så tycker Peter att den väger minst fem kilo, några sekunder senare så säger han att det är nytt rekord för mig. 5,9kg vägde den största gädda som jag hade fått.

Nu var den bara två meter ifrån oss och då tycker Peter att den väger mycket mer.
Han tar tag under gälen och får ett bra grepp.
Vi väger och mäter den, sedan blir det en liten fotostund.
Så här ser jag ut när jag drillar gädda, notera min proffsiga placering av cigaretten:






Det var en mycket mer händelserik fiskedag än normalt, och nya personbästa för flera av oss.
Fru Gädda vägde 9,4 kg och var hela 114 cm lång.
Jag är just nu en av de mest nöjda personerna i hela världen.

Tack allihop, tack även Magnus som tittade förbi en snabbis och fiskade med oss en stund.
Jag lägger upp bilderna på FTPn.

Idag blev det en tur till Landsjön och lite gäddfiske med Martins chef.
Martin och jag åkte dit runt ett och vi packade båten snabbt. Nu var vi hungriga efter gädda, både jag och Martin.

Det tog ett tag innan första fisken gick på, några napp kände vi endast tills dess.
Martin hade ett rätt ordentligt napp men annars var det bara små hugg i dragen.

Men första fisken tog Martin, en riktig bjässe!

Nu kände vi ju i alla fall att det fanns chans till lite fisk, jag hade precis innan haft en gädda runt 2 kg inne vid båten.
Vi trollade vidare efter en pissepaus på land och snart satt en gädda på mitt Atom som jag bytt till från Zalt för att det var rätt så grunt där vi trollade för tillfället.
Den gav en okej fight och var i alla fall inte en minigädda

Nu var det helg igen och vad är bättre att starta den med än en liten fisketur?
Precis, ingenting!

Så jag och Martin parkerade bilen och traskade bort till båten med alla våra fiskegrejer.
Det var inte tänkt att bli en lång tur och vi hade inga förväntningar när det gällde fiskelyckan heller, men det brukar vara när man minst anar det... :)

I vilket fall så var det trolling som gällde, de senaste fisketurerna har vi trollat och haft riktigt bra fiskelycka.
Jag lånade en av Martins wobblers som går riktigt snyggt i vattnet och nästan ända uppe vid ytan. Martin satte på ett av sina nyinköpta Zalt, detta med färgkoden "papegoj".

Hans gul/orange Zalt satte han sista turen. Men som sagt så har han nu nya och han är nog inte missnöjd direkt.

Vi trollade en stund utan resultat och gick in i viken ungefär där de bygger den där nya pengatoaletten...jag menar koncertanläggning.
Där tänkte vi vända och jag skulle byta till mitt Zalt med färgkod "öringen" och just när jag tänkte stänga av motorn så skriker Martin att han har napp.
Det var ingen stor gädda men en gädda är en gädda ju!